Almaspelet – testning i samverkan med barn och föräldrar är ett tretton månader långt utvecklingsprojekt vid Örebro universitet. Syftet är att vidareutveckla och testa ett forskningsbaserat dataspel, ett så kallat Serious Game, som stärker samspelet mellan flickor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och viktiga personer i deras närhet. Målgruppen är flickor i åldrarna 6–15 år med NPF, samt deras föräldrar och anhöriga.

Samhällsproblem som initiativet adresserar

Flickor med NPF får ofta diagnos och stöd sent eftersom de döljer sina svårigheter och inte uppmärksammas i skola eller vård. Detta leder till hög stress, psykisk ohälsa och belastade familjerelationer. Projektet adresserar den bristen genom att utveckla ett konkret, tillgängligt verktyg som stärker förståelsen, kommunikationen och samspelet i familjen.

Aktiviteter

Projektet bygger på barnböckerna om detektiven Alma, som nu utvecklas till ett interaktivt dataspel.

Aktiviteterna omfattar:

• Utveckling av spelets scener och samspelsövningar.
• Rekrytering av testdeltagare, barn och föräldrar, via Autismföreningen i Örebro län.
• Testning och utvärdering i nära dialog med deltagarna.
• Korrigering och förbättring av spelet mellan testomgångar.

Projektmål och leveranser

Målet är ett förfinat och vidareutvecklat Almaspel, redo för forskningsstudier i nästa steg. Projektet ska samla in erfarenheter från barn och föräldrar för att säkerställa att spelet fungerar som avsett och upplevs som meningsfullt och användbart. Leveranserna inkluderar ett förbättrat och testat spelkoncept, dokumentation av testresultat, samt en sammanställande rapport med lärdomar som utgör underlag för den kommande forskningsfasen.

Samhällseffekter på längre sikt

På längre sikt är avsikten att Almaspelet används även inom skola, habilitering och barnpsykiatri som ett verktyg för ökad förståelse och psykisk hälsa hos flickor med NPF. Spelet förväntas bidra till att flickor med NPF upptäcks och får stöd tidigare, stärka deras självtillit och förbättra samspelet i familjen. Spelet är det första i sitt slag i Sverige och bedöms kunna bana väg för fler Serious Games riktade till barn med särskilda behov.

Projektägare och projektpartner

Projektägare är Örebro universitet och de samverkar med Högskolan i Skövde och Autismföreningen i Örebro län.

Friskare Unga 2.0 är ett 10 månader långt projekt som drivs av RF-SISU Örebro län. Syftet är att öka den fysiska aktiviteten bland barn och unga (4–19 år) med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) genom att skapa inkluderande och anpassade fritids- och idrottsaktiviteter.

Projektet bygger vidare på erfarenheterna från Friskare Unga och riktar sig till både flickor och pojkar med diagnos eller misstanke om NPF som i dag står utanför organiserad fysisk aktivitet.

Samhällsproblem som initiativet adresserar

Barn och unga med NPF är mindre fysiskt aktiva än sina jämnåriga och löper högre riskför psykisk ohälsa, skolsvårigheter och socialt utanförskap. Föreningslivet saknar ofta kunskap och resurser för att inkludera målgruppen. Flickor med NPF är dessutom särskilt osynliggjorda och får sämre stöd. Projektet svarar mot dessa brister genom att utveckla lösningar som minskar ojämlikhet i hälsa och delaktighet.

Aktiviteter

• Projektet genomför pilotinsatser i samarbete med idrottsföreningar inom olika sporter
  (bl.a. fotboll, ridsport, simning och handboll). Aktiviteterna omfattar:
  Utbildningar om NPF och inkluderande ledarskap.
• Test av anpassade och särskilda träningsgrupper för barn med störst behov.
• Samarbete med skolor och vården för att sprida kunskap om tillgängliga aktiviteter.

En referensgrupp med barn och föräldrar följer och påverkar utvecklingen.

Projektmål och leveranser

Målet är att öka tillgången till anpassade aktiviteter och ta fram modeller för hur föreningslivet kan inkludera barn och unga med NPF. Leveranser inkluderar:

• Pilotverksamheter i flera idrotter.
• Utbildningsmaterial och modeller för anpassning.
• En sammanställd rapport och spridning av lärdomar inom regionen.
  Utvärdering sker via enkäter och fokusgrupper med deltagare och föreningar.

Samhällseffekter på längre sikt

Projektet stärker jämlikhet, psykisk och fysisk hälsa hos barn med NPF och gör föreningslivet bättre rustat för inkludering. På sikt förväntas projektet bidra till förbättrade skolresultat, ökad delaktighet och minskad ohälsa.

Genom RF-SISU:s ordinarie verksamhet ska metoderna spridas nationellt och bidra till ett mer inkluderande idrotts- och fritidsliv för alla barn.

Projektägare och projektpartner

Projektägare är RF SISU Örebro län och de samverkar med Örebro Kommun Gymnasie- och Arbetsmarknasförvaltningen och flera idrottsföreningar. 

Kraftsamling Funkisvägen är ett tvåårigt projekt som stärker skyddsfaktorer runt barn med misstänkt eller konstaterad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) i utlandsfödda familjer med svenskt medborgarskap. Genom stöd till föräldrar och anhöriga vill projektet främja barnens livskvalitet, skolgång och delaktighet. Insatsen kompletterar det befintliga projektet Funkisvägen Örebro, som riktar sig till tredjelandsmedborgare.

Samhällsproblem som initiativet adresserar

Många utlandsfödda familjer med barn som har NPF hamnar i ett dubbelt utanförskap på grund av språkliga, kulturella och strukturella hinder. Misstro mot myndigheter och bristande kännedom om stödsystem gör att barnen inte får rätt hjälp. Projektet svarar mot behov som skolor och familjecentraler i Oxhagen, Varberga och Vivalla lyft, behov av kompletterande, språkanpassade stödinsatser.

Projektets aktiviteter

Projektet genomför uppsökande arbete, informationsmöten, individuell och familjebaserad vägledning samt gruppverksamheter som studiecirklar för kunskap och erfarenhetsutbyte. Föräldrar utbildas till cirkelledare för att säkerställa långsiktighet. Arbetet sker på flera språk, med personal som själva har utlandsfödd bakgrund och erfarenhet av NPF.

Projektmål och leveranser

Målet är att stärka skyddsfaktorer för minst 20 barn och deras familjer. Delmål
inkluderar:

• Minst 20 föräldrar i individuell rådgivning och 20 i gruppverksamhet.
• Minst 15 nya kontakter mellan målgrupp och samhällets stödfunktioner.
• 4 föräldrar utbildas till cirkelledare.

Leveranserna omfattar genomförda aktiviteter, utbildade ledare och metoder för fortsatt spridning.

Samhällseffekter på längre sikt

Projektet bidrar till ökad jämlikhet, delaktighet och tillit till samhällets institutioner. Barnen får bättre förutsättningar för skolgång och psykisk hälsa, och familjerna stärks i sitt föräldraskap. På sikt förväntas detta minska psykisk ohälsa och social utsatthet samt inspirera till liknande satsningar i andra kommuner genom Bilda Svealands arbete.

Projektägare och partners

Studieförbundet Bilda Svealand är projektägare och de samarbetar med Partnerskapet i Örebro (Vivalla), Vivalla förskoleområde, Örebro kommun och Barn- och ungdomshabiliteringen, Region Örebro län.

Tjejfritids är ett ettårigt pilotprojekt som drivs av Studieförbundet Vuxenskolan (SV) Örebro län i samarbete med Röda Korsets Ungdomsförbund (RKUF). Syftet är att skapa en trygg, inkluderande och kostnadsfri mötesplats för tjejer och icke-binära. Verksamheten erbjuder deltagarstyrda aktiviteter som stärker självkänsla, gemenskap och psykisk hälsa. Målgruppen är tjejer och ickebinär i åldern 15-20 år, som står utanför organiserade fritidsaktiviteter och som lever i socioekonomiskt utsatta områden i Örebro kommun.

Samhällsproblem som initiativet adresserar

Resultat från samtalsgrupper och tidigare piloter visar att många unga tjejer lever isolerade till följd av en icke fungerande skolgång. Flera har aldrig deltagit i organiserade fritidsaktiviteter. Även där fritidsverksamhet finns väljer många tjejer att inte gå dit, eftersom de inte känner sig trygga. Särskilt utsatta är de som saknar fungerande skolgång eller ekonomiska förutsättningar att delta i aktiviteter. Projektet möter dessa utmaningar genom att skapa en trygg miljö där unga kan mötas på egna villkor och utveckla tillit till sig själva och till andra.

Projektets aktiviteter 

Projektet etablerar en mötesplats – Tjejfritids – som hålls en gång i månaden i SV:s kulturhus 29AN. Aktiviteterna formas av deltagarnas egna idéer och intressen och kan omfatta kreativa workshops, självstärkande övningar, samtal, dans, skrivande eller yoga.
Unga ledare rekryteras och får anpassad utbildning i ledarskap, folkbildningsmetodik och grupptrygghet. Projektet inkluderar:

• Öppet Tjejfritids med prova-på-aktiviteter en fredag varje månad.
• Ledarutbildning och mentorskap för unga deltagare.
• Studiebesök och erfarenhetsutbyte med liknande verksamheter.
• Kontinuerlig dokumentation, reflektion och utvärdering för lärande och spridning.

Projektmål och leveranser

Målet är att etablera en trygg mötesplats för unga tjej i Örebro, där deltagarna styr innehåller utifrån egna intressen och behov. Projektet ska:

• Stärka deltagarnas självkänsla, sociala nätverk och ledarskapsförmåga.
• Utveckla och dokumentera metoder för anpassad verksamhet riktad till målgruppen.
• Etablera samverkan mellan SV, RKUF och andra lokala aktörer.

Leveranserna omfattar en sammanställning av metoder, en modell för ledarutbildning samt en slutrapport som sprider lärdomar till andra organisationer och kommuner.

Samhällseffekter på längre sikt

På sikt ska verksamheten leva vidare som en ordinarie verksamhet hos Studieförbundet Vuxenskolan och sprida till flera delar av Örebro län. Genom att erbjuda en plats där unga tjejer får ta plats, påverka och utvecklas förväntas detta stärka deras psykiska hälsa, självförtroende och känsla av tillhörighet. Projektet planeras att användas som modell för andra aktörer som vill skapa liknande verksamheter. Långsiktiga samhällsmål som adresseras är ökad inkludering och jämlikhet.

Projektägare och projektpartner

Projektägare är Studieförbundet Vuxenskolan Örebro län och de samarbetar med Svenska Röda Korsets Ungdomsförbund.

Unga i Orten är en ettårig förstudie ledd av Hjärnkoll Örebro län. Syftet är att ta fram en projektplan för en kommande huvudansökan som minskar stigma kring psykisk ohälsa genom möten med egenerfarna och kunskapshöjande insatser. Målgruppen är ungdomar och unga vuxna 16–24 år i Vivalla (Örebro), både tjejer och killar, med särskilt fokus på unga som lever med eller riskerar psykisk ohälsa och som påverkas av lokalsamhällets sociala och kulturella normer.

Samhällsproblem som initiativet adresserar

Stigma kring psykisk ohälsa leder till tystnad, skam och ojämlika livschanser och kan fördjupa ensamhet, utanförskap och riskbeteenden. Unga, i synnerhet killar, undviker ofta att söka hjälp och tjejer rapporterar höga nivåer av oro och ångest och gör oftare suicidförsök. Samtidigt kan trånga ekonomiska villkor, svag skolanknytning och normer försvåra hjälpsökande för unga, särskilt killar. Förstudien prioriterar unga killar och tjejer i socioekonomiskt utsatta områden i enlighet med barnkonventionens principer om likvärdiga rättigheter och livsvillkor.

Projektets aktiviteter

Förstudien kombinerar kartläggning och relationsbyggande med tidiga, kunskapshöjande inslag:

• Fem möten med referensgrupp med tio unga från socioekonomiskt utsatta områden.
• Två öppna arrangemang riktade till unga och två träffar för föräldrar.
• Uppsökande arbete och närvaro vid lokala aktiviteter för att sänka trösklar.
• Rekrytering och utbildning av två unga Hjärnkollambassadörer från området.
• Löpande dokumentation och uppföljning inför slutlig projektplan.

Projektmål och leveranser

Förstudien ska resultera i:

• En väl genomarbetad projektplan och underlag för en större projektansökan.
• Minst 50 personer i området har mött egenerfarna i organiserade aktiviteter.
• En referensgrupp om ca 10 unga som medskapat problembild och lösningar.
• Två rekryterade och utbildade unga Hjärnkollambassadörer från socioekonomiskt utsatta områden.
• Slutrapport med lärdomar, metodskiss och plan för samverkan, spridning och finansiering.

Samhällseffekter på längre sikt

På längre sikt ska Unga i Orten bidra till ökad öppenhet och minskat stigma kring psykisk ohälsa, vilket stärker ungas benägenhet att söka stöd. Genom att även nå och involvera föräldrar kan trösklarna för att ta del av stöd minskas ytterligare. Projektet ska resultera i en hållbar modell som kan skalas upp och förbättra ungas förutsättningar för hälsa, utveckling och trygghet i lokalsamhället.

Projektägare och projektpartner

Projektägare är Hjärnkoll Örebro län och de samarbetar med Vivalla Folkets Hus och Studieförbundet Vuxenskolan. Samverkan med andra relevanta aktörer utvecklas löpande. 

Vändpunkten – vardagsstöd för unga i risk är en ettårig pilot i Hallsbergs kommun. Syftet är att med individanpassat vardagsstöd stärka ungas motivation att lämna destruktiva miljöer, bryta skolfrånvaro, återknyta till utbildning och stötta en livsstil fri från kriminalitet och missbruk. Målgruppen utgörs främst av pojkar, men även flickor, 13–20 år, med skolfrånvaro och som befinner sig i eller nära riskzon för kriminalitet och missbruk.

Samhällsproblem som initiativet adresserar

Kommunen identifierar en växande grupp ungdomar med riskbeteenden kopplade till kriminalitet, droganvändning, svaga vuxenrelationer och omfattande skolfrånvaro. Tilliten till vuxna och institutioner är låg och de känner hopplöshet inför framtiden. Socioekonomisk utsatthet förstärker utanförskap inom skola, hälsa och normbrytande beteende. Behovet har bekräftats i SSPF-samverkan och genom tidigare mindre insatser med goda resultat.

Projektets aktiviteter

Vardagsstödet ges där ungdomen finns: hemmet, fritidsgården, skolan (om möjligt), i centrum och digitalt. Insatsen omfattar:

• Relationsbyggande med ungdom och familj.
• Bryta destruktiva nätverk och skydda mot kriminalitet/missbruk.
• Skapa meningsfull fritid och alternativa miljöer.
• Individanpassad plan för återgång till studier.

En ungdomsstödjare är anställd gemensamt av socialtjänsten och fritidsgårdarna, med arbetsledning från respektive enhetschef. Samverkan sker inom ramen för SSPF-samarbetet, vilket inkluderar socialtjänst, skola, polis och fritid. För att hantera risker finns rutiner för handledning i frågor som rör sekretess, samt ett brett organisatoriskt ägarskap som säkerställer kontinuitet vid eventuella personalförändringar.

Projektmål och leveranser

Mål/indikatorer:

• Minst 60 procent ökad skolnärvaro bland deltagande ungdomar.
• Minst 50 procent lämnar kriminalitet/destruktiva nätverk inom 6 månader.
• Varje ungdom får en fungerande relation till en vuxen stödperson.

Uppföljningen omfattar före- och eftermätningar av skolnärvaro, självskattningar av trivsel, motivation och relationer, samt återkoppling från skola och familj.
Dokumentation sker löpande till ansvarig socialsekreterare och följs upp inom ramen för SSPF-samarbetet.

Leveranserna består av individuella genomförandeplaner, en dokumenterad metod för vardagsstöd samt en sammanfattande pilotrapport.

Samhällseffekter på längre sikt

Ungdomarnas känsla av sammanhang, kontroll och meningsfullhet stärks. Färre normbrytande beteenden kan minska behov av placeringar (HVB/SiS/familjehem), vilket gynnar både individ och samhälle. Den nya samverkansformen mellan fritidsgårdar och socialtjänst etablerar ett förebyggande arbetssätt på hemmaplan som, vid goda resultat, kan skalas upp och integreras i ordinarie verksamhet.

Projektägare och partner

Projektägare är Social och arbetsmarknadsförvaltningen, Hallsbergs kommun och de samarbetar med Polismyndigheten i Hallsberg och Bildningsförvaltningen, Hallsbergs kommun. 

Ungdomsdrivet Skol-IF är en ettårig förstudie i Karlskoga. Syftet är att, med och för unga, ta fram ett underlag för hur en skolidrottsförening, ett Skol-IF kan initieras och organiseras som lågtröskelverksamhet nära skoldagen. Förstudien utgår från kommunens unga kommunutvecklare och Ungdomsfullmäktige för att säkra ett användardrivet arbetssätt. Primär målgrupp är barn och unga i mellan- och högstadiet i Karlskoga, särskilt de som i dag står utanför föreningsliv och organiserad fritid. Sekundär målgrupp är skola, elevhälsa, fritid, socialtjänst, polis samt idrottsrörelsen.

Samhällsproblem som initiativet adresserar

Barn och unga upplever ökad psykisk ohälsa, stillasittande, ofrivillig ensamhet och frånvaro från skolan. Flickor rapporterar i högre grad psykisk ohälsa och många barn når inte rekommenderad fysisk aktivitet. Socioekonomiska hinder begränsar deltagande i föreningsliv. Enligt kommunens trygghetssystem EST finns behov av aktiviteter i direkt anslutning till skoltid, viktigt också för integration och trygghet. Förstudien adresserar dessa utmaningar genom att undersöka ett kostnadsfritt, tillgängligt Skol-IF som stärker skyddsfaktorerna rörelse, gemenskap, skolnärvaro och framtidstro.

Projektets aktiviteter

Förstudien kombinerar kartläggning, samverkan och tidiga pilotinslag:

• Dialoger, intervjuer och enkäter med elever (mellan- och högstadium), elevhälsa och personal.
• Medskapande processer med unga kommunutvecklare och Ungdomsfullmäktige.
• Analys av hinder/trösklar och behov av anpassningar (t.ex. särskilda grupper, ledarstöd).
• Prova-på-aktiviteter i skolmiljö nära skoldagens slut.
• Informationsinsatser till personal och Ungdomsfullmäktige.
• Struktur för styrgrupp/samverkansmöten samt löpande dokumentation och uppföljning.

Projektmål och leveranser

Målet är att ta fram ett välunderbyggt, användardrivet underlag för beslut om uppstart av Skol-IF i Karlskoga.

Leveranser:

• Fördjupad behovsbild för målgruppen och förslag på inkluderande och tillgänglig modell för Skol-IF.
• Rekommendationer för samverkansstruktur mellan skola, elevhälsa, fritid, socialtjänst, polis och RF-SISU.
• Metodskiss för lågtröskelaktiviteter i skolmiljö (nära skoldagen), inkl. ledarstöd och trygghetsskapande arbetssätt.
• Slutrapport med resultat, lärdomar, riskanalys och plan för implementering/skalning.

Samhällseffekter på längre sikt

Ett genomfört Skol-IF väntas bidra till förbättrad psykisk och fysisk hälsa, ökad skolnärvaro, måluppfyllelse och trivsel, minskat riskbruk av ANDTS, starkare delaktighet och jämlikare livsvillkor. Genom verksamhet som är kostnadsfri, nära och trygg minskar trösklarna till meningsfull fritid och fler barn inkluderas i rörelsegemenskap och föreningsliv, med förebyggande samhällsekonomiska vinster som följd.

Projektägare och projektpartner

Projektägare är Karlskoga kommun och de samarbetar med RF-SISU Örebro län.

KulturCrew – nästa steg är en ettårig förstudie som drivs av Riksteatern Örebro län i samverkan med Region Örebro län och flera kommuner. Syftet är att stärka och sprida modellen KulturCrew (KC) till fler delar av länet. Ett KulturCrew består av unga 10–18 år som, med stöd av vuxna handledare, planerar och genomför kulturevenemang som konserter, filmfestivaler och utställningar.

Genom arbetet utvecklar de samarbetsförmåga, ansvarstagande och förståelse för kulturens roll i samhället. Målgruppen för projektet i Örebro län är unga, 12–16 år, särskilt utanför Örebro stad, samt de pedagoger och tjänstepersoner som verkar inom kultur-, fritids- och skolverksamhet.

Samhällsproblem som initiativet adresserar

Unga i länet möter ökande psykisk ohälsa, sjunkande skolresultat och begränsad tillgång till kultur, särskilt i mindre kommuner. Många saknar forum för kreativt inflytande och delaktighet. KulturCrew erbjuder en modell där unga själva får skapa, leda eller medverka i kulturaktiviteter, något som stärker självkänsla, framtidstro och gemenskap.

Projektets aktiviteter 

Förstudien kartlägger lokala strukturer och behov i kommuner med och utan etablerade KulturCrew. Arbetet omfattar:

• Erfarenhetsutbyte mellan kommuner
• Intervjuer med nyckelpersoner
• Analys av samverkan mellan skola, fritid och kultur
• Framtagande av kommunikationsstrategi för spridning och lokal förankring
• Dokumentation och slutrapport som grund för fortsatt utveckling

Projektmål och leveranser

Målet är att skapa förutsättningar för långsiktig etablering av KulturCrew i hela länet
genom en regional kommunikationsstrategi. Projektets mål omfattar:

• Förankrade samverkansstrukturer mellan skola, kulturskola, fritid och kultur
• Ökad förståelse för hur KulturCrew stödjer barnkonventionen och stärker skyddsfaktorer
• Större kännedom om modellen i länet
• Fördjupad kunskap om arrangörskap och kulturellt entreprenörskap
• En samverkansgrupp för hållbar utveckling av KulturCrew

Leveranserna är en kommunikationsstrategi och plan med etableringsvägar och lokala exempel, samt en slutrapport med lärdomar och metodförslag.

År 2027 planeras nya projektmedel för implementering av strategin. Det långsiktiga målet är att minst fyra nya kommuner ska ha aktiva KulturCrew senast 2028.

Samhällseffekter på längre sikt

Projektet bidrar till ett mer jämlikt och inkluderande kulturliv där unga får inflytande och delaktighet. Genom att ge ungdomar verktyg att skapa egna arrangemang stärks deras självkänsla, ansvarskänsla och psykiska hälsa. KulturCrew skapar också nya samarbeten mellan skola, kulturskola, fritid och civilsamhälle och gör kulturen till en
naturlig mötesplats i länets lokalsamhällen. 

Projektägare och projektpartner

Projektägare: Riksteatern Örebro län
Projektpartner: Region Örebro län (kultur) samt kommunerna Hällefors, Ljusnarsberg, Laxå och Hallsberg.

Barn och ungdomar med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, NPF, som autism och ADHD, har svårt med socialt samspel. Flickor med NPF diagnostiseras ofta senare i livet än pojkar och lider oftare av psykisk ohälsa.

Projektet ska utveckla och erbjuda barn från ca 6 år med NPF, företrädelsevis flickor, en digital plattform i form av ett dataspel, där de kan samspela med viktiga personer i sin omgivning omkring sociala situationer och interaktioner.

Syftet är att stärka samspel med barnet och personer i dess omgivning, exempelvis föräldrar, och ge ökad förståelse för barnens svårigheter för att kunna stötta dem på ett adekvat vis. Syftet är också att barnen ska få ökad förståelse för de utmaningar de står inför i vardagen och ge dem strategier att hantera dem. 

Detta kan leda till att barnen blir tryggare i att möta sociala situationer och andra sammanhang i vardagen som stressar dem, exempelvis i skolan. Samtidigt kan det bidra till att stärka föräldra-barn relationen, vilket i sin tur kan fungera som en buffert mot psykisk ohälsa och öka barnens välbefinnande.

Projektets övergripande mål

Det övergripande målet är att uppmärksamma flickor inom NPF och synliggöra deras specifika utmaningar inom socialt samspel. Spelet lyfter fram flickornas unika styrkor och stärker deras självkänsla och självförtroende. Det hjälper dem att utveckla strategier för att hantera sociala situationer i vardagen på ett positivt sätt.

Spelet bidrar också till ökad förståelse och starkare relationer mellan flickorna och viktiga personer i deras liv, som föräldrar, mor- och farföräldrar, syskon, vänner, pedagoger och andra vuxna. Spelet används i hemmet, i skolan och vid sociala insatser mellan barn och föräldrar inom Barn- och ungdomshabilitering och/eller Barn- och ungdomspsykiatrin.

Projektmål

Projektet ska resultera i ett digitalt verktyg i form av ett interaktivt dataspel som utgår ifrån Serious Games, som kan användas av flickorna och deras nära omgivning företrädelsevis i hemmet och i skolan.

Målgruppen är flickor med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, NPF, från 6 års ålder och uppåt. Målgruppen omfattar även flickor som har svårigheter inom socialt samspel och kommunikation, men som ännu inte fått diagnos, vilket de ofta får senare än pojkarna. Indirekta målgrupper är andra personer som finns i dessa flickors omgivande miljö och som kan få en större förståelse för deras utmaningar i vardagen och därmed ökade möjligheter att stödja dem.

I nästa steg ska spelet testas i större skala och beforskas i en implementeringsfas genom kontakt med exempelvis brukarorganisationer, skolan, Barn- och ungdomspsykiatrin och/eller Barn- och ungdomshabiliteringen.

Projektägare

Örebro Universitet 

Läs mer om Almaspelet hos Örebro universitet.  

Det finns utmaningar kopplat till barn och ungas hälsa, skolresultat, närvaro i skolan och trygghet i Örebro län. I norra länsdelens samverkansstruktur finns enighet om att förändringar behöver ske. Nora kommun beviljas medel för medfinansiering en samverkansmodell kallad Backa barnet. Syftet är att utveckla arbetet med TSI (Tidiga Samordnade Insatser) gemensamt i norra Örebro län, med en förflyttning från reaktiva åtgärder till förebyggande och främjande. Detta genom att implementera modellen Backa barnet (www.backabarnet.se ).

Backa Barnet är framtagen utifrån barnkonventionen om barns rättigheter och är en gemensam modell för att säkerställa barns rättigheter, tidigt uppmärksamma barns behov och ge samordnat stöd för att säkerställa varje barns rätt till bästa möjliga start i livet.

Gemensam modell 

En gemensam modell för samverkan för barn och unga ger verktyg för att skapa ett sammanhållande systern där man tillsammans jobbar främjande för god hälsa och utveckling för de små barnen, blir bättre på att tidigt upptäcka och agera på behov hos alla barn och att samordna tidigt när behov finns.

Modellen innebär ett konsekvent arbete över yrkesgränserna. Detta skapar möjlighet för enhetlighet och effektivitet inom och mellan verksamheter och tydlighet gentemot barn och familj. Ju tidigare man arbetar med barn och ungas goda uppväxtvillkor desto fler problem kan vi påverka och förhindra, vilket blir bättre både för individen, för verksamheterna och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Projektet är indelat i olika faser och beviljade medel gäller för Fas 2 och Fas 3. 

Fas 2 innebär uppstart och organisering av styrgrupp, införande team och lokala utbildare - aktiviteter i denna fast är etablerande av styrgrupp, införande team och lokala utbildare vilka samtliga skall utbildas i modellen under denna fas.

Fas 3 innebär att förbereda resten av organisationen - aktiviteter i denna fas är inventering av samtliga roller med benämning Upptäckare, Barnkontakt, Stödsamordnare samt av vilka barnteam som ska bildas.

Målgrupper

Backa barnet är ett systematiskt arbetssätt som kommer beröra ca alla 8000 barn i åldrarna 0-17 år i norra länsdelen. Målgrupp i implementeringsarbetet är alla verksamheter inom kommun, region och polis som i sin vardag möter barn och unga och fokus ligger på utbildningsinsatser. Målgruppen för hela omställningen är alla barn i norra Örebro län. Det är ett systematiskt arbetssätt som ska inkludera ca 8000 barn i åldrarna 0-17 år i norra länsdelen. Målgrupp i implementeringsarbetet är alla verksamheter inom kommun, region och polis som i sin vardag möter barn och unga. I projektet är målgruppen medarbetare då fokus ligger på utbildningsinsatser.

Projektets övergripande mål

Målet på sikt är att ge bättre förutsättningar för barnen i länsdelen att få sina behov tillgodosedda i rätt tid och att därmed att få en gynnsam utveckling. På sikt kan detta ge positiv trend i skolresultat, mående och trygghet.

Projektmål

Projektmålet är att verksamheterna har organiserat sig för modellen, utsett roller samt påbörjat utbildning av nyckelpersoner.

Kommuner som är med

Ljusnarsberg, Hällefors, Lindesberg, Nora

Projektägare

Nora kommun. Övergripande styrgrupp är Börja med barnen i Norr som är en grupp under Länsdelgrupp Norr. Arbetsgruppen, som ansvarar för implementeringsprocessen åt styrgruppen, är Backa barnet i Norr. Till arbetsgruppen finns lokala styrgrupper och införandeteam kopplade i varje kommun. 

Läs mer om Backa barnet här. 

Föreningslivet i Laxå har potential, men många föreningar har svårt att nå ungdomar och anpassa sina aktiviteter till deras intressen. En sammanhållande kraft kan skapa bättre kopplingar mellan ungdomar, deras intressen och föreningarnas verksamheter, samtidigt som man stöttar föreningarna att utveckla sin kompetens och sitt utbud.

Med en föreningslots kan projektet hjälpa till att stödja föreningar i att utveckla sitt utbud och sin förmåga att möta ungdomars intressen. Genom utbildning och coachning kan föreningarna bli bättre på att skapa inkluderande och attraktiva aktiviteter för alla kön och åldrar. Ansvarig för projektet är Föreningslotsen och RF-SISU.

Projektet vill särskilt fokusera på att nå ungdomar som behöver stöd för att hitta meningsfulla fritidsaktiviteter och öka deras delaktighet, med ett extra fokus på tjejer som idag är underrepresenterade i föreningslivet.

Målgrupper för projektet är ungdomar och de lokala föreningarna i Laxå kommun. Ungdomar 10 till 18 år utgör den primära målgruppen och omfattar både de som redan är aktiva och de som i dagsläget står utanför föreningslivet. Föreningar i kommunen utgör en viktig sekundär målgrupp. Projektet syftar till att stärka deras förmåga att nå ut till ungdomar, anpassa sina verksamheter efter deras behov och skapa inkluderande aktiviteter som attraherar fler deltagare.

Projektets övergripande mål

Ökat föreningsdeltagande bland ungdomar, särskilt bland tjejer. Bättre psykisk hälsa genom en meningsfull fritid. Stärkt föreningsliv med fler deltagare och potentiella nya ledare. Förbättrade sociala nätverk och integration.

Projektmål

En hållbar modell för samarbete mellan föreningslivet, kommunen och skolan.

Projektägare

Laxå kommun

Att ha en meningsfull fritid är viktigt för att kunna fungera i skolan och i andra sociala sammanhang. Det är svårt att hitta billiga aktiviteter och de som finns handlar ofta sport och idrott. Genom att ge möjlighet att prova olika aktiviteter i kurser eller studiecirklar ger projektet barn och unga möjlighet att utforska nya sidor av sig själva och att hitta sin grej.

Det finns dessutom begränsat med aktiviteter barn och föräldrar kan göra tillsammans på lika villkor och som kan stärka deras relation genom att de delar något positivt och meningsfullt. Detta kan också hjälpa barn att utveckla ett större förtroende för sina föräldrar som förebilder. Dessa stärkta relationer underlättar för föräldrar och barn att hantera alla de, ofta konfliktfyllda, diskussioner kring skola, sovtider, droger etc. som de ställs inför i vardagen.

Medborgaskolan Mitt vill erbjuda studiecirklar för föräldrar och barn i ekonomiskt utsatta familjer, där de kan prova på olika aktiviteter tillsammans. Syftet är att skapa gemensamma upplevelser som stärker relationen mellan barn och förälder, samtidigt som barnen får möjlighet att utforska fritidsintressen som kan vara utvecklande för dem.

Medborgarskolan vill nå familjer med barn i åldern 11-16 år som lever under ekonomiskt begränsade förhållanden i Örebro län. Projektet planerar att erbjuda aktiviteter i minst fyra av regionens kommuner för att nå så många som möjligt inom målgruppen.

Målet för 2025 är att över 200 föräldrar och barn tillsammans ska få möjlighet att gå en kurs/studiecirkel inom ett område som båda känner sig lockade av.

Projektägare

Medborgarskolan Mitt

Projektets övergripande mål är att förebygga ohälsa och utanförskap bland unga. Det finns ett behov av stöd som tar hänsyn till alla delar av en ung persons vardag, särskilt för dem som har flera riskfaktorer och är i behov av extra stöd. Som en del av projektet utvecklas ett systematiskt mentorskap för unga i åldrarna 16–21 år i Örebro.

Unga som saknar förtroende för myndigheter eller tillgång till trygga vuxna riskerar att hamna i utanförskap och långsiktig ohälsa. Bristande förtroende kan bero på okunskap, negativa erfarenheter, desinformation eller vårdnadshavares oförmåga att ge stöd, ofta på grund av språkbarriärer, egna svårigheter eller missbruk.  Utan vuxenstöd riskerar dessa unga att undvika hjälp för psykiska och fysiska problem, avbryta sin utbildning, tappa tilltron till demokratin och få begränsade framtidsmöjligheter. Detta visar på vikten av att stärka stödet för dessa unga för att bryta mönster av ohälsa och utanförskap.

Projektet avser a) att guida ungdomar och unga vuxna till en meningsfull fritid och hållbar sysselsättning. b) att tillgängliggöra samhällets befintliga insatser för de ungdomar som har behov, men som inte förmår ta del av eller inte ens vet om att insatserna finns. c) öka gemensamt lärande och samverkan kring insatser för unga så att organisationer, myndigheter och olika instanser som möter målgruppen, kan hjälpa och lotsa dem vidare på ett effektivt sätt.

Projektets övergripande mål

• Fler unga har ett sammanhang och en social gemenskap där de lär känna trygga vuxna, som kan fånga upp deras behov och vägleda dem vidare.
• Fler unga har en meningsfull fritid, med möjlighet att exempelvis utöva ett fritidsintresse och hitta en grupp där man känner tillhörighet.
• Fler unga får rätt förutsättningar för att långsiktigt främja sin psykiska hälsa.
• Fler unga har ett ökat förtroende för relevanta myndigheter, ökad kunskap om och förståelse för samhällets/myndigheters funktioner samt har därmed förutsättningar att fatta relevanta beslut.

Projektmål

Vid projektets slut skall man ha uppnått följande:

• Utformat en manual för arbete med vägledning/mentorskap.
• Utformat en tydlig samverkan med Grillska gymnasiet.
• Utformat ett uppsökande/utåtriktat arbete för att nå fler ungdomar.
• Identifierat minst två relevanta nätverk.
• Undersökt behov av och möjlighet till att starta ett tvärprofessionellt nätverk för yrkesverksamma som möter målgruppen.
• Minst tio ungdomar har tagit del av projektets vägledning/mentorskap.

Den manual som utformas under året kommer att ligga till grund för fortsatt arbete med vägledning/mentorskap för unga. Man bedömer att möjligheten till att inhämta mer kunskap och bygga struktur ger goda förutsättningar att fortsätta arbetet även efter projektets slut, och att med egen finansiering kunna växa långsiktigt. Projektet innebär att man får förutsättningar att bygga en stabil grund för arbetet.

Projektägare

Örebro Stadsmission