Projektet Stråket Värmland - Örebro

Det är när man stirrar utmaningen rakt in i vitögat som man förstår varför den måste mötas. Ett exempel: kommuner i Värmlands län och Örebro län tillhör dem med lägst utbildningsnivå i Sverige, enligt nyligen publicerad statistik från SCB. Detta samtidigt som behovet av rätt kompetens växer i både privat och offentlig sektor i denna del av landet. En knepig ekvation att lösa, för både individ och samhälle. Läs mer om statistiken här.

Ett brett arbete pågår fram till våren 2028 med att lyfta fram och stärka samverkan över länsgränsen mellan Örebro län och Värmlands län. Kommunerna mellan Karlstad och Örebro – Karlskoga, Kristinehamn, Storfors och Degerfors – har tillsammans med de båda större kommunerna och regionerna beslutat att arbeta aktivt för stärkt samverkan. Inom områden som kompetensförsörjning, demografiska utmaningar, beredskapsfrågor, utveckling med hjälp av EU-medel och mycket annat arrangeras samtal och sammanhang där behov av mer, eller förändrat, samarbete kan dryftas, liksom hur vi stärker attraktivitet och syn på oss i ett nationellt perspektiv.

”Det territoriella perspektivet” är ett svårt begrepp att förklara enkelt – men är vägledande för hur projektet jag fått uppdraget att leda ska fungera. Att jobba utifrån hur samhället redan fungerar eller borde fungera, snarare än att hindras av administrativa gränser, kan man lite slarvigt översätta det.

Det råder högtryck på arbetsmarknaden i gränslandet mellan länen. Det ger råg i ryggen åt det fortsatta arbetet med Nobelbanan. Redan nu rullar ”samarbetsbussen” 500 mellan Örebro och Karlstad för att bidra till goda möjligheter för människor att röra sig till och från jobb och fritid.

På både ”femhundringen” och i kupéerna på en framtida Nobelbana borde dock fler människor från de två länen sitta. Jag tänker på dem som är inlåsta i strukturen med den låga utbildningsnivån, just här i våra trakter.  Hur ser vi till att den gemensamma utmaningen om kompetensbehov kontra rådande kompetensnivå hanteras klokt? Så att vi kan växla upp den goda utvecklingen i Stråket för både människor och verksamheter? Inte för att alla människor vill ha högre utbildning – men för att vi ska använda människors kraft och förmågor lite klokare än i dag.

Välkommen att höra av dig till mig om du har tankar kring hur vi får Stråket Värmland-Örebro att utvecklas på olika sätt.

Kenneth Handberg
kenneth.handberg@regionorebrolan.se

– Använd den nordiska samarbetsmodellen för att bygga inhemskt stöd för Nobelbanan och en snabbare tågförbindelse mellan Oslo och Stockholm. Då har ni goda möjligheter att få gehör i EU-systemet. 

Så uttryckte sig Pat Cox vid ett besök i både Värmlands län och Örebro län den 19 maj. Cox är EU:s koordinator för stomnätskorridoren Skandinavien–Medelhavet (ScanMed) inom det transeuropeiska transportnätverket TEN-T. Han för dialog med länder och aktörer som driver större infrastrukturprojekt och kan bidra med kunskap om EU:s strategiska och ekonomiska processer. 
Pat Cox var inbjuden av bolaget Oslo-Sthlm 2.55 och reste under några dagar från Oslo mot Stockholm för att träffa företag, politiker, Försvarsmakten och intresseorganisationer i området. Inom Stråket Värmland–Örebro genomfördes bland annat besök på A9 i Kristinehamn samt hos BAE Systems och Saab i Karlskoga. På Örebro slott genomfördes också samtal med aktörer som beskrev behov och lägesbild. 

Värna framgångsrikt samarbete
Under ett anförande betonade Pat Cox vikten av bred samling kring långsiktiga infrastruktursatsningar – något han menade att de nordiska länderna traditionellt varit bra på. 
– Ni behöver ladda om batteriet för det nordiska arbetssättet, som varit så framgångsrikt tidigare. Genom att skapa enighet inom era länder ökar förutsättningen för genomslag. Förhåll er varken positivt eller negativt till hur det ska gå – förhåll er bestämt. Det är vad som leder den här typen av projekt framåt, sa Cox. 
Han uttryckte också en vilja till fortsatt nära samarbete mellan hans koordinatorfunktion och aktörerna bakom arbetet med Oslo–Stockholm-förbindelsen. 

Regeringen har nyligen beslutat om den Nationella planen för transportinfrastruktur 2026-2037. Totalt handlar det om 1 171 miljarder som regeringen fördelat över landet i olika infrastruktursatsningar. Jonas Karlsson är VD för bolaget Oslo-Sthlm 2.55 och här kommenterar han den nationella planen.

Vilka är de bästa delarna med planen sett till ambitionen om en snabbare förbindelse mellan Oslo och Stockholm?

- Det bästa är att man skärpt skrivningarna om Värmlandsbanans strategiska betydelse och att man börjar peka ut åtgärder även om de är små och skulle behöva påskyndas.

Vilka delar saknar du i den nationella planen, som hade tillfört nytta i Värmland och Örebro?

- Det som saknas är uppdrag om att börja utreda en ny gränsförbindelse tillsammans med Norge. Inte minst mot bakgrund av att Jernbanedirektoratet i Norge pekar ut behovet tydligt i Fjerntogstrategin som presenterade i början av april. Dessutom är avsaknaden av åtgärder på Mälarbanan ett stort problem både nu och på sikt.

Hur jobbar Oslo-Sthlm 2.55 vidare nu, när nationell plan har släppts?

- Vi kommer behöva fördjupa arbetet med att få förståelse för åtgärder på Mälarbanan. Det kommer krävas en kraftsamling där både Stockholm och industrin i stråket är viktig. När lokaliseringsutredningen för Nobelbanan är klar till hösten måste vi tänka kreativt kring hur vi kan påskynda genomförandet. Den är det första steget i stråket mellan Oslo och Stockholm. Dessutom måste vi hitta en lösning som gör att de insatser som Norge nu gör också svaras upp på från svenskt håll. Näringslivet har erbjudit sig att bidra till en ny gränsbana och mycket tyder på att betydande delar av kostnaden går att hämta hem från de som använder banan på samma sätt som Öresundsbron.

Efter 3,5 år byter Lars O Jonsson, regementschef på A 9 i Kristinehamn.

Från och med 1 juli blir han chef för Försvarsmaktens logistik och därmed också befordrad till brigadgeneral

- Det har varit en fantastisk resa att få göra detta med alla fantastiska medarbetare säger Lars O Jonsson till Bergslagens artilleriregementes Instagramsida.

- Det jag framför allt tar med mig är att, trots hinder och friktioner som vi mött, har vi tillsammans hållit blicken mot målet och klarat att vända dem till något positivt och gå vidare.

Det nya uppdraget innebär många skillnader mot att vara regementschef men även en del likheter.

- Att få jobba med en organisation som, likt A 9, är inne i en stark förändring ser jag som både inspirerande och utvecklande. Jag känner mig trygg med det jag lärt mig under tiden på A 9 och jag tar med mig de erfarenheter som jag dragit här säger Lars O Jonsson.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Nya resurser satsas på små, kostsamma yrkesutbildningar.  
 
När Stråket-projektet gjorde en enkät bland aktörer i Stråket om vilka frågor som är viktiga för framtiden var det ett svar som återkom från både privata företag och offentlig sektor. Kompetensförsörjningen. Behovet av gymnasialt yrkesutbildad arbetskraft är stort, samtidigt som många arbetsgivare har svårt att hitta medarbetare med rätt kompetens.

För att stärka kompetensförsörjningen och skapa bättre förutsättningar för utbildningar inom små och dyra yrkesområden inför regeringen nu ett nytt statsbidrag, som kan stärka förutsättningarna på olika håll i landet. 
– Regeringen har genomfört flera förändringar för att möta kompetensbristen och stärka förutsättningarna för yrkesutbildning. Det nya statsbidraget ska göra det enklare att starta utbildningar inom små yrkesområden. Det kan till exempel handla om utbildningar som tidigare erbjudits genom branschskolor, inom yrkesområden där arbetsmarknaden efterfrågar fler med rätt kompetens samtidigt som elevunderlaget är litet eller utbildningarna kräver särskild utrustning, säger gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm. 
Läs mer om beslutet via länken. 
 

Regeringen inför nytt statsbidrag för små och kostsamma yrkesutbildningar - Regeringen.se 
 
 

Regeringen har beslutat att utse Maria Kjällström till generaldirektör och chef för Skolverket. Maria Kjällström kommer närmast från en tjänst som skoldirektör i Karlstad kommun och tillträder sin tjänst den 1 november 2026.  
Regeringen har genomfört en omläggning av skolpolitiken och skolan står inför många viktiga förändringar. I det arbetet har Skolverket en nyckelroll. 
– Jag är glad att Maria Kjällström har tackat ja till uppdraget som generaldirektör. Skolverket genomför flera förändringar för att utveckla sin verksamhet och jag är övertygad om att hon kommer att leda det arbetet på ett mycket bra sätt samt att hon kommer att axla det ansvar som Skolverket har i att föra regeringens reformer i mål, säger utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson. 

Lång karriär i Värmland
Maria Kjällström är från början lärare och har sedan arbetat på Karlstads universitet, Myndigheten för skolutveckling och som skolchef i Hammarö kommun. Senast kommer hon från en tjänst som skoldirektör i Karlstad kommun, en tjänst hon har haft i tio år. 
Skolverket har ett viktigt arbete framför sig då flera viktiga skolreformer ska genomföras. Det handlar bland annat om bättre förutsättningar för trygghet och studiero, nya läroplaner med en tydligare kunskapsinriktning, ett nytt likvärdigt betygssystem, ett nytt stödsystem som ser till att de elever som behöver det får stöd tidigt och en reglering av lärares undervisningsuppdrag.  

Överstelöjtnant Henrik Rosdahl blir ny regementschef för A 9 och ny garnisonschef för Kristinehamns garnison. Rosdahl kommer närmast från tjänsten som avdelningschef för operationsavdelningen på arméstaben.

Där har han ansvarat för bland annat att samordna arméns pågående produktion och insatser. Innan det var han bataljonchef för 71. bataljon vid Södra skånska regementet, P 7. Ett uppdrag som bland annat innebar sex månaders operation inom ramen för FLF (Forward Land Forces) i Lettland. 
– Det är ett mycket hedrande och viktigt uppdrag. Att få möjligheten att både förvalta och bygga vidare det som hittills byggts upp på A 9, sade Henrik Rosdahl i ett pressmeddelande i samband med att han utsetts.  
– Jag känner mig ödmjuk inför uppdraget och ser fram emot utmaningen. Vi ska fortsätta stärka artilleriförmågan i södra Sverige samt fullfölja etableringen av A 9 och Kristinehamns garnison. A 9 ska bli större, starkare och fortsätta leverera slagkraftiga krigsförband.

Besked från regeringen 
Under sommaren kom också besked från regeringen om att nybyggnationen av Bergslagens artilleriregemente A 9 i Kristinehamn kan fortsätta. Regeringen har beslutat att den nödvändiga nya byggnationen kan byggas till en kostnad av max 6,5 miljarder kronor. Fortifikationsverket ska löpande informera Regeringskansliet hur investeringen fortskrider. Slutredovisning ska ske den 30 augusti 2029. Läs mer om beslutet nedan.  
Fortifikationsverket bygger regemente i Kristinehamn - Regeringen.se 
 

FÖRSVAR IUC Värmland och IUC Industrihubb i Örebro län gör gemensam sak. Tillsammans har de beviljats en projektansökan, för att erbjuda stöd till utveckling i små och medelstora industriföretag under tre års tid. 
 
Gemensamt för de företag som ska ges stöd är att de önskar kunna bli nya eller större underleverantörer till försvaret och försvarsindustrin. Projektet avser således att stärka den försvarsindustriella värdekedjan i stråket.    
– I Värmlands län och Örebro län finns en stark industriell bas, hög teknisk kompetens och företag med potential att spela en viktig roll i framtidens försvars- och säkerhetsindustri. Det känns självklart att göra gemensam sak kring den här tanken, säger Mattias Säfström, IUC Värmland.  

Ser stor nytta
Anders Moberg vid IUC Industrihubb i Örebro län konstaterar att projektidén nu fått drygt 20 miljoner kronor över tre års tid. Medlen kommer från de berörda regionerna och EU-fondmedel för norra mellansverige. Tillväxtverket har godkänt projektets upplägg.  
 – Det här är ett exempel på när det är klokt att diskutera hur de vanliga vägarna för samverkan och ansökningar av medel fungerar – vi ser stor nytta med att samverka över länsgränsen. Den försvarsindustriella försörjningskedjans geografi är i praktiken viktigare än andra administrativa gränser vi normalt behöver tänka på, säger Moberg.  
Projektet siktar mot att hjälpa ett 50-tal företag i Örebro län, Värmlands län samt KAK-kommunerna i Västmanland.  
 
IUC är förkortning för Industriellt utvecklingscentrum. 

FÖRSVAR Regeringen har beslutat att satsa 500 miljoner på åtgärder som bidrar till att stärka försörjningssäkerheten för ammunition. Delar av satsningen påverkar Stråket Värmland-Örebro. 
 – Sverige ska enskilt och tillsammans med de övriga nordiska länderna säkra robust och uthållig försörjning av ammunition i fred, kris och krig. Denna satsning bidrar till att minska de flaskhalsar i försörjningskedjan som begränsar den samlade produktionskapaciteten, säger försvarsminister Pål Jonson. 
På en pressträff i Karlskoga tillade ministern att en produktionsökning är helt avgörande för att ha en stark försvarsindustri. Där spelar företag som exempelvis Eurenco i Karlskoga stor roll. 
– I realiteten kommer man se att industriområdet Björkborn expanderar, och att en allt större del av regionen kommer att påverkas av uppbyggnaden av totalförsvaret, sade ministern till KT-Kuriren. 
Satsningen ger utrymme för statlig medfinansiering av företags ansökningar om EU-medel för investeringar i produktionskapacitetsökande åtgärder inom ramen för European Defence Industry Programme (EDIP). 
 
Läs mer om beslutet via länken. 
Regeringen satsar 500 miljoner på försörjningssäkerhet för ammunition - Regeringen.se 
 
 
 
 
 
 

FÖRSVARSIUNDUSTRI  Regeringen ger Tillväxtverket i uppdrag att genomföra insatser för att stärka och utveckla tillverkningsmetoderna i försvarsindustrin. 
– Försvarsindustrin behöver öka sin produktionskapacitet. Genom att bland annat digitalisera och standardisera produktionsmetoderna inom försvarsindustrin kan försvarsindustrin effektivisera produktionen och bättre möta den efterfrågan som finns, säger försvarsminister Pål Jonson. 
I regeringens Försvarsindustristrategi redovisas ambitionen att inrätta ett särskilt program till stöd för modernisering av tillverkningsmetoderna i försvarsindustrin. 
Nu får Tillväxtverket i uppdrag att etablera ett program som understödjer moderniseringen av försvarsföretagens tillverkningsmetoder. Programmet bygger på tidigare åtgärder som Produktionslyftet. 
Uppdraget ska redovisas till Försvarsdepartementet senast den 26 februari 2027. 
 
Läs mer om beslutet via länken. 
Tillväxtverket får uppdrag att stärka försvarsindustrin - Regeringen.se 
 
 
 

KOMPETENSFÖRSÖRJNING   Regeringen tillsätter en utredning som ska titta på hur lärosätenas styrning och resurstilldelning i högre grad kan beakta arbetsmarknadens behov, så att matchningsproblematiken kan minska. 

– Det finns idag alldeles för stora matchningsproblem mellan utbildningsutbudet och arbetsmarknadens behov. Samtidigt behöver vi värna de goda möjligheterna till bildning som finns på lärosätena idag. Utredningen kommer att vara viktig för att hitta en bra väg framåt vad gäller de båda perspektiven, säger gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm. 
Utredningen ska bland annat se över hur lärosätenas utbildningsutbud på ett effektivare sätt kan styras mot fler utbildningar med hög kvalitet som är relevanta för framtidens kompetensbehov på arbetsmarknaden.  
 
Både kommuner och regioner i Stråket Värmland-Örebro har i en enkät över länsgränsen signalerat att kompetensfrågorna är betydelsefulla för en fortsatt positiv utveckling inom bland annat industrin och offentlig sektor. 
Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2027.  
 
Ny utredning ska se över hur lärosätenas utbildningsutbud bättre kan svara upp mot arbetsmarknadens behov - Regeringen.se 
 
 
 

Regeringen tog i somras emot ett betänkande med förslag som ska stärka kommunernas incitament att ta emot stora företagsetableringar och företagsexpansioner som är viktiga för Sverige. Det handlar bland annat om en statlig incitamentspeng och åtgärder för att underlätta bostadsbyggande. 
 
För att underlätta för kommuner som vill attrahera och ta emot stora företagsetableringar- och expansioner föreslår Accelerationskontoret bland annat: 

• En permanent statlig funktion för att ge stöd och råd. 
• En incitamentspeng i form av ett riktat statsbidrag som ska bidra till att finansiera åtgärder som kommuner kan behöva vidta. 
• En hyresförlustgaranti för att främja nytillskott av hyresbostäder och ett räntebidrag riktat till privatpersoner som bosätter sig i småhus. 
• En tillväxtpott i den nationella planen för infrastruktur som ska användas för infrastruktursatsningar i kommuner. 

Betänkandet kommer nu att analyseras och beredas inom Regeringskansliet. 
 
Att säga ja! - Regeringen.se 
Pressmeddelandet: 
Accelerationskontoret föreslår åtgärder för att stärka kommuners förutsättningar att ta emot stora företagsetableringar - Regeringen.se 
 

STRÅKET Kristinehamn och Karlskoga är de två kommuner i Stråket-regionen som numera kan få hjälp av Norrlandsfonden Bostadsfinansiering AB för att få fart på bostadsbyggandet. Båda dessa kommuner står inför en stark expansion, främst genom en snabbt växande försvarsindustri och Försvarsmaktens utbyggnad.

- Att försvarsindustrin växer är ett nationellt intresse, och det kan vara svårt för en mindre kommun att kunna möta upp med ett snabbt växande behov av bostäder till anställda. Därför har regeringen gett oss ett uppdrag att stötta med fördelaktiga lån för att få i gång bostadsbyggande på orten, säger Susanne Olofsson, VD för Norrlandsfonden Bostadsfinanisering AB.

Norrlandsfonden Bostadsfinansiering ska få fart på bostadsbyggandet där industrin växer snabbare än bostadsmarknaden. Genom marknadskompletterande topplån delar bolaget risken med byggherrar och kompletterar bankernas finansiering, så att fler hyresrätter kan byggas i kommuner med stora rekryterings- och bostadsbehov. I Karlskoga medfinansierar Norrlandsfonden Bostadsfinansiering Surewood Housings påbörjade byggnation av 38 hyresradhus i Finnebäck. Radhusen kommer att stå klara för uthyrning under sommaren 2027 och  ska möta efterfrågan på bostäder när den civila och militära industrin expanderar och behöver rekrytera fler medarbetare. Ytterligare projekt är på gång i Karlskoga och vi söker projekt i Kristinehamn.

Kan ytterligare kommuner i Stråket-regionen bli aktuella för att få ta del av ert stöd?

- Just nu är det Karlskoga och Kristinehamn som kan få det här stödet. Men det  kan komma till kommuner och det kan falla ifrån kommuner beroende på industrins behov av att rekrytera och den lokala tillgången på bostäder, säger Susanne Olofsson.

Positivt stöd

I Kristinehamn ser man förstås positivt på det här stödet.

- Absolut. Vi har redan haft ett första möte med Susanne Olofsson och en rad aktörer och hoppas förstås att vi ska få fart på lite olika objekt, säger Kalle Alexandersson, planeringschef på Kristinehamns kommun.

Också Kristinehamn befinner sig i ett expansivt skede kring främst försvarsindustrin, Till exempel håller man på att bygga upp det nya regementet som riksdagen beslutat om.

- Regementet är ju en stor anledning till av Norrlandsfonden Bostadsfinansiering pekat ut Kristinehamn som ett expansivt område som man vill satsa på. Men vi har också en stor försvarsindustri med företag som till exempel Verkan AB och Kongsbergs Maritime AB. Vi är stora när det gäller underleverantörer också. Att vi utpekats är ju också ett kvitto på att man bedömer att det finns goda förutsättningar i Kristinehamn för en långsiktig tillväxt, säger Kalle Alexandersson.

Han tillägger också att just samverkan och samarbete mellan kommunerna är något som alla tjänar på.

- Vi behöver hjälpa varandra mellan kommunerna. Vi tar ju en del av den industri som Karlskoga inte kan härbärgera. På det viset drar vi alla nytta av den här utvecklingen. Vi lockar tillväxt och framtidstro till hela Stråket-regionen.

Sker i dialog

De kommuner som får ta del av Norrlandsfonden Bostadsfinansierings resurser utses inte genom en vanlig ansökningsomgång eller genom att regeringen pekar ut dem en och en utan är en del av en  strategisk utveckling av kommuner där stora industrietableringar, klimatomställning eller försvarsindustri skapar ett snabbt behov av arbetskraft och bostäder – samtidigt som den vanliga marknaden inte klarar finansieringen av nybyggnation.

Urvalet av enskilda projekt att medfinansiera sker i dialog med aktuella kommuner, industri, banker och byggherrar. För att ett konkret byggprojekt ska kunna få topplån behöver det normalt ha:

• ett tydligt och långsiktigt bostadsbehov på orten kopplat till industriell tillväxt,
• ett bra läge där det ska byggas,
• ordnad bankfinansiering,
• en  byggherre som kan och vill satsa eget kapital,
• en hållbar byggkostnadskalkyl,
• förutsättningar att genomföras, men ett finansieringsgap som marknaden inte löser själv.

STRÅKET I onsdags träffades kommun- och regionledningar i Stråket på Örebro slott för ett möte om vad som sker i Stråket och hur det pågående arbetet inom projektet Stråket Värmland-Örebro ska fortskrida. Vid mötet medverkade också de båda landshövdingarna för Värmland respektive Örebro län plus ett antal myndighetschefer i Stråket.

På agendan stod bland annat att Kenneth Handberg, utvecklingsledare för Stråket, redogjorde för de insatser och initiativ som tas inom ramen för projektet.

– Vi har också lyssnat på föredrag om IUC- projektet som det går att läsa mer om i det här nyhetsbrevet samt etableringen av Verkan AB i Kristinehamn, en etablering som kan tillskapa 450 nya jobb i en potentiell framtid, berättar Kenneth Handberg.

Viktiga möten

Det som ändå stod högst på agendan för mötet var den information som gjordes kring Nobelbanan och den sträckning som lokaliseringsutredningen föreslagit. Se annan artikel i detta nyhetsbrev.

– Det är viktigt att vi inom Stråket kan ses i praktiken på det här sättet, för att kunna föra informella och formella samtal om hur den här samverkan ska stärkas i framtiden. Min bedömning är att mötet blev lyckat och att vi fortsätter att jobba vidare med både denna och andra mötesformer, säger Kenneth Handberg. 

STRÅKET Lokaliseringsutredningen för Nobelbanan är klar. Den har utförts av bolaget Oslo-Sthlm 2.55. Efter drygt två års arbete presenterades den 16 september förslaget till en ny järnväg mellan Örebro och Kristinehamn, med ny station i södra Karlskoga. Utredningen har nu överlämnats till Trafikverket.

Den rekommenderade sträckningen följer i huvudsak E18 från Örebro, korsar sjön Möckeln i Karlskoga och ansluter till Värmlandsbanan norr om Kristinehamn. Sträckningen har kallats för ”det svarta alternativet” i lokaliseringsutredningens arbete.  Om banan byggs kan restiden mellan Örebro och Karlstad bli drygt 30 minuter.

För Stråket Värmland–Örebro skulle järnvägen skapa nya möjligheter till arbetspendling och stärka näringslivets kompetensförsörjning.

– Utredningen ger kommuner, regioner och staten ett gemensamt underlag för fortsatt planering, förklarar Martin Sandberg, projektledare för lokaliseringsutredningen.

Viktigt steg

Arbetet har omfattat omkring 100 riktade dialogmöten med aktörer och nio öppna hus för allmänheten. Möjliga sträckningar har vägts mot bland annat samhällsnytta, kostnader och påverkan på omgivningen.

Jonas Karlsson, vd för Oslo-Sthlm 2.55 betonade vid presentationen att utredningen är ett viktigt steg för att binda samman Värmland och Mälardalen.

– Inget beslut om att bygga järnvägen är taget i och med att utredningen läggs på bordet, även om man absolut får säga att ett viktigt steg nu tas. Så vårt arbete fortsätter.  Det finns medel kvar för kompletterande utredningar.

Kommuner konkurrerar om invånare och investeringar. Samtidigt behöver de samarbeta för att klara framtidens utmaningar. Hur går den ekvationen ihop? Brita Hermelin är professor i kulturgeografi vid Linköpings universitet. Hon menar att nyckeln ligger i att förstå och respektera varandras olika förutsättningar och hitta frågor där samarbetet skapar verklig nytta. 

Brita Hermelin forskar om governance, samverkan och strategisk planering för lokal och regional utveckling. En central fråga i hennes forskning är hur kommuner och regioner kan arbeta tillsammans för att påverka samhällsutvecklingen och gemensamt åstadkomma mer än aktörerna kan var för sig.  
För Stråket Värmland–Örebro är frågan om stärkt samverkan aktuell. Här finns växande industriella miljöer samt kommuner med olika storlek, förutsättningar och styrkor. Den demografiska utvecklingen medför stora utmaningar. Försörjningsbördan kommer öka i många kommuner. Kompetensbristen inom vissa sektorer är också en tydligt utmanande framtidsfråga. Faktum som kan kräva samverkan för att få bukt med.  
 
Stannar inte vid kommungränsen 
Människors vardag, företagsverksamhet och arbetsmarknadens behov följer sällan läns- och kommungränserna i det moderna samhället. För att förstå en kommuns utveckling räcker det inte att studera vad som händer inom dess egna gränser, framhåller Brita Hermelin. En mindre ort med ekonomiska och sociala utmaningar påverkas av arbetsmarknaden, utbildningsmöjligheterna och näringslivet i omkringliggande kommuner, inte bara sin egen. Likaså kan en kommun attrahera många att flytta dit utan att det främst beror på den lokala arbetsmarknaden, utan snarare på vilka livsmiljöer som erbjuds. 

– Sambanden är mer komplicerade än att sätta sig ner och peka ut några utvecklingsfrågor kommun för kommun, säger Hermelin, och tar ny infrastruktur för effektivare transporter som ett exempel. 

Tillgång till en större arbetsmarknad kan ge fler människor möjlighet att bo kvar på en ort som tappat arbetstillfällen. Samtidigt kan handeln och servicen på hemorten försvagas när invånarna konsumerar någon annanstans, kopplat till arbetsorten. När utvecklingssatsningar planeras behöver de alltså ses i en större kontext än att bara lösa enskilda problem. 

– Det är ett bra exempel på varför kommuner och regioner måste tänka mer på vilka samarbeten som leder till gemensamma nyttor. Kan samarbeten formas så att flera faktorer vägs in ökar chanserna att lyckas.  

Brita Hermelin betonar betydelsen av sådant som är svårt att mäta: lokal identitet, tillit, samhörighet och relationerna mellan människor och företag. Två kommuner med liknande storlek och geografiskt läge kan utvecklas mycket olika även om de på pappret arbetar med liknande framtidsfrågor. 

– Den svenska mediankommunen har 16 000 invånare. Men skulle vi sortera alla kommuner i den storleken utifrån om de stärks eller försvagas, skulle vi se hur stora skillnaderna faktiskt är, även när faktorerna på ytan kan påminna om varandra, säger hon. 
– Det är det som är så viktigt när det kommer till traditionella fokusfrågor för utveckling. Det räcker inte med att driva en linje för en ny väg eller en specifik etablering, om det inte hänger ihop med lokalsamhällets förutsättningar att få nytta av just den fråga som drivs. Där tror jag vi kan vinna mycket på att grannkommuner och regioner stöttar varandra i tankearbetet.

Samarbete kräver mer än god vilja 
Att kommuner konkurrerar med varandra är enligt Hermelin varken märkligt eller något som kan organiseras bort. Konkurrensen är naturlig, men det betyder inte att den ska betraktas som en naturlag. Kommunernas ansvar gäller i första hand de egna invånarna. Därför måste ett samarbete också kunna motiveras utifrån den egna kommunens intressen. Men: det finns gott om frågor där kommunerna kan vinna mer på att samarbeta än på att konkurrera.

Det är vad kärnan i samverkansdiskussioner behöver handla om. 
Samverkan är dessutom en krävande arbetsform, påminner professorn om. Den tar tid, kostar resurser och förutsätter att deltagarna förstår varandras olika förutsättningar och uppdrag. 
– Det räcker alltså inte att samla människor kring ett konferensbord och enas om gemensamma ambitioner. Deltagarna behöver veta varför de samarbetar och vad de faktiskt vill åstadkomma, säger Brita Hermelin, som förespråkar fler initiativ för funktionell samverkan, men med en god dialog om vad, hur och varför. 
Här har både den politiska och administrativa ledningen viktiga roller. När samarbetet innebär större förändringar krävs tydliga prioriteringar och mandat. 
– Och resurser, poängterar Brita Hermelin. 
– Samarbeten kan inte bygga på absolut rättvisa. Men det måste finnas ett engagemang i antingen pengar eller tid från dem som vill ha nytta av det. 
Alla behöver inte ha allt 

Ett område där Hermelin ser stora möjligheter är näringslivets utveckling. En större företagsetablering kan skapa arbetstillfällen och möjligheter för invånare i flera kommuner, så länge man har bra samtal om hur människor kan röra sig, bo och leva goda liv. 

Samma resonemang gäller utbildning och kompetensförsörjning. Hermelin vill särskilt lyfta gymnasieskolans och yrkesutbildningens betydelse för det lokala näringslivet, vid sidan av universiteten. 

Infrastrukturen är ytterligare en viktig faktor som kräver samarbete utöver att få banan eller vägen byggd. 
– För att till exempel en framtida Nobelbana ska skapa verklig nytta lokalt behöver planeringen omfatta hela resan. Det hjälper inte med en snabb tågförbindelse om människor har svårt att ta sig mellan hemmet, stationen och arbetsplatsen. Det kan också vara klokt att tala om var det finns kompetensutvecklingsinsatser på resbart avstånd, för att banan ska få rätt effekter.

Börja där nyttan är tydlig 
Vilket är då Hermelins viktigaste råd till ett samarbete som Stråket Värmland–Örebro? 
- Att börja med konkreta frågor där aktörerna ser en gemensam nytta. Samarbetet behöver inte heller se likadant ut överallt. Olika kommuner har olika behov och förutsättningar. Det viktiga är att kunna visa vilka resultat samarbetet ger och föra en öppen diskussion om hur nyttorna fördelas. 

För Stråket handlar utmaningen därmed inte bara om att knyta samman två län. Den handlar också om att skapa ett samarbete där olika platser kan utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. 
 
– Jag känner inte till andra insatser som det ni gör i det här stråket, sett till samarbetsformen. Det är spännande att se var det tar vägen. Exakt hur man ska göra behöver de lokala och regionala aktörerna avgöra. Men utifrån mitt arbetsområde vet jag att man kan få många effekter av att vara duktiga på att tala med varandra om vad man önskar uppnå.