Här ska det komma in en kort beskrivande text om projektet!
Här finns information till dig som vill testa välfärdsteknik i din verksamhet.
Vi har samlat våra erfarenheter från projektet och hur du använder vår testmodell för att underlätta för dig att testa och implementera ny välfärdsteknik för att din vardag ska bli enklare.
Hur kan vi få deltagarna från dagverksamheten att känna större avkoppling och lugn?
I Askersunds kommun ville testbäddsledaren hitta en lösning på hur deltagarna i dagverksamheten på ett enkelt sätt kunde varva ner och koppla av utan att belasta personalen.
Deltagarna upplevde lätt stress och oro på grund av deras kognitiva problematik. Möjligheten att få hjälp att koppla av var svår att tillgodose på ett bra sätt i dåvarande situation. Det blev svårt för personalen att lugna den enskilde, samtidigt som de övriga i gruppen ville fortsätta med verksamhetens aktiviteter. Det påverkade den enskilde, gruppen och personalen negativt.
Gruppdeltagarna påverkades även av varandras stress och oro, vilket blev påfrestande för personalen.
Detta ville vi uppnå
- Behoven hos både den enskilde deltagaren och hela gruppen kunde tillgodoses på ett bättre sätt om det fanns utrymme för både aktivitet och avkoppling.
- Att deltagarna upplevde verksamheten som mer positiv och givande, vilket förhoppningsvis resulterade i att de ville vistas i verksamheten oftare.
- En större trygghet hos deltagarna när de visste att det fanns en plats/redskap/utrymme för lugn och ro om och när det behövdes.
- Att stressen minskade för personalen om de hade möjlighet att enklare tillgodose deltagarnas behov av avkoppling/lugn och ro.
- Mindre avbrott i verksamheten när aktiviteterna kunde flyta på bättre och personalen kunde arbeta mer effektivt. Ökat samspel, aktiviteter, högre självständighet och därmed högre avlastning för anhöriga.
Lösning som testades
Lösningen som testades var Cocoon Care, en fåtölj med väggar och tak som skapade en känsla av ett rum i rummet. Musiken som spelades inuti fåtöljen var evidensbaserad musik från Musicure för att skapa just avkoppling, lugn och koncentration för användaren.
Genomförande
Det var fyra deltagare på en demensavdelning som testledaren och personalen följde extra noga. En nollmätning var gjord och tre utvärderingar till skulle genomföras för att se om det skedde någon förändring.
Fåtöljen var placerad i ett hörn där draperier, ett bord med tyngdtäcke och terapikatter också skulle finnas så småningom. Självklart fick alla gruppdeltagare sitta i fåtöljen och observationer gjordes även där, men det var särskilt fyra deltagare som testet följde.
Resultat och lärdomar
- Mätmetoder är viktigt, ha gärna flera olika ifall det inte blir som tänkt gällande insamling av svar
- Engagerad personal/verksamhet ökar chanserna för ett lyckat test
- Kan innovationsledaren medverka i verksamheten kontinuerligt/när aktivitet utförs är det positivt och ökar chanserna till ett bra test och en bra utvärdering
- Säkerställ flera gånger under testets gång att moment som planerats in faktiskt utförs och det finns rätt förutsättningar för att det ska kunna utföras, t ex anteckningar och statistik
- Om testet inte fungerar bra i en verksamhet/med en/flera testpersoner testa i en annan verksamhet eller med andra testpersoner för att se om det fungerar bättre
- Om ett test inte faller väl ut, se det inte som ett misslyckande utan som en lärdom. Ofta lär vi oss mer av “misslyckanden” än vid positiva resultat! Det är lättare att reflektera över vad som gick mindre bra och vad man kan göra annorlunda nästa gång
- En lösning måste inte passa alla, ibland kan en lösning som bara passar en eller två individer vara tillräckligt bra, - dels eftersom vi ska arbeta användarcentrerat men även för att det kan vara så att just att om dessa två individer blir hjälpta kan det resultera i att övriga individer blir positivt påverkade också
- Om testet/lösningen inte löser de behoven som man hoppades på är det viktigt att inte avsluta och gå vidare utan att faktiskt fortsätta undersöka hur behoven kan lösas på ett annat sätt
Slutrapport
Tidsperiod och omfattning
Utbildning: januari 2023 - juni 2023
Örebro kommun: Hur kan personer med funktionsnedsättning, som lever i digitalt utanförskap få möjlighet att använda teknik, som stimulerar till aktivitet, samspel, gemenskap och glädje? Hur kan personalen anpassa tekniken efter deltagarnas intresse och förmåga?
Idag är det krångligt och svårt att använda smart teknik för personer som har fysiska och kognitiva utmaningar. Det innebär att deltagare i daglig verksamhet (enligt LSS), inte har tillgång till den nya tekniken. Detta kan leda till ökat utanförskap, som kan leda till minskat självförtroende, passivitet, samt ökad ohälsa.
Personalen i daglig verksamhet har ibland svårt att hitta aktiviteter som är anpassade efter deltagarnas intresse och förmåga. Att få tillgång till ytterligare verktyg som är lätta att använda underlättar för personalen att känna tillfredsställelse i att uppnå verksamhetens mål, som är att erbjuda en stimulerande och aktiv daglig verksamhet.
Detta ville vi uppnå
- Ökad möjlighet till fysisk aktivitet ledde till ökat välmående och minskad risk för ohälsa.
- Social samvaro genom ökat samspel som ledde till ökad gemenskap.
- Att väcka nyfikenhet och stimulera sinnen, vilket kunde resultera i ökat välmående.
- En underlättnad för personalen som enkelt kunde sätta igång aktiviteter i verksamheten.
Lösning som testades
En stor mobil interaktiv skärm på ställning som gick enkelt att flytta runt i verksamheten. Skärmen innehöll ett stort antal appar (60 st) och det gick att koppla upp sig mot internet för att exempelvis lyssna på musik, kolla på YouTube och dylikt. Till skärmen fanns prylar som användes för att interagera med apparna. Skärmen var tålig och det gick att kasta saker mot den (exempelvis en mjuk boll) utan att den gick sönder. Utbudet var stort, som exempelvis bowling, dreja, hänga gubbe, plocka ägg, pussel och bingo.
Genomförande
47 deltagare samt personal i en daglig verksamhet enligt LSS i Örebro kommun skulle testa tekniken under 12 månader.
Den dagliga verksamhet där testet genomfördes bestod av flera grupper och hade tidigare varit ett så kallat Dagcenter. Under testfasen använde grupperna aktivitetsskärmen på olika sätt och i olika omfattning.
Det fanns en utsedd ansvarig handledare i verksamheten som tog det största ansvaret för att ha kontakten med leverantören och introducera skärmen för deltagarna. Det var i handledarens grupp som deltagarna använde skärmen i störst omfattning.
Skärmen användes på många olika sätt utifrån deltagarnas behov och intressen.
Resultat och lärdomar
Yeti‑tableten gjorde att fler deltagare blev aktiva, närvarande och socialt delaktiga, samtidigt som personalen fick ett lättanvänt stöd som sparade tid och minskade stress.
Tekniken fungerade bra och ökade både motivation och digital inkludering, men användningen varierade mellan grupper. Personalen behövder mer digitalt stöd och tydligare rutiner kring appar.
Efter projektet vill verksamheten öka användningen i fler grupper, utöka aktivitetsutbudet, låta fler verksamheter ta del av skärmen och utveckla bättre metoder för att följa upp effekterna.
Slutrapport
Tidsperiod och omfattning
Från hösten 2024 till hösten 2025.
Hur kan vi stimulera deltagarna och skapa mer mening och mindre rastlöshet?
I Ljusnarsbergs kommun ville testbäddsledaren hitta en lösning på hur deltagarna i den dagliga verksamheten på ett bra sätt kunde få en meningsfull aktivitet som ökade delaktighet samt känslan av sammanhang och socialt samspel.
Deltagarna var understimulerade, kände inte meningsfullhet och var rastlösa på den dagliga verksamheten, vilket genererade utåtagerande beteenden och skapade oro och stress hos andra deltagare. Verksamheten hade inte tiden att engagera sig och hjälpa alla deltagare när fokuset behövde ligga på personer som hade ett avvikande beteende.
Detta ville vi uppnå
Vi ville att det skulle finnas en meningsfull aktivitet som ökade delaktighet och känslan av sammanhang och socialt samspel. Genom att ha detta skulle vi få en bra arbetsmiljö och vara en attraktiv och engagerande verksamhet.
Vi hade sedan tidigare köpt in en Tovertafel i kommunen, och när detta problem framkom och vi hade gjort en behovsinventering kom vi ganska snabbt på lösningen att låna produkten inom kommunen och testa den i vår verksamhet.
Verksamhet
- Daglig verksamhet LSS & SOL.
Identifierade behov
Både personalen och deltagarna i verksamheten påpekade understimulans, brist på meningsfullhet, rastlöshet och bristande socialt samspel.
Det fanns ingen meningsfull aktivitet på den dagliga verksamheten som passade alla.
Deltagare i den dagliga verksamheten kände sig understimulerade och rastlösa. Det skapade ångest hos den enskilde, bristande självförtroende och påverkade personer som var rullstolsburna med minimal rörelse.
Deltagare med nedsatt syn hade inte många möjligheter till stimulans.
Deltagare kände sig rastlösa och understimulerade, blev utåtagerande och ville ibland åka hem från den dagliga verksamheten. Det blev stor oro hos övriga deltagare när andra blev utåtagerande. Många hade liten rörelseförmåga.
Vi ville att alla skulle ha en meningsfull aktivitet som ökade delaktighet och gav mer stimulans i deltagandet. Vi ville erbjuda aktivitet på en nivå som alla klarade av – från bord, golv och rullstol – och ge stöd i att lyckas. Vi ville öka rörelseförmågan och ge sinnesstimulering.
Lösning som testades
Tovertafel – det magiska bordet – var ett spel med ljus och ljud som reagerade på spelarnas rörelser. I taket satt en projektor som skapade bilder på bordet, eller på golvet om man hellre ville det. Deltagarna kunde välja mellan många olika spel beroende på lust och förmåga: till exempel plocka virvlande höstlöv eller putsa silver. De olika spelen stimulerade tanken, kroppen och samspelet med andra människor. Ett sätt att ha roligt och må bra – ensam och tillsammans!
Tovertafel Senior var speciellt utvecklad för verksamheter som arbetade med människor som hade drabbats av demens. Denna nya spelkonsol från Tover hade förbättrad prestanda och nya spel som lyfte användarens upplevelse. Spelen bjöd in personer med medelsvår till svår demens att umgås med varandra och omgivningen genom aktivering som stöttade sociala förmågor, kognition och rörelse.
Självklart kunde även personer som inte hade utmaningar kopplade till demens uppskatta att spela – allt berodde på val av spel och nivå.
Hur testet genomfördes
Miljöer/sammanhang:
- I dagliga verksamhetslokaler.
Resultat och lärdomar
- Bättre sammanhållning i gruppen hos deltagarna.
- Ökad självständighet.
- Känsla av mer delaktighet.
- Minskad rastlöshet och minskat avvikande beteende.
- Mer meningsfulla aktiviteter som gjorde att deltagarna kände sig stimulerade och fick stöd i att lyckas.
- Ett minus var att det inte fanns så många olika spel att välja på, men det positiva var att detta gick att lösa genom att köpa en licens, vilket gav ett större utbud av spel.
- Att det är viktigt att det finns en genomtänkt plan för testet.
- En framgångsfaktor var att det fanns ansvariga testledare som var engagerad och förstod syfte och mål med testet.
Slutrapport
Tidsperiod och omfattning
Förberedelse: juli 2023 - oktober 2023
Hur kan vi skapa en ökad livskvalité för brukarna i Askersunds kommun?
Askersunds kommun ville skapa guldkant för sina brukare. Ett ökat välmående hos brukarna skapade en härlig atmosfär och kunde bidra till att brukarna kände mer livsgnista. Därför ville Askersunds kommun hitta välfärdstekniska lösningar som kunde bidra till ökad levnadsglädje och gemenskap.
Detta ville vi uppnå
- Skapa en givande aktivitet för den enskilde.
- Ökat välmående och livskvalitet.
- Öppna upp för samtal mellan individ och personal eller mellan individerna.
- Delaktighet och social gemenskap.
Lösning som testades
Lösningen som testades var VR‑glasögon anpassade för just vård och omsorg, exempelvis äldreomsorg och funktionsstöd. Syftet med testet var främst att erbjuda brukaren fler givande aktiviteter i vardagen. VR‑glasögonen kom i ett par, alltså två glasögon som brukare + brukare eller brukare + personal kunde använda samtidigt och därmed uppleva samma upplevelse.
Genomförande
Två olika verksamheter testade glasögonen: den ena verksamheten var en demensdagverksamhet och den andra ett somatiskt boende. Totalt var det 5 stycken brukare som testade. Personal och/eller innovationsledare valde tillsammans med testpersonerna vilka miljöer de ville besöka.
Resultat och lärdomar
- Mätmetoder är viktigt, ha gärna flera olika ifall det inte blir som tänkt gällande insamling av svar
- Engagerad personal/verksamhet ökar chanserna för ett lyckat test
- Kan innovationsledaren medverka i verksamheten kontinuerligt/när aktivitet utförs är det positivt och ökar chanserna till ett bra test och en bra utvärdering
- Allt kommer inte att gå exakt som planerat, ha därför lite extra tid tillgodo och gå in med inställningen att saker kommer behöva korrigeras under tiden
- Det är viktigt att säkerställa att personal har rätt förutsättningar för att kunna medverka i tester
Slutrapport
Tidsperiod och omfattning
oktober 2022 - maj 2023
I Hallsbergs kommun hade enheten för funktionsstöd, boende med särskild service, testat Motiview och Nustep för att öka aktiveringen bland de boende.
Verksamheten upplevde att det var svårt att motivera enskilda och grupp till aktivitet och stimulans, och enskilda tenderade att isolera sig. Det kunde leda till att enskilda fick en sämre fysisk och psykisk hälsa, exempelvis genom ökad isolering och inaktivitet.
Verksamheten erbjöd vid den tiden en rad olika aktiviteter, både gemensamt och individuellt. Enskilda upplevde inte att de aktiviteter som erbjöds var stimulerande eller intressanta. Vidare upplevdes inte miljön i gemensamhetsutrymmena som stimulerande.
För de boende ville man nå en ökad aktivering och stimulans och på så vis få ökad trygghet, delaktighet och hälsa.
För medarbetarna ville man nå en förbättrad arbetsmiljö genom minskad känsla av otillräcklighet och genom bättre bemötande av utmanande beteende. Man ville att tiden som tidigare lades på att motivera och locka istället skulle läggas på att genomföra aktiviteter tillsammans.
Detta ville vi uppnå
- Aktiveringen hos de boende skulle öka.
- De boende skulle erbjudas att använda Motiview minst 1 gång i veckan eller minst 9 tillfällen.
- Minst 80 % av de boende som testat skulle se Motiview som en givande aktivitet.
- Viljan att medverka i gemensamma gruppaktiviteter skulle öka bland de boende.
Lösning som testades
Lösningen som testades var Motiview. Lösningen tillhandahöll ett videobibliotek som användes tillsammans med lämpligt träningsredskap. Motiview bestod av en app med olika filmer från gator och städer i hela världen. Motitech var ett etablerat företag med ursprung i Norge men som fanns i hela världen.
Nustep var ett anpassningsbart träningsredskap som bedömdes lämpligt för målgruppen i testet.
Lösningarna hanterade inga personuppgifter.
Genomförande
- Testet genomfördes på ett boende med särskild service. På boendet bodde fem hyresgäster med olika funktionsvariationer.
- Personalen på boendet utförde testet tillsammans med hyresgästerna.
Resultat och lärdomar
Testet visade att aktiveringen ökade för majoriteten av hyresgästerna och att en tidigare svårmotiverad person fick både bättre deltagande och förbättrat mående.
Aktiviteterna genomfördes främst individuellt, vilket gjorde att målet om ökad gemenskap inte uppnåddes, bland annat på grund av individuella scheman.
Testet gav samtidigt viktiga lärdomar om att engagerad personal, tydligt stöd och strukturerade rutiner är avgörande för att lyckas.
Framåt finns goda möjligheter att bygga vidare på de positiva effekterna genom att utveckla gemensamma aktivitetsrutiner och arbeta mer strategiskt med motivationsstöd, vilket kan leda till både ökad delaktighet och en mer sammanhållen boendemiljö.
Slutrapport
Tidsperiod och omfattning
11 mars - 3 juni.
Hur kan vi utveckla tjänster som bidrar till att öka flexibilitet utan att kompromissa kvaliteten eller tryggheten för medarbetare och de individer som verksamheterna möter.
Detta ville vi uppnå
Ett exempel på sådana situationer var vid SIP‑möten, när familjehem behövde stöd eller när anhöriga önskade kontakt med enskilda men inte hade möjlighet att träffas fysiskt.
Förvaltningen stod inför utmaningar inom bland annat kompetensförsörjning och ekonomi. Det fanns därför ett behov av att effektivisera vissa processer för att medarbetarna skulle kunna nyttja sin tid åt de personer verksamheterna mötte.
Ett sätt för verksamheterna att öka både flexibilitet, kvalitet och tillgänglighet, samt att effektivisera, var genom digitala möten. Digitala möten där känslig information behandlades ställde krav på säkerhet. Förvaltningen ville kunna ha digitala möten utan att äventyra den enskildes integritet och informationssäkerhet.
Inom socialpsykiatrin var medarbetarna i behov av ett arbetsredskap som gav möjlighet till olika typer av kommunikation och möten för att kunna anpassa insatsen efter den enskildes behov.
Individer inom socialpsykiatrin var i behov av en alternativ mötesform än fysiska träffar.
Lösning som testades
Tjänsten Digitalt möte från Inera, som skulle göra det enkelt att komma igång med säkra möten på distans. Genom att alla deltagare identifierade sig med e‑legitimation kunde tjänsten användas vid möten där känsliga personuppgifter hanterades.
Genomförande
Testet genomfördes under två månader inom fyra verksamheter. För att kunna mäta upplevelsen av tjänsten från både medarbetare och enskilda valdes en enkät som mätinstrument, och denna kompletterades med dialoger med medarbetarna. Medarbetarna utbildades först och använde sedan tjänsten vid utskrivningsplaneringar, möten med enskilda inom socialpsykiatrin, kontakter med familjehem och familjerätt samt interna möten. Regelbundna uppföljningar hölls och totalt deltog nio medarbetare som administrerade mötena, tillsammans med en administratör som hade åtkomst till tjänsten.
Resultat och lärdomar
Testet visade att digitala möten ökade trygghet, flexibilitet och kvalitet för både enskilda och medarbetare, särskilt genom att det blev lättare att läsa av kroppsspråk och skapa bättre dialoger än vid telefonsamtal. Effekten varierade mellan verksamheterna, och vissa grupper genomförde färre möten än planerat på grund av tidsbrist och otydliga arbetsflöden. Testet gav viktiga lärdomar om behovet av tydliga rutiner, tidig behovsinventering och nära stöd från testledare, samt att digitala möten fungerade bäst när alla förstod syftet och såg dem som ett naturligt komplement till fysiska möten.
Slutrapport
Tidsperiod och omfattning
28 augusti - 1 december
Finns det ett enkelt sätt för våra brukare att kontakta sina nära och kära?
Ofrivillig ensamhet är någonting som många inom LSS och äldreomsorgen upplever. Ensamheten påverkar ofta personens mående negativt och bidrar till minskad livsglädje. Att ha möjlighet att hålla kontakten med sina nära och kära kan vara väldigt hjälpsamt men många gånger kan det digitala utanförskapet hos äldre och funktionsnedsatta ställa till med besvär och försvåra kommunikationen.
Det var ett behov som Ljusnarsberg vill lösa med hjälp av det här testet.
Detta ville vi uppnå
Mindre ensamhetskänslor hos brukarna.
Att de på ett enklare sätt kunde komma i kontakt med familj, nära och kära.
Ökad självständighet och livsglädje.
Ökad tillgänglighet.
Att personalen skulle slippa känna ett personligt eller privat ansvar för brukarna.
Lösning som testades
En app som var speciellt utformad för äldre och andra som inte klarade av andra videosamtalsappar. I appen krävdes endast ett användarnamn och ett lösenord och den var mycket lätt att använda, utan koppling till sociala medier. Anhöriga kunde ringa och dela bilder och upplevelser tillsammans med brukaren.
Genomförande
Företaget som Ljusnarsberg hade slutit avtal med skickade en surfplatta som kommunen fick låna under testperioden. Surfplattan hade bara ett fåtal knappar och var tillgänglighetsanpassad. En brukare på ett LSS‑boende använde surfplattan, där appen fanns installerad, tillsammans med en anhörig under testets genomförande.
Resultat och lärdomar
Det var tydligt att all personal behövde vara delaktig och att det krävdes ett tydligt stöd från enhetschefen för att testet skulle fungera. Trots att arbetsgruppen var liten fungerade det inte som tänkt. Arbetet upplevdes som svårare när ordinarie personal inte var på plats, vikarier undvek ofta att testa lösningen. En god och kontinuerlig kommunikation mellan leverantör, chef och personal är helt avgörande.
Slutrapport
Tidsperiod och omfattning
230205-230405, extratid till 230414
Örebro kommun: Hur kan vi öka den digitala kunskapen och på så sätt minska det digitala utanförskapet hos våra medborgare?
Närmare sex procent av svenskarna lever i digitalt utanförskap. Det betyder att de sällan eller aldrig använder internet. De som aldrig är på nätet är oftare äldre, lever på landsbygden och bor i hushåll med låga inkomster. (Källa: Internetstiftelsen)
Verksamheter i Örebro kommun såg detta utanförskap i mötet med invånare. Det kunde handla om svårigheter att lära sig det som krävdes för att exempelvis betala sina räkningar eller betala sin biljett på bussen.
Även verksamheterna hamnade ofta i frågor från medborgare kring digitala tjänster. Det kunde vara bibliotekarien, seniorlotsen eller undersköterskan. Då krävdes det att hen letade efter information på internet eller försökte stötta utifrån sin egen erfarenhet och förmåga.
Detta ville vi uppnå
Minskat digitalt utanförskap genom ökad kunskap om digitala tjänster. Att kommunen skulle kunna stötta medborgare att lära sig de digitala tjänsterna själva, med hjälp av guiderna. Målet var att testa ett enklare verktyg som kunde underlätta för verksamheten att lättare kunna hjälpa till.
Tre perspektiv:
- Medborgaren: Hur medborgare kunde få ökad digital kunskap och därmed minska det digitala utanförskapet.
- Medarbetaren: Hur medarbetare i Örebro kommun kunde öka sin egen digitala kunskap men även vara ett stöd till brukare, kunder och gäster.
- Samhället: Hur fler invånare kunde få ökad digital kunskap som kunde underlätta för samhällsutvecklingen och minska det digitala utanförskapet.
Lösning som testades
Från och med januari 2025 testade Örebro kommun att sprida digitala guider till invånare och medarbetare i form av ”DigiGuider”. Varje DigiGuide var en kort manual om digitala tjänster i pappersformat med både bilder och text. Läsaren kunde ta del av guiden på egen hand eller tillsammans med anhörig, medarbetare eller i arrangerade kurser.
Varje DigiGuide gav pedagogiska instruktioner som syftade till att läsaren skulle känna sig trygg och lära sig behärska ett visst område, exempelvis att ladda hem appar, förstå vanliga symboler eller använda ChatGPT.
DigiGuiderna kunde användas i många olika syften: som service på bibliotek och servicecenter, i utbildningar för medborgare, som kompetensutveckling för medarbetare och av föreningar kopplade till kommunen såsom SeniorNet och PRO.
Genomförande
Alla medarbetare med ett e‑postkonto i Örebro kommun hade möjlighet att hämta guider och använda dem i sin verksamhet. Guiderna kunde användas både i utbildningar för seniorer och som intern kompetensutveckling för personalen.
Biblioteken erbjöd guiderna till medborgare som besökte biblioteket. Organisationerna PRO och SeniorNet hade också tillgång till guiderna via kommunen.
Under avtalstiden hade kommunen visningsställ från leverantören där guiderna kunde placeras, vilket gjorde det enkelt för medborgare att ta den guide som passade deras behov.
Örebro kommun ansvarade för att skriva ut guider, fylla på ställen och dela ut materialet till samarbetspartners som SeniorNet och PRO.
Resultat och lärdomar
DigiGuiden har gett många medborgare ökad självständighet, bättre förståelse för digitala tjänster och möjlighet att lära i egen takt. Personal i flera verksamheter beskriver tydliga tidsvinster, minskad administration och en mer likvärdig service tack vare guiderna. Samtidigt har testet visat betydande utmaningar, som brist på guider på andra språk, varierande digital kompetens hos personal och praktiska hinder så som att ställa fram material på vissa platser. Verksamheter med pedagogiskt arbetssätt har fått starkast effekt, medan verksamheter där personalen saknar tid eller digital vana haft svårt att få genomslag. Det är också fortsatt svårt att nå personer i ett verkligt digitalt utanförskap, eftersom guiderna främst når dem som redan har intresse, förutsättningar eller stöd att börja lära sig. Kommunen har beslutat att fortsätta med DigiGuiden, men behöver nu tydliggöra ansvar, finansiering och hur tjänsten ska implementeras och spridas långsiktigt.
Slutrapport
Tidsperiod och omfattning
7 januari 2025 - 31 december 2025.
Att ha kontakt med sina anhöriga är ofta det viktigaste för att känna trygghet och minska ensamhet. När det blir svårt att upprätthålla en god kommunikation med familjen, på grund av digitalt utanförskap eller av andra anledningar, kan det skapa oro och minskar både den enskildes och dess anhöriga självständighet och trygghet. Individen och dess anhöriga blir helt beroende av personal för att kunna kommunicera och ha kontakt. Alternativet är fysiska besök som ibland är svåra att genomföra.
Detta ville vi uppnå
- Bättre och enklare kontakt med familjen, ökad känsla av trygghet, möjlighet att få stöd direkt via tekniken samt att stärka den enskildes rätt till integritet.
- En lugnare känsla genom direktkontakt, minskad oro och en ökad känsla av kontroll.
- Ökad effektivitet, ökad nöjdhet samt bättre trivsel och kontroll över att insatserna gavs när de verkligen behövdes.
Lösning som testades
Den tekniska lösning som testades var en digital och förenklad kommunikationslösning i form av en app som installerades i smarta telefoner och i iPads. Appen var enkel att använda; användaren kunde svara genom att trycka på en knapp på den uppsatta iPaden, varpå samtalet gick direkt in. Användaren kunde även ringa genom att klicka på en bild av en anhörig och kunde endast ringa de kontakter som lagts in i appen. Det gick också att skicka bilder och direktsänd video, och det fanns möjlighet att begränsa vilka som kunde använda det enskilda kontot.
Genomförande
I testet deltog familjen som själva hade initierat det. Testet genomfördes i hyresgästens lägenhet. En arbetsterapeut deltog vid installationen och följde upp testet under hela testperioden.
Resultat och lärdomar
Under processen blev det tydligt att anhöriga kunde bidra till ökad kvalitet i vården på flera sätt. Det visade sig också värdefullt att vara snabb på nya initiativ, även när allt inte var helt färdigplanerat från början, samt att lyssna noggrant och ge utrymme för anhörigas egna berättelser. Samtidigt uppstod hinder, särskilt kopplade till informationssäkerhet och otydlighet kring kostnadsansvar. Testet gav viktiga lärdomar inför kommande satsningar, bland annat att det fanns ett starkt intresse från anhöriga att prova ny teknik, att behovet av enkla och effektiva lösningar var stort och att verksamheten behövde mäta hur tekniken påverkade arbetsprocesserna för att kunna dra tydliga slutsatser.
Slutrapport
Tidsperiod och omfattning
Testet genomfördes mellan juni 2023 – december 2023
Örebro kommun: Hur kan personer som har svårt att använda smarta telefoner, ringa upp till sina närmaste utan att behöva be om stöd/hjälp av personal? Hur kan anhöriga nå sina närmaste på SÄBO direkt, utan att ringa via verksamhetens avdelningstelefon?
Idag är det svårt att ringa för personer med olika funktionsnedsättningar (som till exempel stela och torra fingrar, bristande finmotorik, kognitiva utmaningar, syn och hörselnedsättningar, komplicerad digital teknik, uppkoppling med mera).
Det innebär att personer på SÄBO och deras anhöriga blir helt beroende av att personalen ger stöd i att ringa upp och svara på samtal. Personalen är ofta upptagen med annat och telefonen som används är avdelningstelefonen som är till för alla inkommande samtal.
Anhöriga har ofta dåligt samvete och upplever stress eftersom de kanske bor långt borta. är yrkesarbetande och hinner inte hälsa på och ha kontakt med sin närmaste som bor på SÄBO. Nu undrar Örebro kommun om det att lösa att kontakten mellan familjemedlemmarna fungerar utan inblandning av personal?
Detta ville vi uppnå
- Att hyresgästen skulle kunna göra självständiga videosamtal till sina närmast. Det skapar trygghet för båda parter och leder till minskad oro och stress Även tvärtom att anhöriga kan nå sina anhöriga på SÄBO direkt utan att behöva ringa via personal.
- Att hyresgästen skulle kunna ta del av bilder från familjen, vilket bidrar till vardagskontakt och delaktighet.
- Avlasta och frigöra tid för personalen som inte behöver välja om de ska ge stöd för telefonsamtal eller ge stöd till andra hyresgäster
- Medarbetare frigör tid och kan då använda sina värmande händer där det behövs som mest.
Lösning som testades
Förenklad videoteknik i form av en digital padda med eget simkort fanns inne i varje testpersons lägenhet på SÄBO – ett eget konto upprättades av anhöriga och hyresgästen. Inga obehöriga hade tillgång till kontot.
Genomförande
Två hyresgäster med särskilda kommunikationsbehov, inklusive en med hörselskada, deltog tillsammans med sina familjer. Testet pågick från maj till hösten 2024 och inkluderade installation av teknik samt uppföljning genom intervjuer och mätningar av antal samtal.
Resultat och lärdomar
- Möjligheten till självständig kommunikation ökade.
- Tekniken minskade känslan av ensamhet och social isolering.
- Hyresgäster kände ökad trygghet och självständighet.
- Minskad stress och ökad trygghet tack vare enklare och mer frekvent kontakt.
- Familjer kunde kommunicera utan att belasta personalen.
- Tekniken avlastade arbetsbördan och minskade behovet av att assistera vid samtal.
- Möjlighet att fokusera på andra arbetsuppgifter förbättrade arbetsmiljön.
Slutrapport
Tidsperiod och omfattning
Från maj 2024 till oktober 2024.
Kan enkel videokommunikation minska den ofrivilliga ensamheten? Hur kan personer som har svårt att använda smarta telefoner, ha egen kontakt med sina närstående utan att be om hjälp? Hur kan närstående öka kontakten med personer på särskilt boende via videosamtal?
Idag är det krångligt och svårt att använda smarta telefoner för personer som har utmaningar med den nya tekniken. Samtidigt har närstående svårt att nå fram till personer på särskilt boende, utan att gå via verksamhetens avdelningstelefon. Det innebär att kontakten med närstående måste gå via personal, vilket kan leda till ökad otrygghet och den ofrivilliga ensamheten ökar.
Närstående drar sig ibland för att ringa till verksamhetens avdelningstelefon och samtalen blir inte privata, då personalen ibland behöver hålla i telefonen för att samtalen ska fungera. Personalen har svårt att tillgodose behovet av nära kontakter med närstående.
Detta vi vill uppnå
- Att personer i särskilt boende för äldre får ökad kontakt med närstående för, vilket bidrar till mindre ofrivillig ensamhet.
- Att de boende får ökad trygghet, självständighet och integritet.
- Att de ska känna mindre obehag/oro, vilket också kan resultera i ökat välmående.
- Frigöra tid för personalen som istället kan skapa sociala aktiviteter i verksamheten
Lösning som testades
Testet valde en app för enkel kommunikation i en padda. Det var både enkelt att ringa upp och ta emot samtal på paddan. Det gick att skicka bilder till användaren och det var också enkelt att lyssna på radion i appen. Samtalen var videobaserade vilket bidrog till närvarokänsla för båda parterna som deltog i samtalet.
Genomförande
I teste ingick 22 hyresgäster med närstående i särskilt boende för äldre i Örebro kommun, de testade tekniken under 6 månader.
Resultat och lärdomar
Loopeli-testet visade att en enkel digital kommunikationslösning kan göra stor skillnad för personer med kognitiv svikt och deras anhöriga. Möjligheten att ringa och ta emot samtal själva ökade trygghet, minskade oro och gjorde att vardagskontakten kunde återupptas på ett mer naturligt sätt, även över stora avstånd.
Samtidigt uppstod vissa utmaningar, som varierande teknisk kunskap, behov av stöd från personal och frågor kring finansiering när projektet tog slut. Testet visade också att tekniken inte fungerade lika bra för alla och att personalens tid ibland ändå behövdes.
Efter projektet finns ett tydligt intresse av att fortsätta använda liknande lösningar, men det behövs beslut om ansvar, finansiering och hur sådana digitala stöd kan införas bredare, eventuellt som hjälpmedel eller genom särskilda satsningar riktade mot att minska ofrivillig ensamhet.
Slutrapport
Tidsperiod och omfattning
Från 15 november 2024 till 14 november 2025.
Kan vi hitta en lösning för att sluta störa de äldre på nätterna genom onödiga tillsynsbesök?
Tillsynsbesök på nätterna är vanligt inom vård- och omsorgsboenden. Personalen vill försäkra sig om att den äldre hyresgästen inte har ramlat eller slagit sig. Dessvärre innebär de nattliga besöken att många hyresgäster vaknar eller sover oroligt. Många äldre lider av demens och blir förvirrade av att vakna mitt i natten, de vet inte var de är och blir oroliga eller är redo för att gå upp.
Nattillsynen kan också bidra till en etisk stress hos personalen som tvingas välja mellan hyresgästers behov.
Detta ville vi uppnå
- Att hyresgästerna fick en ökad nattro och kännde sig utvilade om dagarna.
- Att perosnalen fick en bättre arbetsmiljö där de som slapp etisk stress och hög oro.
- Att vi skulle blir en mer attraktiv arbetsgivare.
- Att fallolyckorna minskde.
- Att personalen fick en arbetsavlasning som medförde att de kunde ge bättre hjälp till hyresgäster med större behov.
Genomförande
Örebro kommun undersökte kvalitén och personalens arbetssituation. Detta mättes genom så kallade etikronder, vilket innebar att de träffat personalgruppen och diskuterade om tekniken kunde lösa dessa etiska dilemman.
Det här testet var ett uppföljningsarbete utifrån ett avslutat tidigare test.
Resultat och lärdomar
Det fanns ett stort intresse bland både personal och anhöriga för att testa ny teknik, och trots återkommande tekniska problem ville personalgruppen fortsätta genomföra nya försök. Erfarenheterna visade att det var avgörande att personalen var delaktig från start och fick en tydlig introduktion till hur tekniken fungerade.
Genom att bjuda in forskare och samverka tätt under testerna blev utvärderingen både mer djupgående och professionell, något som också stärkte deltagarnas känsla av yrkesmässighet.
Dessutom behövdes chefer med mandat som kunde stötta testverksamheterna och en stabil organisation med engagerade ledare som vågade utmana invanda arbetssätt.
Ett kontinuerligt stöd från IT-avdelningen var nödvändigt genom hela processen, och både fastighetsbolaget och förvaltaren hade viktiga roller för att möjliggöra och driva testerna framåt.
Slutrapport
Tidsperiod och omfattning
Test 1 genomfördes mellan november 2020 – juni 2021.
Test 2 pågick mellan 7 juni 2022 – 30 maj 2023.
Marknaden för bild- och videoöverföring är ingen ny marknad. Under pandemin så genomfördas tusentals videomöten och upplevelsen av dessa var att vissa möten lämpar sig väl för att vara digitala, andra inte. Efter pandemin har det kommit leverantörer av digitala videomötessystem som riktar sig mot framför allt verksamheter inom vård och omsorg. Dessa system uppfattas dels som orimligt kostsamma dels som onödigt avancerade och har oftast som försäljningsargument att det kommer spara tid för personalen.
Detta ville vi uppnå
Vi ville skapa ett digitalt system som var enkelt för användarna, brukare och personal, som inte var för kostsamt och som fokuserade på värdena trygghet, delaktighet och självständighet.
Lösning som testas
Vi testar om vi med vår verksamhetskunskap, tillsammans med utvecklare med deras kunskap kunde utveckla ett system som stödde det vi vill uppnå. Det är viktigt med en bra relation med systemutvecklare.
Genomförande
Genom att utgå från en bild- och videoöverföringsteknik som bygger på öppen källkod byggde verksamheten, tillsammans med utvecklarna, vidare de funktioner som behövdes. Funktionerna togs fram genom tester tillsammans med verksamhetsnära personal och målgrupper för tekniken.
Metodiken för genomförandet byggde på det som utvecklare benämner som interativ utveckling men som, i mångt och mycket, stämmer överens med Testbäddsmodellens steg 3 till 6.
Så mäts resultatet
Utvärdering i projektet skedde mot frågeställningen ”är detta ett system vi vill använda?”. Om den frågan kunde besvaras med ett ja startades ett införandeprojekt.
Resultat och lärdomar
Testet visar att Hemsamtal skapar ökad trygghet, minskar ensamhet och stärker självständigheten hos brukare. Digitala besök kunde i flera fall ersätta eller minska behovet av fysiska hemtjänstinsatser, samtidigt som verksamheten sparade tid och fick bättre kontinuitet. Projektet visar också att enkel teknik fungerar väl när den utvecklas nära verksamheten. En viktig lärdom är att digitala lösningar behöver anpassas efter individens förutsättningar och att utvecklingsarbete kräver tid, tålamod och tät dialog med både personal, brukare och utvecklare.
En utmaning var att vissa brukare kände oro inför ny teknik och behövde extra stöd. Vi såg också att systemutveckling tar tid och kräver återkommande tester för att lösa buggar och justera funktioner. Trots detta visar projektet att kommuner kan skapa egna kostnadseffektiva lösningar när utvecklingen sker nära användarna.
Slutrapport
Tidsperiod och omfattning
Hösten 2024- vintern 2025
Hur optimerar vi och tidseffektiverar schemaläggningen?
Schemaprocessen är tidskrävande och komplex där både personalens, verksamheten, enskildas behov och lagrum ska vägas in samtidigt, och nya scheman ska produceras ungefär var sjätte vecka.
Detta ville vi uppnå
Tidseffektiva schemaläggningsprocesser med scheman optimerade utifrån personalen, verksamheten och enskildas behov.
Målet var att skapa bättre förutsättningar för:
- Enskilda individer, genom mer kontinuitet och punktliga insatser.
- Medarbetare, med optimerade scheman som minskar stress och frigör tid för kärnuppgifterna.
- Verksamheten, genom lägre kostnader och högre kvalitet.
Lösning som testas
Ai- schemaläggning.
Genomförande
Lösningen kommer att testas på personal inom socialförvaltningen som arbetar oregelbundna tider.
Resultat och lärdomar
Projektet med AI‑baserad schemaläggning visar hittills tydliga förbättringar i struktur, tidsåtgång och bemanningsstabilitet, men kräver fortsatt arbete med kulturförändring, dialog och tydliga rutiner. Tekniken fungerar bra som stöd, men resultatet beror lika mycket på processer, kommunikationen och delaktigheten. Sammanfattningsvis går projektet åt rätt håll men är ännu inte färdigt och behöver mer förankring för att ge full effekt.
Slutrapport
Tidsperiod och omfattning
September 2024 - september 2025.
Hur skapar man en säkrare läkemedelshantering för brukare och personal? Den frågan har Degerfors kommun sökt svar på i sitt test med läkemedelsautomater inom hemtjänsten.
Genom att effektivisera läkemedelstilldelning och öka säkerheten kring läkemedelshantering vill Degerfors kommun skapa säkrare läkemedelshantering, ökad självständighet, och ökad valmöjlighet för brukaren. Målet för personalen och verksamheten var minskad arbetsbelastning, säkrare läkemedelshantering och en mer effektiv resursanvändning.
Detta ville vi uppnå
- Ökad självständighet.
- Ökad valmöjlighet kring läkemedelshantering.
- Minskad arbetsbelastning.
- Säkrare läkemedelshantering
- Effektiv resursanvändning.
Lösning som testas
En läkemedelsautomat från Evondos som matar ut rätt antal medicindos till brukaren.
Genomförande
Testet har genomförts inom hemtjänsten. De enskilda har testat automaterna och personalen involveras också. Sjuksköterskor lägger in de enskilda i systemet och kopplar automaten till den enskilde, omsorgspersonal i hemtjänsten fyller på automaten med läkemedelsrulle.
Så mäts resultatet
De slutsatser som kan dras av dessa är att användarna är mycket nöjda och upplever att de är mer självständiga i sin läkemedelshantering. Personalen upplever dock att det har varit en del tekniskt strul och att det är för få läkemedelsrobotar ute för att personalen ska bli van vid hanteringen. Eftersom antalet är så litet är det svårt att dra några långtgående slutsatser om vilka för- och nackdelar som finns. Man kan inte heller se någon större tidsvinst för personal av samma anledning.
Resultatet är svårt att mäta men man kan ändå se att användarna är mycket nöjda och upplever att de är mer självständiga i sin läkemedelshantering.
Slutrapport
Tidsperiod och omfattning
Testet utfördes i de enskildas hem under perioden mars 2022 – mars 2023.
Hur kan vi förenkla nyckel- och låshanteringen i hemtjänsten?
I Degerfors kommun har de upptäckt logistiska och ineffektiva problem runt nyckelhanteringen. Många nycklar är i omlopp, vilket gör att nycklar ibland försvinner eller inte finns tillgängliga vid akuta situationer. Nyckelrutiner som finns följs inte och den stora mängden nycklar på samma ställe kan kännas osäkert. Detta gör den enskilde otrygg och stressad.
Detta ville vi uppnå
- Att den enskilde ska kunna känna sig säker på att alltid få besök efter behov.
- Trygghet hos individerna.
- Att den enskilde ska kunna besökas utan fördröjning som beror på nyckelhanteringen.
- Hemtjänstpersonalen ska kunna ägna tid åt indivdens behov i stället för logistik kring nycklar.
- Personalen sparar tid och får en bättre arbetsmiljö.
Lösningen som testats
Swedlocks digitala låssystem för nyckelfri hemtjänst.
Genomförande
Testet genomfördes inom hemtjänsten i Degerfors, där digitala lås installerades hos brukare och användes i det dagliga arbetet. Personal, enskilda, projektledning och tekniskt stöd deltog. Alla hembesök hos deltagarna hanterades nyckelfritt, och rutiner följdes upp löpande för att säkerställa trygghet, funktion och effektivitet.
Resultat och lärdomar
Testet av digitala lås inom hemtjänsten i Degerfors har gett mycket positiva resultat. Alla mål är uppfyllda och projektet har lett till ökad trygghet för brukare, tidsbesparingar för personalen och en mer effektiv verksamhet. Den tidigare otrygga och tidskrävande nyckelhanteringen har ersatts av en snabb, enkel och säker digital lösning.
Personalens initiala oro kunde snabbt hanteras genom utbildning, och införandet har fungerat smidigt tack vare tydliga rutiner, snabb installation och minskad administration. En viktig lärdom är att även relativt enkla digitala lösningar kan skapa stor nytta, förutsatt att de införs strukturerat och med rätt stöd.
Slutrapport
Tidsperiod och omfattning
2024-2025
Hur skapar vi den bästa inkontinensvården för våra äldre?
Kan vi med hjälp av en digital lösning kvalitetssäkra inkontinensvården och ge våra invånare personcentrerade inkontinensvård? I dag görs urinmätningar genom manuell vägning.
Örebro kommun ville undersöka en bättre metod för att göra urinmätningar på ett mer effektivt sätt som gynnar de äldre. Målet var att ge personcentrerad inkontinensvård som individanpassade toalettbesök, rätt inkontinensskydd och bättre kunskap om när personen behöver byta skydd. En personcentrerad inkontinensvård påverkar flera områden.
Detta ville vi uppnå
- Mindre urinläckage, vilket i sin tur skulle innebära färre tvätt-tillfällen.
- Färre hudskador.
- Bättre komfort för individen.
- Tydligare data från urinmätningarna som kan resultera i mer individanpassade åtgärder.
Lösning som testas
Ett digitalt inkontinensskydd som fungerar som en slags "logger".
Genomförande
Det digitala inkontinensskyddet testades i tre dygn på 15 testpersoner inom äldreomsorgen. Testet utvärderades utifrån hur livskvalitet, arbetsmiljö, miljöpåverkan och ekonomi påverkades, samt om personalens kunskap ökade. Fokus låg på komfort och diskretion, minskade läckage, förändringar i arbetsrutiner och tvättmängd, kostnader för individanpassade skydd och ökad förståelse för urinvägsrelaterade behov.
Med hjälp av tekniken fick personalen fram relevant data för att planera rätt inkontinensskydd, tider för toalettbesök och bytestider och därmed en personcentrerad inkontinensvård.
Resultat och lärdomar
För att ett test ska fungera bra behöver personalen vara delaktig redan från start och få en ordentlig introduktion till hur tekniken fungerar. Det underlättade också att ha testledare nära verksamheten, som höll ihop arbetet och följde upp hur det gick.
När forskare bjuds in och deltar i testet höjs kvaliteten på utvärderingen, samtidigt som personalen känner en ökad professionalisering i sitt arbete. Det framkom även att chefer med tydligt mandat behöver ge sitt stöd för att skapa goda förutsättningar. För att lyckas krävs en stabil verksamhet och engagerade chefer som vågar utmana gamla arbetssätt och pröva nya tekniska lösningar tillsammans med personalen.
Slutrapport
Tidsperiod och omfattning
November 2022 – februari 2023.
Hur kan vi skapa en strukturerad och lättillgänglig utbildningsplan för våra medarbetare som ger bästa möjliga förutsättningar för långsiktig kompetensförsörjning?
Vård- och omsorgspersonal ställs inför höga krav på kunskap och kompetens. Traditionella utbildningsmetoder har visat sig vara både ineffektiva och svåra att integrera i det dagliga arbetet, vilket kan påverka vårdens kvalitet och patientsäkerheten negativt.
Detta ville vi uppnå
En ny, strukturerad och tidseffektiv utbildningsplattform skulle testas för att:
- säkerställa att personalen kontinuerligt hade rätt kompetens för sitt arbete.
- göra utbildning lättillgänglig och integrerad i verksamheten.
- höja vård- och omsorgskvaliteten för enskilda individer.
Lösning som testas
Kompetensplattform
Genomförande
Lösningen kommer att testas på personal inom socialförvaltningen.
Resultat och lärdomar
Testet av SmartSkills inom socialförvaltningen visade mycket positiva resultat. Personalen har genomfört långt fler utbildningar än planerat, vilket lett till högre kompetens, ökad trygghet för brukare och en mer individanpassad omsorg. Plattformen har gjort kompetensutvecklingen betydligt mer lättillgänglig, enkel och tidseffektiv, och verksamheten har fått bättre struktur och uppföljningsmöjligheter kopplat till APT och utvecklingsplaner.
Alla mål uppfylldes utom ett, där kopplingen till långsiktigt utvecklingsarbete delvis återstår att stärka genom en tydligare årlig utbildningsplan. Framgångsfaktorer har varit plattformens enkelhet, flexibiliteten, APT‑materialet och kontinuerlig uppföljning. En viktig lärdom är att korta, digitala utbildningspass fungerar särskilt väl i verksamheter med hög arbetsbelastning och skapar likvärdig kompetensutveckling som fysiska utbildningar, förutsatt att strukturen finns på plats.
Slutrapport
Tidsperiod och omfattning
September 2024 - september 2025.
Hur kan vi få språksvag personal inom vård och omsorg att kommunicera lättare på svenska?
Verksamheterna inom vård och omsorg i Karlskoga kommun har uppgett ett behov att deras personal behöver ett språkstöd. Det kan vara svårt ibland med kommunikationen och att förstå alla medicinska termer och begrepp för de språksvaga.
Målet var att de i personalgruppen som har behov av språkstöd ska få språkutbildning, och genom det öka sin förmåga i det svenska språket som används inom omsorgsverksamheter.
Detta ville vi uppnå
- Språksvag personal skulle uppleva en ökad förståelse för begrepp och språk inom arbetet och även verksamheten därtill.
- Omsorgstagare som finns inom socialförvaltningen skulle uppleva att kommunikationen med personal underlättades i och med ökade språkkunskaper hos personalen.
- Att utförda omsorgsinsatser och vårdinsatser höjdes i kvalitet.
Lösning som testas
Språkstödet Lingio, var anpassad till att omfatta begrepp och språk som användes inom omsorg och vård. Språkstöd skulle ses som en komplettering till redan utförd språkutbildning och skulle innefatta även coachning från leverantören då det behövdes. Språkstödet levererades som app, via webblänk och var en kurs som personalen kunde gå mellan tre och sex månader.
Det fanns cirka 100 kurser och varje person behövde mellan 2-3 kurser beroende på behov.
Resultat och lärdomar
Testet av språkappen Lingio har visat mycket goda resultat. Samtliga deltagare uppger att deras språkkunskaper i svenska har förbättrats, särskilt inom yrkesspecifika ord och uttryck inom vård och omsorg. Enkätresultaten visar även att verktyget är lätt att använda, motiverande och relevant för det dagliga arbetet.
Ett fortsatt och utökat användande av Lingio bedöms bidra till:
- Förbättrad kommunikation och patientsäkerhet
- Ökad trygghet och delaktighet för personal och brukare
- Högre kvalitet i vård och omsorg.
Slutrapport
Tidsperiod och omfattning
Februari 2024 - 2025.
Socialförvaltningen i Karlskoga vill i högre grad ligga mer i framkant vad det gäller digitalisering inom socialtjänsten. Syftet är bland annat att bli mer förberedda inför framtiden och den förändring som kommer ske gällande nära vård, men också för ökad trygghet och självbestämmande för invånarna.
I Karlskoga kommun testade man en tillsynskamera inom hemtjänsten. Den digitala kameratillsynen var till för de brukare som hade ett beslut om trygghetslarm och önskade sova tryggt utan att få fysiska besök av personal. Det var särskilt bra för personer som var lättväckta och som blev oroliga av besök i hemmet. Om det fanns behov av andra insatser under natten kunde trygghetskameran kombineras med fysiska besök.
Den digitala tillsynen kunde kombineras med fysiska besök från hemtjänsten eller hemsjukvården. Digital tillsyn användes främst för att upptäcka fall och andra olyckor i hemmet samt för att skapa trygghet. Det var viktigt att väga in den enskilda personens alla behov vid biståndsbedömningen och planeringen av genomförandet.
Lösning som testades
Trygghetskamera från Careium. Den digitala kameratillsynen var till för brukare som hade ett beslut om trygghetslarm och önskade sova tryggt utan att få fysiskt besök av personal. Detta var särskilt bra för personer som var lättväckta och blev oroliga av besök i hemmet.
Genomförande
Testet genomfördes på en brukare i hemtjänsten. Brukaren hade sedan tidigare flera nattliga besök av personal. Brukaren hade även en larmmatta.
Resultat och lärdomar
Testet visade att trygghetskameran gav goda effekter för den brukare som deltog. Kameran gjorde att antalet nattliga besök kunde minskas, larmmattan togs bort och både brukare, anhörig och personal var nöjda. Personalens arbete avlastades då tillsynen kunde göras digitalt. Målet om breddinförande uppnåddes däremot inte eftersom verksamheterna inte hade något större behov av kameratillsyn vid testtillfället och det var svårt att hitta brukare som ville eller kunde samtycka till att delta.
Under processen lärde sig verksamheten att ett lyckat införande krävde engagerade chefer och medarbetare, tydlig information om att tekniken var ett komplement och inte en ersättning, samt god förankring hos anhöriga och biståndshandläggare. Det blev också tydligt att många brukare behövde fler nattliga insatser än enbart tillsyn, vilket begränsade nyttan av kameran i dagsläget.
Slutrapport
Tidsperiod och omfattning
2023 – 2024 april
Ljusnarsbergs kommun: Hur kan vi göra för att sluta störa brukarnas nattsömn med tillsynsbesök?
Innan testet behövde personalen i Ljusnarsbergs kommun göra många tillsynsbesök hos brukarna på nätterna. De boende vaknar till vid tillsynsbesök och blir då oroliga. Personalen upplevde det stressigt att hinna med alla tillsynsbesök samt hinna med de som är vakna och oroliga.
Inom de kommande åren kommer våra äldre i kommunen bli fler, samtidigt som personer i arbetsför ålder kommer att bli färre. Vi behövde därför titta på alternativ till en trygg och säker vård, med en ökad flexibilitet för de fysiska besök som fortfarande måste göras.
Detta ville vi uppnå
- Bättre nattsömn för den boende, vilket skulle bidra till ökat välmående och minskar fallrisken.
- Mindre obehag/oro för den boende vilket också skulle resultera i ökat välmående.
- Digital tillsyn kan skapa ökad trygghet, självständighet och integritet för de boende.
- Att mer tid frigjodes och kunde då använda sina värmande händer där det behövs som mest.
Lösning som testas
Trygghetskameror som installerats hemma hos brukarna.
Genomförande
Två testpersoner inom SÄBO (särskilt boende för äldre) har fått varsin trygghetskamera installerad i deras hem. Personalen kommer själva göra den digitala tillsynen.
Resultat och lärdomar
Resultatet visade att personalen upplevde tekniken som enkel att använda och att den gav stöd i arbetet. Engagemanget var stort, och tidig involvering av personalen bidrog till trygghet inför testets start. Samtidigt visade testet att kameran inte fungerade felfritt hela tiden, vilket ledde till vissa driftstopp. Det framkom också att fysisk tillsyn ibland gick snabbare vid akuta händelser, och att personalomsättning försvårade uppföljningen.
Lärdomarna från testet var att nya medarbetare behövde involveras direkt när de börjar, att digitala arbetssätt kräver tydligare förankring hos biståndshandläggare och att testperioder bör vara längre för att hinna hantera tekniska problem och få en mer rättvisande bild av effekterna.
Slutrapport
Tidsperiod och omfattning
Från 1 maj till 15 september 2024.
Hur kan våra brukare få en bättre nattsömn?
Många äldre och funktionsnedsatta upplever att de har svårt att somna om de känner sig otrygga. När personalen gör nattillynsbesök blir konsekvensen ofta att brukarna sover oroligt eller vaknar och vill stiga upp ur sängen. Det kan bidra till att brukarna är trötta på dagarna och har svårt att koncentrera sig.
Detta ville vi uppnå
- Bättre nattsömn, minskad störning när nattpersonalen skall titta till fysisk.
- Ökad integritet, ingen som kommer in mitt i natten.
- Ökad trygghet med fler tillsynsbesök per natt (kortare men fler).
Färre besök att utföra vilket kan ge minskad stress och bättre arbetsmiljö. - Ersätta fysiska tillsynsbesök med digitala där det är möjligt.
- Spara in på miljö och ekonomi eftersom färre resor/minskade sträckor i bilen.
Lösning som testats
Lösningen som har testats är två stycken trygghetskameror med syfte att utföra tillsyn på distans nattetid hemma hos brukare som vanligtvis har fysisk tillsyn via kommunens nattpatrull. Syftet med lösningen var främst att ge testpersonerna en tryggare tillvaro, bättre nattsömn och en ökad integritet men också att försöka skapa en positiv syn på trygghetskameror för medborgare i Askersunds kommun.
Genomförande
Två individer med insatsen tillsyn nattetid testade en traditionell trygghetskamera placerad i deras hem, båda hade sin trygghetskamera i sitt sovrum. Tillsammans med individerna hade en handlingsplan tagits fram där de själva har fick bestämma vilka tider de ville att trygghetscentralen tittade till dem och vad som skulle göras om de inte syndes i kameran.
Resultat och lärdomar
En viktig lärdom var att olika målgrupper hade tydliga behov av att förstå varför tekniken testades och vad den skulle leda till. Brukare och anhöriga ville veta hur lösningen skulle påverka deras vardag och trygghet, medan personalen främst efterfrågade tydlighet i arbetsmoment, ansvar och stöd. Det blev tydligt att information behövde ges tidigt, upprepas och kompletteras med möjlighet att ställa frågor.
Många ville också veta hur resultaten skulle följas upp och vad som räknades som ett lyckat test. Därför blev det viktigt att arbeta med flera mätmetoder och vara närvarande i verksamheten för att fånga in spontana reflektioner.
Den största lärdomen är att tydlig och återkommande kommunikation om syfte, ansvar, roller och förväntade effekter. Det skapar trygghet för alla berörda och ger de bästa förutsättningarna för ett lyckat test.
Slutrapport
Tidsperiod och omfattning
September 2022 - juni 2023
Det här är Innomeras egna testbäddsmodell. Den består av sju lika viktiga steg. Alla testbäddsprojekt genomgår dessa steg. Likt en pappersbåt som behöver vikas på rätt sätt för att den tillslut ska kunna flyta.
Här är i Sverige är vi ganska duktiga på att breddinföra ny välfärdsteknik, men det är tyvärr inte så många som använder tekniken. Därför är det viktigt att processen börjar i ett behov och att människor får chans att testa en produkt eller en tjänst innan den köps in och installeras.
När vi identifierar våra behov utgår vi bland annat från politiska mål, utvärderingar av genomförandeplaner, avvikelsehantering eller digitaliseringsplaner. Men det är förstås den verksamhetsnära personalen som känner till verksamhetens utmaningar på bästa sätt och det är också de som kommer att testa lösningar i testmiljön. Därför involverar vi personalen tidigt i processen för att ta reda på verkliga behov, både för dem själva och gruppen.
Testbäddens roll
Testbädden erbjuder stöddokument och förslag på metoder för hur behovsinventering kan genomföras. Vi kan koppla ihop kommuner med forskare, för stöd och råd i behovsinventeringar och problemformulering.
När vi har kartlagt våra behov analyseras problemen. Problemen formuleras sedan till en effekt, alltså det behov som ska tillfredsställas.
Hur är det idag och hur vill vi att det ska vara? Syftet med analysen är att verksamheten ska djupdyka i utmaningarna, utifrån olika infallsvinklar, och få en gemensam bild av både problemet och orsaker till problemet. När vi har undersökt våra behov och utmaningar, så är nästa steg att formulera effekter - det vi vill uppnå och vårt önskade läge.
Analysen är viktig för att kunna formulera ett behov på ett konstruktivt sätt. Det finns inga rätta svar - alla får tänka fritt utifrån frågorna.
Testbäddens roll
Testbädden erbjuder stöddokument och struktur för att bedöma testnytta. Testbädden kan koppla ihop kommuner med forskare, för stöd och råd i analys av behov och problemformulering samt utvärdering av nytta.
I det här steget matchas välfärdslösningar med kommunernas behov. Vi använder flera metoder för att matcha ihop kommunerna med företag, forskare och innovatörer. Syftet är att hitta lösningar som kan leda till test av välfärdsteknik. Här nedan listas några.
Testbäddens roll
Testbädden erbjuder samverkan med olika nätverk t ex inom näringsliv och akademi för att hitta lösning som möter behovet
Tidigare inköpt välfärdsteknik
Ibland har kommunerna redan köpt in teknik. Då undersöker innovationsledarna vilken välfärdsteknik som är tillgänglig och redan inköpt innan nya val av produkter eller tjänster görs.
Omvärldsbevakning
Innovationsledaren kan också själv behöva omvärldsbevaka för att hitta rätt lösningar som kan matcha användarnas behov. Ett exempel på en webbplats som samlar olika välfärdslösningar är AllAgeHubs webbplats WebbExpo
AllAgeHub Matcharena
Testbädden AllAgeHub som drivs av Göteborgsregionen har en så kallad Matcharena, där kommuner och civilsamhälle annonserar ut sina behov med jämna mellanrum. Tack vare ett gott samarbete med deras testbädd, har vi också möjlighet att publicera våra behov där.
Under förberedelserna ser vi över vilka resurser vi har för att kunna genomföra ett test, vilka aktiviteter som testet ska innehålla, mål med testet och var testet ska genomföras.
Snart är det dags för testfas. Nu när vi har koll på mycket av de strategiska delarna av processen behöver vi planera för det praktiska. Vilka aktörer ska testa välfärdstekniken, och när? Var ska de vara? Vad kostar det under testperioden? Vem ansvarar för vad och hur länge ska testet pågå? Det är frågor som besvaras under den här fasen.
Innovationsledarna skriver avtal, inhämtar samtycken och gör en risk- och konsekvensanalys.
Testbäddens roll
Testbädden erbjuder stöd i förberedelsen inför testning av tekniklösning t ex i form av checklistor, avtalsförslag och liknade.
Steg fem i testbäddsmodellen är testfasen. Det är här vi testar en produkt, ett arbetssätt, en metod eller digitaliseringslösning på rätt personer i rätt miljö.
Nu är det dags för testfasen. Under testperioden samlas olika typer av data in för att vara som en grund för utvärderingen senare. Testet utförs som planerat utifrån testplan. Vissa tester pågår i flera år medan andra bara tar ett par minuter. Under projektperioden följer innovationsledarna upp vissa resultat- och aktivitetsindikatorer för att kunna mäta hur testet har gått.
Testbäddens roll
Testbädden tillhandahåller stöddokument och bollplank till kommunen under testfasten.
I utvärderingsfasen kartlägger vi vad testerna har bidragit till för effekter. Vi ser över vilken metod för insamling av data vi ska använda, tidpunkter för insamling av data och vem som ska ansvara för dessa.
Nu är det dags att följa upp testresultatet. Hur gick det? Vi samlar in testrapporterna och delar med oss av resultatet för att sprida vidare våra nya kunskaper till andra kommuner och testbäddar i landet. Nu är det också dags att börja fundera på om välfärdstekniken som vi har testat ska få implementeras i verksamheten eller inte.
Testbäddens roll
Testbädden tillhandahåller mallar för uppföljning och bollplank till kommunen i uppföljningsarbetet. Testbädden samlar in rapporter från genomförda test för att bidra till att sprida erfarenheter.
Efter att testningen har genomförts och resultatet har utvärderas lämnas det över till kommunens egen process för inköp och upphandling som får ta vid.
Om testet blev lyckat är det stor sannolikhet att testpersonerna vill fortsätta använda välfärdslösningen som testades. Då är det dags för innovationsledarna att se om det finns möjlighet att implemetera tekniken. Det görs med hjälp av bland annat jurister och upphandlingen.
Testbäddens roll
Kommunens egen process för inköp och upphandling tar vid. Testbädden kan bidra med underlag från genomförda tester inom ramen för den regionala testbädden.
Filmer och YouTube (bra för introduktion, dialog och inspiration)
Kort film (ca 5 min) som ger en bra helhetsbild av hur välfärdsteknik kan bidra till trygghet, självständighet och kvalitet i kommunal vård och omsorg.
Konkreta exempel på hur kommuner arbetar i praktiken –användbara för inspiration och förändringsarbete.
Kalmar kommun – varför välfärdsteknik behövs
AllAgeHub är en regional samverkans- plattform i Göteborgsregionen med fokus på att stärka kommunernas arbete med välfärdsteknik.
- Visar testprocessen
- Erbjuder webbinarier kring välfärdsteknik
Socialstyrelsen – Välfärdsteknik
Centralt kunskapsnav. Här finns:
- Definitioner
- Stödmaterial
- Utbildningar
- Årliga uppföljningar av kommunernas utveckling
Socialstyrelsen – Välfärdsteknik
Viktiga publikationer:
E‑hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2025 – nulägesbild och jämförelse
Kunskapsguiden
Samlad ingång till publikationer från Socialstyrelsen, E‑hälsomyndigheten m.fl. Bra för fördjupning och evidensbaserat arbete.
Kunskapsguiden – Välfärdsteknik
Myndigheten för delaktighet (MFD)
Fokus på välfärdsteknik som arbetssätt, delaktighet och inkludering – inte bara teknik.
MFD – Välfärdsteknik som arbetssätt och verktyg
Kompetenscenter välfärdsteknik (SKR) Den viktigaste resursen för kommuner. Här finns:
- Metodstöd
- Juridisk vägledning
- Stöd vid införande och upphandling
- Försörjningsstrategi och nyttokalkyler
- Webbseminarier och filmer
SKR – Kompetenscenter välfärdsteknik
Bra för chefer, MAS/MAR, utvecklingsledare
och jurister.
Juridisk vägledning för välfärdsteknik
Förändringsledning, webbutbildning
(för policy, ledning och politiker)
Regeringen – utredning om regler för välfärdsteknik. Beskriver pågående och föreslagna förändringar i regelverk, särskilt för:
- SoL
- LSS
- Personer med nedsatt beslutsförmåga
Etik och välfärdsteknik
– en guide för dig som utvecklar, inför eller använder välfärdsteknik
Välfärdsteknik
– forskningsartiklar kring välfärdsteknik och en summering av etiska aspekter
Etik och välfärdsteknikguide
Fokus på – sex etiska principer
Övergripande projektmål
Det övergripande målet var att alla invånare, oavsett funktionsvariation och ålder, skulle kunna leva självständiga och trygga liv i tillgängliga boendemiljöer med stöd av välfärdstekniktjänster. Vi nådde målet genom att driva en innovativ utveckling via den regionala testbädden.
Projektmålet var att upparbeta testbädden med en stöd- och samverkansstruktur som ökade olika aktörers förmåga att testa välfärdsteknik och nya arbetssätt. Testbädden bidrog också till en ökad kunskap om e‑hälsa och välfärdstjänster utifrån juridik, inköp och avtal, lönsamhet, etik, utvärdering och struktur för införande.
Tidplan och budget
Projektet bedrevs 2021-2026.
Finansiering: Regionala 1:1-medel.
Projektägare
Region Örebro län.
Projektaktörer
Projektledare för projektet var Sarah Bergqvist, Region Örebro län.
Samtliga kommuner i Örebro län blev inbjudna till att delta. Askersund kommun, Degerfors kommun, Hallsberg kommun, Karlskoga kommun, Ljusnarsberg kommun, Nora kommun och Örebro kommun deltog i projektet.
Hade du nytta av innehållet på denna sida?
Hur kan vi göra sidan bättre?
Tack för din återkoppling!
Senast uppdaterad: den 19 februari 2026