Region Örebro läns webbplats för Regional utveckling

Calendar
Logo for the website Logo for the website

Digitala Lokadagar 2021

Inspiration och samtal är det som karaktäriserar Lokadagarna. I år är våra gäster Katarina Barrling, Staffan Isling och Per Callenberg. Samtalen handlar om RUS, industrin och våra unga.

Varje år bjuder Regional utveckling in sitt partnerskap till två dagar där RUs är i fokus. Vanligtvis är dagarna på Loka Brunn och de kallas därför Lokadagarna. 2021 var dagarna digitala. 

Högst upp på sidan finns tre filmer från dagen, men föreläsningen med Katarina Barrling finns enbart som text. 

Ändrade förutsättningar i politiken

Katarina Barrlin är, docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet och återkommande kolumnist på SvD:s ledarsida. Hennes forskning handlar om partiernas ändrade förutsättningar där nya konfliktlinjer växer i betydelse. Hon belyste tre dimensioner av frågan.

Nya ideologiska skiljelinjer

I Sverige är höger-vänster sedan länge den etablerade skalan att beskriva hur partier förhåller sig till varandra. I andra länder kan stat-kyrka, motsättningar mellan minoriterer eller språkgrupper vara det som definierar det politiska landskapet. Detta präglar vilka partier som växer fram. 

Nu använder forskarna en ny skala GAL-TAN som ett sätt att presentera hur partierna förhåller sig till varandra. Förkortningarna står för Grön-Alternativ-Libertär och Traditionalistisk-Auktoritär-Nationalistisk. Barrling använde den för att visa hur partierna och deras väljare positionerar sig i skalan. 

- För en del partier blir det problem när deras väljare befinner sig långt ifrån varandra på skalorna, säger Barlling.

Populism kontra elitism

Katarina Barrling och Sören Holmberg har skrivit en antolgi på beställning av riksdagen om populism kontra elitism, Demokratins framtid.

Här tog Barrling bilden av ett demokratins triangeldrama där hörnen är Folkstyrelse-Rättsstat-Handlingskraft. Även om vi hyllar demokratin sätter vi gränser för folkstyret för att i en rättsstat finns det vissa saker man inte får göra och vi måste hushålla med resurserna och välja de insatser som ger bäst effekt för att få handlingskraft. 

- 99,5 procent får inte besluta att äta upp resten även om de är i majoritet, så gör vi inte i en rättsstat, slår Barrling fast.

I vissa frågor är detta brännande och Barring tog några exempel där vi går balansgång:

  • invandring - då kan folkstyrelsen begränsas av rättsstatens principer, till exempel asylrätten eller konventioner vi undertecknat som sätter ramar för vad folkstyrelsen kan besluta om.  
  • penningpolitik - på 1990-taler begränsades de folkvaldas makt till förmån för riksbankens experter, för att skapa handlingskraft. I dag finns en liknande diskussion om hur klimatfrågorna ska hanteras. Kan politiker besluta om så drastiska åtgärder som experterna menar behövs eller ska internationella överenskommelser styra på området?

Populismen har en föreställning om att det finns en bedräglig elit som står mot en ren folkvilja. Så här speglade svensk media den arabiska våren, menar Barrling, men varnade samtidigt för att populismen riskerar att skapa skarpa motsättningar mellan grupper. 

- Samtalsklimatet i dagens sociala medier påminner om domstolsförhandlingar på 1400-talet och den civilisatoriska fernissa som vi är bortskämda med försvinner helt i dessa forum.

Barrling frågade sig om dragningen åt expertstyret, som förespråkar rättsstat och handlingskaft och vill begränsa folkstyrelsen, har gått så långt att det finns stora väljargrupper som känner sig bortglömda. Brexit är ettt sådant exempel där engelsmännen upplevde att de inte fick bestämma om något själva och som konsekvens av det inte längre ville vara med i EU. 

Anywheres och Somewheres

David Goodhart målar upp två olika typer av medborgare där 25 procent av britterna är somewheres, 50 procent är anywheres och den resterande fjärdedelen finns däremellan.

Idealtypen av somewheres är bofasta, ofta på landsort eller industristäder, skeptiska till globalisering. De gillar tradition och beständighet är låg- och medelinkomsttagare och finns inte bland beslutsfattare. Anywheres däremot är geografiskt rörliga, bor i stor- eller universitetsstäder och bejakar globalisering. De står för modernitet och förändring och finns ofta bland höginkomsttagare, beslutsfattare och opinonsbildare. 

Det blir problem för samhällen som har en så stor grupp som inte är representerade bland beslutsfattarna. Goodhart menar att vi behöver uppgradera statusen för yrken där somewheres dominerar, till exempel praktiska och vårdande yrken, för att minska spänningen mellan grupperna.

- I dag hyllar vi akademiska yrken där anywheres finns. Men den känsla av förlust som somewheres erfar går djupare än att handla om pengar. Den handlar om hemhörighet. Att känna sig hemma, det som folkhemsidén handlar om.

Barrling avslutade med en spaning att vi kommer att höra mycket om folkhemmet i valrörelsen, både från vänster och höger. 

Did the content help you?

Last updated: Monday, September 13, 2021