Regional utvecklingsstrategi 2022-2030

Ett lönsamt men lokalt sårbart näringsliv

Näringslivet är lönsamt och tillväxten ligger i nivå med övriga riket. Många länsbor jobbar i tillverkande företag som står inför en stor omställning kopplat till teknik, hållbarhet och kompetens. Det är viktigt att Örebro län rustar sig och arbetar för denna omställning. Det finns potential i att stärka branscher som stödjer tillverkningsindustrin. Företagsklimatet visar generellt på positiva trender. Flera orter är sårbara på grund av att de är beroende av enskilda större företag, strukturer på arbetsmarknaden, företagandets omfattning eller företagsklimat.

Kunskapsinnehåll och internationaliseringsgrad

Kunskapsnivån i det som produceras är relativt låg med till exempel sjunkande FoU-investeringar och en svag utveckling i antal kunskapsintensiva företag. Universitetssjukhuset med sin högspecialiserade hälso- och sjukvård, utgör ett undantag, tillsammans med universitetet och nischade exportföretag runt om i länet.

Andelen exporterande småföretag har ökat de senaste åren och andelen företag som ser internationalisering som en möjlighet är hög i länet. Andelen företag som är internationella ligger dock under rikssnittet.

Vi behöver attrahera fler etableringar och investeringar

De senaste årens stora etableringar av centrallager och logistik­verksamheter har befäst länets attraktivitet. Att kunna erbjuda Nordens mest centrala läge med Sveriges största järnvägsknut innebär en konkurrensfördel i arbetet med att attrahera större investeringar även inom andra branscher. I Business Region Örebro arbetar tolv kommuner och Region Örebro län tillsammans för att attrahera ännu fler företag, kompetenser och investeringar. Länets goda elkraftsförsörjning är en konkurrensfördel som behöver bibehållas i takt med ökad elektrifiering.

Det behövs mer stöd för ett hållbart näringsliv

Utvecklingen mot ett mer hållbart näringsliv behöver gå snabbare för att säkra konkurrenskraft och en hållbar tillväxt. Stöd för investeringar och olika kunskapshöjande insatser efterfrågas. Fler företag behöver nyttja digitaliseringens möjligheter.

Stärkt entreprenörskap skapar förnyelse i näringslivet

Flest nya jobb skapas i växande småföretag. Vi behöver nya företag för att fortsätta utveckla en livskraftig ekonomi. Örebro län ligger under rikssnittet när det gäller nyföretagande, men de senaste åren har andelen av befolkningen som har för avsikt att starta företag inom tre år ökat. Av dem som startar företag står männen för den största andelen – 69 procent – och antalet kvinnor som startar företag ökar inte.

Tillgången till finansieringsmöjligheter behöver stärkas

Företagens förmåga att kunna leva upp till sin potential är beroende av att de får finansiering. Det offentliga har särskilt en roll i att stödja hållbara affärsidéer och företag i tidiga skeden. Unga företag uppger att tillgången på krediter är ett hinder för tillväxt. Det privata, riskvilliga kapitalet går nästan uteslutande till företag som har kommit en bit i kommersialiseringsfasen. Vid en jämförelse med län i liknande storlek och struktur framgår det tydligt att riskkapitalinvesteringarna i vårt län är få.

Fler arbetsställen och företag

Förutsättningarna för att starta, driva och utveckla företag i hela länet är goda, tack vare bra fysisk och digital infrastruktur, effektiv kompetensförsörjning, minskad kriminalitet och ett gott företagsklimat. Vi har ökat antal arbetsställen och på så sätt minskat flera orters sårbarhet. Arbetsmarknaden är nu mer diversifierad och mindre segregerad. Samverkan mellan företag, utbildningsaktörer, kommuner och myndigheter är god. Det erbjuds behovsanpassade lösningar för kapitalförsörjning för att idéer ska kunna utvecklas till nya hållbara företag. Både nystartade och befintliga bolag får stöd i de investeringar de behöver göra för att utvecklas.

Livskraftiga företag med högt kunskapsinnehåll och hög internationaliseringsgrad

Länets företag levererar hållbara produkter och tjänster med högt kunskapsinnehåll. Mötesplatser och metoder för kunskapsöverföring från Örebro universitet är en naturlig del i företagens utvecklingsarbete. Företagen drivs utifrån god omvärldskunskap och en medvetenhet om de långsiktiga utmaningarna. Länets företag är i hög grad internationaliserade och andelen företag som exporterar har ökat. De nyttjar digitaliseringens möjligheter för att göra hållbara affärer på tillväxtmarknader och har säkrat sina leverantörskedjor. Vi ser allt fler avknoppningar och följdinvesteringar inom våra etablerade innovativa miljöer. Företag och organisationer har hög informationssäkerhet och ett kontinuerligt lärande pågår, som motverkar risker och sårbarheter när det gäller dataintrång samt cyberangrepp.

Attraktionskraft driver nya hållbara etableringar

Vårt län attraherar kompetens samt hållbara nationella och internationella etableringar och investeringar inom alla sektorer. Företag expanderar och stannar i Örebro län. Detta är ett resultat av vårt kontinuerliga arbete med att stärka och marknadsföra vår position som bästa logistikläge samt våra infrastrukturella och industriella förutsättningar. Vår fortsatt goda elkrafts-
försörjning och det offentligas lokala service är konkurrensfördelar vid företagsetableringar.

Fler nya företag med ungt entreprenörskap

Vi har ökat etableringsfrekvensen av och överlevnadsgraden hos nystartade hållbara företag. Entreprenörskapet hos barn och unga är starkt för att säkerställa den framtida kompetensförsörjningen av entreprenörer och vi arbetar långsiktigt för att ändra inställningen till företagande och risktagande. Vi skapar förutsättningar för barn och unga att utveckla ansvarstagande, kreativitet, nyfikenhet, initiativtagande och samarbete.

Konkurrenskraftigt hållbart näringsliv

Näringslivet omfattar nya affärsmodeller och har tagit vara på digitaliseringens möjligheter för både affärer och kompetensförsörjning. Genom innovation, teknisk utveckling och cirkulära affärsmodeller bidrar näringslivet i Örebro län till hållbart användande av material, produkter och tjänster. Kommunerna och regionen samverkar med sociala företag för att möta samhällsutmaningar och leverera nya, trygga välfärdslösningar. Kvinnor och män har samma villkor i näringslivet. Fler kvinnor än tidigare startar och driver numera företag, vilket har lett till att jämställdheten i länets näringsliv har ökat och att kvinnors och mäns kompetens tas tillvara på ett effektivt sätt.

Hållbar innovationskraft skapar hållbar tillväxt

Hållbar tillväxt i en global ekonomi kräver hög innovationskraft och god förmåga till omställning och förnyelse. Det är därför nödvändigt för ett litet län att arbeta strategiskt och långsiktigt med att stärka sitt innovationssystem. Det regionala innovations­systemet samlar olika sektorer och aktörer i länet för att gemensamt verka för innovativa lösningar och ökad innovationskapacitet. Det bidrar till att skapa förutsättningar för en positiv näringslivs- och samhällsutveckling med ett tydligt samspel mellan näringsliv, akademi, civilsamhälle och offentlig sektor. Länets innovationssystem behöver fortsätta utvecklas för att bli mer samspelt och mer effektivt. Då kan länet bli mer konkurrenskraftigt i den globala ekonomin och bidra till att möta samhällsutmaningar.

Länets innovationssystem behöver stärkas – smart specialisering ger riktningen

Smart specialisering är en metod och ett verktyg för att ge riktning i arbetet med innovationer och peka ut de nischer där Örebro län särskilt väl kan utveckla nya lösningar för stärkt omställningsförmåga, konkurrenskraft och hållbar tillväxt.

Smart specialisering ger vägledning i hur vi i hela länet kan prioritera för att kraftsamla runt kunskapsområden som kan skapa framtidens kunskapsintensiva företag, utveckla existerande branscher, bidra till nästa generations vård- och omsorgs­lösningar och stärkta offentliga strukturer.

God tillväxtpotential inom life science och den högspecialiserade hälso- och sjukvården

Tillväxtpotentialen är stor inom life science – en tvärvetenskaplig forskningsgren vars mål är förbättrad hälsa – och inom den högspecialiserade hälso- och sjukvården. Nationellt högspecialiserad vård är i dag etablerad inom ett diagnosområde och arbete pågår att vidareutveckla sådan verksamhet till fler områden.Tillsammans med läkarutbildningen och den medicinska forskningen bidrar den högspecialiserade hälso- och sjukvården till regional utvecklingskraft. Life science och nära vård, som bedrivs i samverkan mellan kommunerna och regionen, agerar även innovationsdrivare för att möta demo­grafiska behov och utmaningar för välfärden.

Samverkan mellan universitet, näringsliv och samhälle

Samverkan mellan universitet, näringsliv och samhälle gör utbildning och forskning attraktiv och konkurrenskraftig. Privata, offentliga och civila aktörer arbetar tillsammans för att bygga upp innovativa miljöer för forskning, tester och demonstration. Detta skapar samhällsutvecklande innovationer samt nya tekniker, produkter, tjänster och processer till nytta för länets näringsliv och offentlig sektor.

Ett starkt innovationssystem som stärker konkurrenskraften

Det starka innovationssystemet ökar länets konkurrenskraft och stimulerar hållbar tillväxt. Våra prioriteringar för smart specia­lisering bidrar till nytta för företag och offentliga strukturer i hela länet. Offentliga medel används effektivt för att främja innovationsutveckling. Smart specialisering ökar internationaliseringen av näringslivet och uppmuntrar till samarbeten där både näringsliv och offentlig verksamhet bidrar.

Konkurrenskraftiga forsknings- och innovationsmiljöer

Det regionala innovationssystemet är samspelt och arbetar strategiskt mot gemensamma prioriteringar. Länets innovationsmiljöer stärks genom samarbete med liknande miljöer i storregionala samarbeten, nationellt och internationellt och Örebro läns innovationsarbete är en motor i samarbetet inom östra Mellansverige. Vi har en samverkansorienterad innovationsutveckling där ett antal kunskapsdrivna innovationsmiljöer är etablerade. Vi skapar nya värden genom att arbeta inkluderande för att bredda och stärka innovationsprocesserna.

Life science-sektorn och den högspecialiserade vården bidrar till länets tillväxt och attraktionskraft

Vi har utvecklat gemensamma innovationsmiljöer för hälso- och sjukvård, universitet och näringsliv. Universitetssjukhusets roll är stark både på den nationella och på den internationella arenan. Den högspecialiserade hälso- och sjukvården är en självklar regional och nationell samarbetspartner med flera nationella uppdrag och bidrar i hög utsträckning till länets attraktions- och utvecklingskraft. Inom enstaka diagnosområden erbjuds även en unik kompetens för internationella vårduppdrag.

Värdet av denna hälso- och sjukvård ökar och fördelas på ett ändamålsenligt sätt vid Örebro läns tre sjukhus: Universitetssjukhuset Örebro, Karlskoga lasarett och Lindesbergs lasarett. Life science-sektorn i länet är inom sina utvalda områden nationellt ledande och internationellt framstående och bidrar till regional utveckling, innovationskraft och specialisering. Inom folkhälsoarbete, prevention, diagnostik och behandling inom hälso- och sjukvård är Örebro län nationellt ledande när det gäller forskningsanknuten artificiell intelligens, precisionshälsa och precisionsmedicin.

God gymnasiesamverkan men det livslånga lärandet behöver stärkas

Tillgång till bra utbildning från förskola till universitet är grunden för hög livskvalitet, arbetslivets kompetensförsörjning och samhällets utveckling är. Det är viktigt att alla länets invånare har goda och jämlika förutsättningar att fullfölja utbildning på minst gymnasienivå, oberoende av funktionsnedsättning. I dag har alla elever tillgång till samtliga nationella program genom länets gymnasiesamverkan, men vi behöver bli bättre på att stimulera till och erbjuda goda möjligheter för ett livslångt lärande.

Öka måluppfyllelsen och slut jämställdhetsgapet

Alltför få ungdomar når behörighet till gymnasieskolans nationella program och andelen som går vidare till högre studier minskar. Ur ett längre tidsperspektiv har Örebro län en låg mål­uppfyllelse i grund- och gymnasieskolan i nationella jämförelser. Föräldrars utbildningsnivå och andra socioekonomiska faktorer har stor betydelse för elevers skolresultat. Fler flickor än pojkar når gymnasiebehörighet och fler kvinnor än män fortsätter till en högre utbildning. Samtidigt är det fler män än kvinnor som etablerar sig på arbetsmarknaden. Kvinnor har oftare än män en högre utbildning än vad som krävs för det yrke de arbetar inom, vilket både innebär att kompetens inte tas tillvara och att kvinnor blir underbetalda. Arbetsmarknaden är könssegregerad och en mer jämställd arbetsmarknad är önskvärd, men hindras av att flickor och pojkar gör traditionella utbildningsval i stället för val utifrån intresse och potential. Dessa gap är kostsamma både för individen och för samhället.

Vi behöver höja utbildningsnivån

Kraven på utbildningsnivå ökar, liksom behovet av specialiserad och yrkesutbildad arbetskraft. Andelen högutbildade har ökat nationellt under hela tjugohundratalet, men både kvinnor och män i Örebro län har en lägre utbildningsnivå jämfört med riksgenomsnittet. I en global kunskapsekonomi är tillgången till kunskap, utbildning och kompetens en avgörande konkurrensfaktor. Omställningen till ett hållbart samhälle förändrar synen på vilken kompetens som behövs i framtiden – till exempel behöver den digitala kompetensen öka inom alla yrkesgrupper. Utbildning har också betydelse för individers livskvalitet och för folkhälsan i stort.

Samverkan är en nyckel

Vi behöver kraftsamla för att barn och unga ska kunna möta sin framtid på bästa sätt. Det är ett samhällsansvar där många aktörer i hela länet gemensamt behöver bidra. Vi behöver ständigt stimulera barn och ungas kreativitet, nyfikenhet och vilja att pröva och omsätta nya idéer i handling. Kunskap om arbetsmarknaden och vad som efterfrågas behöver finnas tillgänglig under hela studietiden. För att alla elever och studenter ska få förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen är det viktigt att utbildningsanordnarna på olika sätt involverar och samverkar med det omgivande samhället.

Barnets bästa i centrum

År 2030 har vi uppnått en jämlik hälsa bland barn och vuxna genom att säkra att alla barn får en bra start i livet. En start med goda uppväxtvillkor som stimulerar deras tidiga utveckling, inlärning och hälsa. Det är ett resultat av en satsning på en tillgänglig, likvärdig förskola och skola av hög kvalitet samt på metoder och medel som sätter barnens behov i centrum.

En kunskapsregion genom stark samverkan

Många olika samhällsaktörer samverkar för att barn och unga ska få de bästa förutsättningarna för en hög livskvalitet och god framtid. Vi är en kunskapsregion, där flickor och pojkar har förutsättningar att göra medvetna val som inte begränsas av kön, funktionsnedsättning eller social eller kulturell bakgrund. När fler barn och ungdomar i hela länet fullföljer och avslutar sin grundläggande utbildning, kan individen nå sin fulla potential samtidigt som samhällets behov av kompetens tillgodoses.

Nya former av lärande

Digital kompetens har skapat förutsättningar för digitalisering och upprätthåller demokratiska värden. Möjligheten till distansstudier har gjort det möjligt att studera även utanför studieorterna, något som har ökat intresset för utbildning och höjt den formella utbildningsnivån speciellt på landsbygderna.

Folkhögskolorna och annan vuxenutbildning ger ännu fler förutsättningar för vidare studier. Hela vårt utbildningssystem stimulerar både entreprenörskap och en hållbar utveckling.

Utbildningssektorn behöver matcha länets kompetensbehov

En väl fungerande kompetensförsörjning behövs för den omställning på arbetsmarknaden som krävs inom både näringsliv och offentlig sektor för att nå en hållbar regional utveckling och ett konkurrenskraftigt näringsliv. För att nå dit krävs det strukturella förändringar på nationell nivå, samverkan mellan myndigheter och regionala aktörer samt förändringar på länsnivå.

Örebro universitet är länets kunskapsmotor och en stark attraktionsfaktor för unga inflyttare. En jämförelsevis stor andel av studenterna stannar kvar i länet efter avslutad utbildning. Folkhögskolorna och studieförbunden har också en viktig roll för den del av arbetskraften som inte etablerat sig eller står långt från arbetsmarknaden. Utbildningsutbudets dimensionering, innehåll och tillgänglighet behöver matcha arbetsgivarnas behov bättre. Så kan vi gemensamt ta ansvar för kompetensförsörjningen i länet. Samtidigt måste utbudet utformas så att fler vill utbilda sig till det som efterfrågas. Länets styrkeområden enligt smart specialisering och bristyrken behöver vara viktiga utgångspunkter för utbildningssystemets dimensionering och innehåll.

Aktörerna behöver vara mer aktiva och kunniga

Många arbetsgivare upplever svårigheter att rekrytera rätt kompetens. För att åstadkomma förändring och förbättring krävs handling, många gånger i en bred samverkan. Ett sådant exempel är när arbetsgivare engagerar sig i råd eller styrelser för att kunna påverka utbildningars innehåll och praktik. Det stärker och höjer utbildningens kvalitet. För att arbetsgivare ska kunna hantera omställningar på arbetsmarknaden och i näringslivet behöver de i högre utsträckning arbeta med att uppdatera och utveckla nya kompetenser. Det kan handla om att nyttja digitaliseringens möjligheter eller att öka förmågan till grön omställning.

När arbetsgivare arbetar för att bli attraktiva stärker de sin konkurrenskraft. Region Örebro län har i sin roll som regionalt utvecklingsansvarig ett regeringsuppdrag att hålla ihop länets kompetensförsörjning. Det är även viktigt att arbeta för att länet ska vara attraktivt att bo i och flytta till.

Bryt den segregerade utbildnings- och arbetsmarknaden

Trots en allt starkare arbetsmarknad ökar den strukturella arbetslösheten. Särskilt utsatta grupper är unga personer, kvinnor och män födda utanför Europa, långtidsarbetslösa i åldern 55–64 år, personer med högst förgymnasial utbildning och personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Vuxenutbildningen har stor betydelse för att bryta långtidsarbetslösheten för dessa grupper. En utmaning är också att sysselsättningsgraden bland utrikes födda är betydligt lägre än för inrikes födda. Här finns både personer som saknar gymnasieutbildning och högutbildade som skulle kunna bidra till länets kompetensförsörjning men som saknar vägar in i det svenska samhället.

Det är viktigt för länets kompetensförsörjning att unga kvinnor och män går vidare till sysselsättning eller studier efter avslutad gymnasieutbildning. En utmaning är att fånga upp de unga i åldern 16–29 som varken arbetar eller studerar. En annan att instegsbranscher som är viktiga för framförallt ungas och utrikesföddas etablering på arbetsmarknaden har påverkats av pandemin. Att många branscher är könssegregerade och att kvinnor är överrepresenterade i lågavlönade sektorer är också utmaningar.

Arbetskraftsförsörjningen är en utmaning i hela länet

Bristande kompetensförsörjning är ett hinder för utvecklingen i näringsliv och offentlig sektor i hela länet. Utmaningarna ser olika ut i olika delar av länet och skiljer sig även åt när det gäller städer och landsbygder. Andelen äldre i länets befolkning ökar i relation till andelen i arbetsför ålder. Det gör att det är färre personer som måste försörja fler. Detta kan bli ett problem både för arbetskraftsförsörjningen och utbudet av vård och omsorg, som ju måste svara mot de demografiska behoven.

Infrastruktur för kompetensförsörjning och livslångt lärande

Vi har en väl fungerande kompetensförsörjning och kompetensutveckling som ökar möjligheterna att på ett effektivt sätt möta våra samhällsutmaningar och omställningar i näringslivet och på arbetsmarknaden. Vi tar tillvara möjligheter och hittar lösningar som följer av de demografiska förändringarna, den tekniska utvecklingen, digitaliseringen, globaliseringen, klimat- och miljöomställningen samt förändringarna inom socioekonomi och sammanhållning. Det finns en väl fungerande infrastruktur för kompetensförsörjning inom näringsliv och offentlig sektor, vilket bidrar till ett livslångt lärande för länets invånare.

Utbildning och efterfrågan matchar varandra

År 2030 matchar utbildningarnas relevans och tillgänglighet arbetsgivarnas behov och är så attraktiva att fler utbildar sig inom de områden som efterfrågas. Matchningen fokuseras på länets bristyrken och på regionala styrkeområden enligt smart specialisering, i dialog med Örebro universitet och andra utbildningsanordnare. Digitalisering har gett ökade möjligheter till distansarbete och distansstudier, vilket har lett till en ökad rekryteringsbas även i länets landsbygder. Detta underlättar utveckling, innovationsförmåga och diversifiering i arbetslivet.

Kompetensutveckling attraherar arbetskraft

Arbetsgivarna arbetar strategiskt med rekrytering och attraktivitet. En viktig framgångsfaktor är att erbjuda kompetensutveckling under arbetslivet. Utbildningsanordnare och arbetsgivare har skaffat sig ökad kunskap och samverkar om jämställdhet, likabehandling och mångfald, vilket har gett en effektivare kompetensförsörjning. Örebro universitet och utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan, gymnasiala utbildningar för unga och vuxna och folkhögskolan är viktiga aktörer för att stärka näringslivets och offentliga organisationers kompetensförsörjning. Arbetsgivare efterfrågar såväl formell utbildning som erfarenhet och social kompetens.

Social sammanhållning och ekonomisk konkurrenskraft

Ett arbete ger förutsättningar för såväl egen försörjning som hälsa och ett gott liv. Vi tar tillvara hela befolkningens kompetens, kreativitet och erfarenhet. Därför har vi nått både social sammanhållning och ekonomisk konkurrenskraft. Örebro län är attraktivt även för personer från andra delar av landet och lockar spetskompetens på en global marknad. Utbildning och kompetens hos kvinnor och män, som förut hade svårt att etablera sig på arbetsmarknaden, tas nu tillvara av arbetsgivare. Arbetsgivarna har skaffat sig större kompetens för att kunna möta de särskilt utsatta gruppernas behov och förenkla för dem, vilket motverkar diskriminering. Dessutom har antalet sociala företag ökat.

Civilsamhället och det offentliga skapar demokrati och sammanhållning

Den sociala sammanhållningen i samhället gynnas av att välfärden kommer alla till del, men också av att alla får möjlighet att delta i samhällslivet, påverka sin livsmiljö och forma sina liv. Delaktighet, tillgänglighet, tillit och trygghet är viktiga ledord. I länet finns ett starkt civilsamhälle med idrottsrörelse, studieförbund och andra organisationer samt folkhögskolor och folkbibliotek som bidrar till den demokratiska utvecklingen. Här finns också möjlighet till ett rikt utbud av fritidsaktiviteter. Det är krafter som tillsammans skapar sammanhållning och fungerar som demokratiskola. Det är därför viktigt att värna civilsamhällets oberoende. Den sociala ekonomin består av organiserade verksamheter som är fristående från den offentliga sektorn, bygger på demokratiska värderingar och bidrar till samhälls- eller medlemsnytta. Ett exempel är civilsamhällets organisationer som arbetar med människor som står långt ifrån arbetsmarknaden. En utmaning är de ökade sociala, ekonomiska och digitala klyftor vi ser i samhället som bidrar till utanförskap och otrygghet.

Kultur ska vara till för alla

Ett rikt utbud av kultur och ett fritt kulturliv är en central del i ett demokratiskt samhälle som också bidrar till en attraktiv livsmiljö och en hållbar samhällsutveckling. Kultur ger människan möjligheter att utvecklas och främjar hälsa och lärande. Framförallt ger kulturen utrymme för reflektion om det gemensamma och insikter i såväl det egna som i andra människors liv, villkor och drivkrafter. Detta är särskilt viktigt i en tid av växande klyftor och färre gemensamma referensramar. Det ökade regionala ansvaret för kultur genom den nationella kultursamverkansmodellen gör att kulturen i högre grad kan samspela och vara en del i det regionala utvecklingsarbetet. Ett rikare utbud av kultur och fritidsaktiviteter kan bidra till social sammanhållning och en attraktivare livsmiljö.

En fungerande kulturell infrastruktur i hela länet

Det finns ett rikt kulturliv i länet som rymmer både spets och bredd, men här finns också stora utmaningar. Ett jämlikt, jämställt, inkluderande och tillgängligt kulturliv är utmaningar som Örebro läns kulturplan lyfter fram. Ytterligare en utmaning är att förbättra förutsättningarna för kulturell kreativitet, utveckling och tillgänglighet och att skapa en fungerande kulturell infrastruktur i hela länet. Detta är särskilt viktigt i spåren av coronapandemin som drabbat det professionella kulturlivet hårt. Strukturen innefattar såväl offentligt finansierad kultur som privata och ideella kulturaktörer, tätt sammankopplade och beroende av varandra. Viktiga aktörer är institutioner, arrangörer, professionella kulturskapare, offentliga aktörer, studieförbund, folkbildningen och olika utbildningar. I spåren av pandemin ser vi en stark digital utveckling som väcker nya frågor, till exempel om att ta betalt för digital kultur. Vi ser också ett behov av ökad internationell samverkan.

Alla har möjlighet att forma sina liv

År 2030 har länets flickor och pojkar, kvinnor och män möjlighet att påverka sin livsmiljö och forma sina liv. Jämlikhet och jämställdhet är vägledande principer i frågor som rör boende, utbildning, arbetsliv och fördelning av resurser. Civilsamhället, kulturen och den sociala ekonomins aktörer är viktiga i sam­hälls­utvecklingen för att identifiera och främja innovativa lösningar på olika samhällsutmaningar, såväl sociala som miljömässiga.

Ökad delaktighet i samhället

Delaktigheten i samhället har ökat genom att fler har egen försörjning och kan göra egna val. Här har kulturen, folkbildningen, biblioteken, det civila samhället och den sociala ekonomin spelat en avgörande roll. Den digitala utvecklingen i länet har bidragit till ökad delaktighet och inkludering nu när det digitala utanförskapet har minskat. Tryggheten har ökat när kriminalitet och brottslighet har minskat genom förebyggande insatser och samverkan över sektorsgränser. Vi lägger särskild vikt vid att skapa trygghet och platser där människor kan mötas. Vi ger barn och unga större inflytande och bidrar till inkludering av nyinflyttade, något som stimulerar de demokratiska strukturerna. I samhället finns inte längre förtryckande strukturer kopplat till exempelvis kön, genus och etnicitet. Alla människor är fria att forma sina egna liv.

Socialt företagande och innovation möter samhällsutmaningar

Sociala innovationer och socialt företagande bidrar till att möta samhällets utmaningar. De sociala företagen har blivit starkare och fler. De gör en stor insats för att bidra till att klimatpåverkan minskar, inkluderingen i samhället ökar och det skapas arbetstillfällen för personer som har varit arbetslösa länge. Genom att vi skapat goda förutsättningar för dessa företag i länet, bland annat genom offentlig upphandling, har de vuxit och blivit fler.

Blomstrande kulturliv i hela länet

Den kulturella kreativiteten blomstrar tack vare att vi har en väl fungerande kulturell infrastruktur i hela länet. Det finns ett rikt, varierat och fritt kulturliv med hög tillgänglighet. Här ryms både spets och bredd och kulturen upplevs betydelsefull. Den digitala kulturutveckling som skett gör det möjligt för fler att ta del av kultur och öppnar upp för ökad internationell verksamhet och samverkan.

Klyftorna mellan olika grupper i befolkningen ökar

Människors livsvillkor är viktiga förutsättningar för goda levnadsvanor och för en god, jämlik och jämställd hälsa. Den fysiska och psykiska hälsan är generellt god i länet, men klyftorna ökar. Vi ser stora skillnader i hälsa mellan olika geografiska områden och olika socioekonomiska grupper. Äldre personer mår sämre än yngre. Flickor och kvinnor mår sämre än pojkar och män. När det gäller psykiskt välbefinnande mår unga flickor och äldre kvinnor sämst. De som löper störst risk för ohälsa är personer med låg utbildningsnivå, sämre ekonomi och de utan arbete. Personer med funktionsnedsättning, hbtq-personer, utrikes födda och de som tillhör nationella minoriteter är också riskgrupper.

Coronapandemin riskerar att få långsiktiga effekter på männi­skors livsvillkor och hälsa. Det drabbar de med sämst förutsättningar hårdast och riskerar att ytterligare öka klyftorna i samhället. Klimatförändringarna påverkar människors hälsa. Barn, äldre och sjuka är extra känsliga grupper för dessa förändringar. Andra miljöfaktorer som påverkar hälsan är buller, luftföroreningar, kemikalier samt kvaliteten på dricksvattnet.

Förändrad demografi

Andelen invånare i yrkesverksam ålder minskar i länet samtidigt som andelen äldre över 80 år ökar kraftigt. För att undvika en ökad belastning på vårt välfärdssystem behöver de ojämlika hälsoskillnaderna i befolkningen minska och det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet stärkas. Den förändrade demografin leder till stora utmaningar med kompetensförsörjning inom framför allt vård och omsorg.

Helhetssyn saknas

Vården och omsorgen är i dag fragmenterad och uppdelad på olika vårdgivare och specialiteter. Den enskilde behöver få mer inflytande och i högre grad sättas i centrum för sin egen vård.Det finns behov av ett omfattande förändringsarbete för att skapa helhetssyn kring den enskilde, där en viktig förutsättning är en fungerande samverkan mellan det offentliga och civilsamhället. En mycket liten andel av de totala hälsoinvesteringarna läggs i dag på främjande och förebyggande insatser. För att minska samhällskostnaderna behöver vi satsa mer på hälsa och samtidiga insatser.

Goda livsvillkor för alla och särskilda insatser för utsatta grupper

Goda livsvillkor och levnadsvanor, tilltro till egen förmåga, tillit till andra, delaktighet och inflytande samt goda boende- och närmiljöer påverkar folkhälsan. Genom att alla länsbor nu har dessa förutsättningar har vi uppnått en god, jämlik och jämställd hälsa i hela länet.

Det offentliga och civilsamhället gör breda folkhälsoinsatser, men även särskilda insatser för människor i utsatta livssituationer och för dem som är i behov av omsorg och hälso- och sjukvård.

En jämlik, jämställd och tillgänglig hälso- och sjukvård

År 2030 har vi en jämlik och jämställd hälso- och sjukvård som erbjuds på lika villkor för alla i hela länet oavsett vårdgivare. Omställningen till en god och nära vård innebär bland annat att hälso- och sjukvården har gått från reaktiva till proaktiva och hälsofrämjande arbetssätt. Sjukvården har minskat sin miljöpåverkan. Intresset för att arbeta inom vård och omsorg är stort och kompetensförsörjningen fungerar bra.

Tillgänglighet är en mycket viktig kvalitetsfråga. Digitalisering och e-hälsa har ökat individens delaktighet. Hela kedjan – från första kontakt till rätt vård i rätt tid – fungerar väl och alla patienter har lätt att nå vården utifrån sina personliga förutsättningar.

Effektiv samverkan ger vård av hög kvalitet

Omställning till en nära vård har lett till ett än mer person­centrerat arbetssätt som utgår från individens behov och förutsättningar. Primärvården har utvecklats i samverkan mellan länets kommuner och regionen och i nära samspel med den specialiserade vården. Universitetssjukvården genomsyrar stora delar av hälso- och sjukvården vid såväl länets tre sjukhus som i övriga delar av verksamheten. Den högspecialiserade vården är en självklar tillgång för både länets befolkning och övriga landet. Detta bidrar till en effektiv och jämnt fördelad hälso- och sjukvård med hög kvalitet.

Vi behöver möta klimatutmaningen

Omställningen till en cirkulär, klimat- och miljömässigt hållbar ekonomi är viktig för den regionala utvecklingen. Klimatförändringar är en av vår tids största utmaningar, som sätter synliga spår genom fler översvämningar, torka och bränder. Den biologiska mångfalden hotas och utsläppen av växthusgaser minskar alldeles för långsamt. För att nå klimatmålen krävs en omställning av hela samhällsområden, sektorer och näringsgrenar. Innovation, digitalisering och förändrade beteenden behövs för att hitta nya hållbara lösningar. Omställningen behövs också för att företagen ska behålla sin konkurrenskraft och för att stärka människors hälsa samt barn och ungas framtidstro. Klimatutmaningen är en global fråga och för att kunna möta den krävs både lokalt, nationellt och internationellt samarbete.

Vi behöver säkra länets hållbara försörjning och förändra vår konsumtion

Vi behöver säkra länets hållbara försörjning av energi, livsmedel och andra livsnödvändiga produkter och tjänster. Klimatförändringarna kommer bland annat att påverka matproduktionen, tillgången och kvaliteten på dricksvattnet samt skogsbruket. Våra konsumtionsvanor orsakar stor klimat- och miljöpåverkan och är inte hållbara. Vi behöver tänka om och göra annorlunda. För en hållbar konsumtion krävs tillgång till hållbara produkter, men det behövs också ändrade normer och beteenden. Vi vet att kvinnor är mer benägna att göra val som gynnar miljö och klimat än män. För barn och unga i länet är klimatet och miljön den viktigaste framtidsfrågan. Dessa perspektiv måste tas tillvara för att få till en samhällsförändring.

Goda möjligheter för en hållbar cirkulär och biobaserad samhällsekonomi

De gröna näringarna inom bland annat jordbruk och skogsbruk är betydelsefulla i stora delar av länet. Jordbruket bidrar med lokalt odlade produkter och stärker turistnäringen. Skogsnäringen har en nyckelroll i utvecklingen av en mer biobaserad samhällsekonomi – en bioekonomi – där både traditionella och nya varor och tjänster produceras av en hållbar skogsråvara som ersätter fossila och ändliga råvaror. Det finns också goda möjligheter att öka länets försörjning av produkter och tjänster från de gröna näringarna. Samtidigt måste den biologiska mångfalden bevaras och gärna öka. Därför måste samhällsekonomin bygga på cirkulära modeller inom ramen för ekosystemens gränser.

Vi behöver öka andelen förnybar energi och säkra kraftförsörjningen

Vi måste bli mer energieffektiva och ställa om till förnybara energikällor för att säkra energiförsörjningen. För det krävs snabbare omställning av befintlig teknik och beteendeförändringar men också innovation och digitalisering. Elektrifiering av
transportsektorn och industrin är viktiga delar i omställningentill ett minskat fossilberoende. Samtidigt kan det ökade elbehovet leda till kapacitetsbrist. Länet har potential för ökad produktion av solenergi, vindkraft och biogas. Utöver minskat fossilberoende leder det till ökad lokal försörjning och en rad andra positiva samhällseffekter.

Minskad klimatpåverkan genom omställning

År 2030 har vi lyckats ställa om till en konkurrenskraftig, cirkulär samt klimat- och miljömässigt hållbar ekonomi. Näringslivets omställningskraft och förmåga till innovation har tagits tillvara och främjat en klimat- och miljödriven näringslivsutveckling i alla branscher. En stärkt krisberedskap gör att vi är bättre rustade för extremvädrets effekter.

Produktionen av dricksvatten och livsmedel är hållbar och stark, de gröna näringarna växer och länets sårbarhet minskar. Andelen skyddad natur har ökat. Arbetet med att öka upptag och lagring av koldioxid samt ökad biologisk mångfald har gett gott resultat. Kompetensen om jord- och skogsbruk och de gröna näringarnas samhällsvärde har ökat. Nu gör vi medvetna överväganden vid planering och etablering av nya verksamheter på bördig jord- och skogsbruksmark.

Utvecklad bioekonomi

Omställningskraften i livsmedelskedjan, skogsnäringen och övriga gröna näringar är stark. Vi utvecklar och stimulerar bioekonomin inom skogs- och jordbruket utan att försumma andra intressen och värden, till exempel friluftsliv, naturturism och biologisk mångfald. När vi bygger bostäder och lokaler använder vi träråvara i större utsträckning. Den regionala bioekonomin bidrar även med lokalt hållbart odlade produkter och stärker besöksnäringen.

Effektiv användning av jordens resurser och energi

Jordens resurser används mer effektivt tack vare fler cirkulära system. Fler varor är fria från farliga ämnen och de baseras i hög utsträckning på förnyelsebara råvaror. Den offentliga upphandlingen har varit ett viktigt verktyg för att uppnå en ansvarsfull och hållbar produktion, konsumtion och säker försörjning. Vi har även säkrat energiförsörjningen genom nya hållbara lösningar och genom energieffektivitet där vi tagit tillvara den tekniska och digitala utvecklingen. Produktionen av förnybar energi i länet har ökat genom vindkraft, solenergi, vätgas och biogas. Vi har ändrat beteenden, vilket gör att vi konsumerar mindre och mer hållbart.

Fortsatt byggande – men inte i hela länet

En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett attraktivt och växande län. Drygt hälften av länets kommuner bedömer att det finns en bostadsbrist i kommunen som helhet och bristen på bostäder gör att länet inte kan växa till sin fulla potential. De långsiktiga förutsättningarna för bostadsförsörjning skiljer sig åt mellan länets olika delar. I Örebro kommun har det under flera år varit svårt att hinna bygga tillräckligt för att kunna möta efterfrågan. I många av de mindre kommunerna har förutsättningarna för bostadsbyggande länge varit svåra.

Vi behöver skapa flyttkedjor för att frigöra efterfrågade bostäder

Många kommuner upplever att de har brist på bostäder anpassade för äldre, vilket hämmar rörligheten på bostadsmarknaden. Bra digital infrastruktur kan skapa flyttkedjor genom att rörligheten ökar för de grupper på arbetsmarknaden som har möjlighet att jobba på distans. Det gör att efterfrågan på bostäder ökar utanför centralorterna och ger även bättre förutsättningar för företagande där. Brist på billiga bostäder gör det svårt för unga och nyanlända att etablera sig på bostadsmarknaden.

Vi behöver minska segregationen och trångboddheten

Bostadsmarknaden ska tillgodose många olika gruppers behov och allt går inte att lösa med nybyggnation. Ett av målen med den långsiktiga samhällsplaneringen måste vara att minska segregationen och trångboddheten. Digitalisering och distansarbete har potential att minska den socioekonomiska segrega­tionen mellan landsbygderna och tätorterna. Den sociala servicen behöver utökas på flera orter. Här finns en potential i att utveckla den digitala infrastrukturen och använda digitala tjänster i högre utsträckning.

En bostadsmarknad i balans

År 2030 är bostadsmarknaden i balans i hela länet. Vi kan erbjuda olika typer av goda boendemiljöer, bostäder, bogemenskaper och livsmiljöer och det är lätt för arbetsgivare att attrahera arbetskraft med rätt kompetens. Vi har skapat förutsättningar för boende där befolkningen ökar och förutsättningar för befolkningsutveckling där befolkningen åldras och minskar. De nya bostäderna är byggda på ett miljömässigt hållbart sätt, de är energieffektiva och bidrar till attraktiva miljöer.

Attraktiva boendemiljöer skapar social hållbarhet

Tryggheten, tilliten och den goda, jämställda och jämlika hälsan har ökat eftersom fler bor i områden med förutsättningar för social hållbarhet. Vi har motverkat segregation och exponering för skadliga miljöfaktorer genom god samhällsplanering. Fler boende har nära till grönområden, förskolor och skolor samt kulturella och sociala mötesplatser. Tillgänglighet till kommersiell service, välfärdstjänster och kommunikationer har skapat en långsiktigt hållbar bostadsförsörjning i attraktiva boende­miljöer.

Vi har tillgodosett civilsamhällets behov av ytor, lokaler och mötesplatser. Tillgången till snabb och driftssäker digital infrastruktur på landsbygderna är säkrad, vilket har gjort att fler kan bo, arbeta och bedriva verksamhet här.

Bra samordning mellan byggande och hållbara pendlingsmöjligheter

Möjligheterna till hållbar pendling är goda och bidrar till funger­ande arbetskraftsförsörjning. Marknadsandelen för kollektivtrafiken har ökat. Det har även arbetsresor med cykel eller till fots och möjligheten till självständiga resor för barn och unga, framförallt i de gula områdena i strukturbilden. Samtidigt har utvecklingen av den digitala infrastrukturen bidragit till ett minskat behov av dagligt resande. Det gör att klimatutsläppen, den sociala belastningen och hälsoriskerna har minskat. Många människor kan i stor utsträckning klara sitt vardagsresande utan att vara beroende av bilen eftersom trafik- och bebyggelseplaneringen har samordnats. I områden utanför de större stråken är bilen ofta förstahandsvalet.

Minskad segregation tack vare god samhällsplanering

Tack vare god samhällsplanering har boendesegregationen minskat. Bland personer i socioekonomiskt utsatta grupper är nu fler nöjda med sin boendemiljö. Tillgången till social service har utökats på flera orter och vi har säkrat bostadsförsörjningen, skapat flyttkedjor och minskat trångboddheten. Tillgängligheten till bostäder, utbildning, arbete, välfärd och service har ökat i hela länet. Samhällsplaneringen har skapat förutsättningar för fler digitala tjänster, delningsekonomi och hållbara mobilitetslösningar som bilpooler och kontorshubbar.

Transportsystemet behöver bli mer hållbart

För att nå de nationella klimatmålen behöver vårt transportsystem förändras. I dag sker de allra flesta av de motoriserade pendlingsresorna med bil och transporterna står för drygt en tredjedel av alla utsläpp av växthusgaser. Att gå, cykla och åka mer kollektivt blir allt viktigare för ett hållbart resande och en ökad andel fordon behöver drivas med förnybara drivmedel. Digitaliseringen gör att vårt behov av resor minskar. Den skapar också möjlighet för ett effektivt transportsystem där det blir allt vanligare med en kombination av olika färdsätt. Det är framför allt unga människor – 20 år och yngre – som reser på ett hållbart sätt. Därefter ökar bilanvändandet kraftigt med stigande ålder. Kvinnors och mäns resande skiljer sig åt, främst genom att kvinnor väljer andra transportalternativ än bilen. Infrastruktur och transporter påverkar vår miljö och den biologiska mångfalden. I tätbebyggda områden innebär vägtrafiken även lokala miljöproblem där riktvärden för buller och luftkvalitet överskrids. Därför är regional planering av hållbar transportinfrastruktur ett viktigt verktyg för ett hållbart, jämlikt och jämställt samhälle.

Tillgänglighet behövs för hållbar utveckling

Specialiserad arbetskraft efterfrågas alltmer och är viktig för att bibehålla länets konkurrenskraft. För att lösa kompetensförsörjningen behöver Örebro län ingå i en större arbetsmarknadsregion. Det är därför nödvändigt med en fortsatt utveckling av den fysiska och digitala infrastruktur i länet. En väl utbyggd kollektivtrafik bidrar till hållbara pendlingsmöjligheter och är bästa sättet att skapa kapacitet för många resenärer på liten yta. Mer arbete på distans håller på att förändra strukturen på arbetsmarknaden, så att betydelsen av arbetsplatsens geografiska lokalisering minskar. Det kan leda till ett förändrat behov av pendlingsresor.

Vi har ett strategiskt läge i Norden men svag internationell tillgänglighet

Örebro län har ett strategiskt läge mellan de tre storstadsregionerna Stockholm, Oslo och Göteborg. Framförallt är närheten till Stockholm mycket betydelsefull för länets utveckling. Länet har blivit en alltmer integrerad del av Stockholm-Mälarregionen tack vare omfattande infrastrukturinvesteringar och satsningar på regional tågtrafik. Trots stora satsningar har vi fortfarande långa restider till storstäderna och vi behöver bygga vidare på våra egna styrkor och specifika förutsättningar för att klara den framtida utvecklingen. Utöver tåget har flyget en fortsatt viktig roll för den internationella tillgängligheten. Örebro airport är strategiskt viktig för länets internationella tillgänglighet, men även tillgängligheten till Arlanda har stor betydelse.

Bilen behövs i första hand på landsbygderna

Bilen ska i första hand vara ett alternativ för dem som bor på landsbygderna där kollektivtrafiken är gles och avstånden är för långa för cykelpendling. Cykeln kan vara ett bra alternativ för korta resor på landsbygderna som även bidrar till bättre folkhälsa samt ökad självständighet för barn och unga. Utbyggd närtrafik är ett alternativ för de lite längre resorna. Bilens negativa miljö- och klimatbelastning kommer att begränsas av förnybara drivmedel. En fortsatt hög andel bilresor från landsbygderna bedöms därför inte stå i kontrast till målet om minskad klimatpåverkan från länets transporter.

Örebro län attraherar logistikföretag

Örebro län genomkorsas av Sveriges största transportleder för gods, både på väg och järnväg. Lederna binder samman både norra och mellersta Sverige med Europa och södra Sverige samt Stockholm med Göteborg och Oslo.

Hallsberg är landets viktigaste godsnod med stor betydelse även ur ett internationellt perspektiv. Örebro airport är Sveriges fjärde största fraktflygplats som även används för samhällsviktiga funktioner. Kombinationen med vårt geografiska läge, gott samarbete och logistikutbildning på civilingenjörsnivå vid Örebro universitet har skapat goda förutsättningar för logistikföretag att etablera sig i länet.

Ett hållbart transportsystem

År 2030 har vägtrafiken och transportsystemet minskat sin miljö- och klimatpåverkan samt blivit mer jämlika och jämställa. Andelen resor till fots, med cykel och kollektivtrafik har ökat, vilket både har förbättrat livskvaliteten och bidragit till attraktiva boendemiljöer. Allt fler fordon drivs med förnybara drivmedel och infrastrukturen för laddning och tankning för dessa är väl utbyggd i hela länet, både för person- och godstransporter. Lösningar för kombinerad mobilitet och delningstjänster finns både i tätorter och på landsbygderna. Fler av dem som pendlar till och från Örebro väljer kollektivtrafiken, vilket har gjort att pendlingskapaciteten ökat. Behovet av resor och transporter har också minskat tack vare ny teknik, transporteffektivitet och utbyggnad av digital infrastruktur.

En attraktiv kollektivtrafik och integrerade arbetsmarknadsregioner

De äldre i hela länet har god tillgång till samhällsservice och kollektivtrafiken har förbättrat möjligheterna för unga på landsbygderna att pendla till och från skola samt fritidsaktiviteter. I områden utanför de större stråken är bilen ofta förstahandsvalet och som komplement används alternativa mobilitetslösningar.

Vi har lyckats korta restiderna med kollektivtrafik mellan Örebro och kommunhuvudorterna samt till Stockholm-Mälarregionen, Oslo och till Göteborg. Tack vare korta restider och hög turtäthet har kollektivtrafiken nått en hög marknadsandel i dessa stråk och det har underlättat kompetensförsörjning och näringslivets affärsresor. Fler åker tåg i stället för flyg samtidigt som flygets klimatpåverkan minskat, vilket bidrar till ett hållbart samhälle. Utbyggnad av Nobelbanan kommer att stärka den regionala pendlingen i stråket Oslo–Stockholm och gör att vi drar nytta av huvudstäderna som motor i utvecklingen samt utvecklar våra goda relationer med omkringliggande län.

Ett attraktivt läge som lockar etableringar och investeringar

Vårt län är attraktivt och lockar både internationella och nationella hållbara företagsetableringar och investeringar. Sysselsättningen inom logistikbranschen har ökat ytterligare och Örebro län har befäst sin position som ett av Sveriges bästa logistiklägen. I kombination med en utvecklad digital infrastruktur gör det länets företag konkurrenskraftiga.

Pilarna beskriver transportsamband och pekar inte ut någon specifik infrastruktur i form av väg eller järnväg.

Attraktiva miljöer och stora evenemang

Örebro län har ett stort utbud av attraktiva miljöer som bidrar till ett ökat välbefinnande, förbättrad folkhälsa och livskvalitet. Ett attraktivt och diversifierat utbud av kultur, natur, idrott och upplevelser av olika slag är viktigt för att stärka attraktions­kraften för länet och livskvaliteten för länsborna.

Länet har en stark position när det gäller stora möten och evenemang. Vi har tagit vara på digitaliseringens möjligheter för att fler ska få tillgång till länets utbud. Upplevelser och evenemang, allt ifrån initiativ från amatörer till professionella evenemang av högsta kvalitet, tar vara på digitaliseringen och gör Örebro län attraktivt för dem som bor, verkar i eller besöker länet. Vi ser att samverkan kring upplevelser och besöksanledningar inom natur, kultur och måltid är starkare i dag, men en utmaning är att vi inte har en gemensam plattform som synliggör länet och dess utbud.

Naturen är en viktig förutsättning

Länet har två nationalparker, två av landets största sjöar samt många natur- och kulturreservat som ger goda förutsättningar för rekreation och reseanledningar för besökare. Naturen är en viktig förutsättning för många verksamheter, eftersom de använder den i sin produktpaketering. Detta ger också många arbetstillfällen på landsbygderna.
I dag är andelen produktionsskog stor medan andelen skyddad skogsmark är liten. Det är viktigt med god samverkan mellan naturturismens intressenter och skogsägarna, så att skogen kan användas som en hållbar råvara, för naturturism och friluftsliv samt för att främja den biologiska mångfalden.

Besöksnäringen är viktig för länets attraktivitet

Besöksnäringen har haft en stark tillväxt i Örebro län i flera år och en orsak är alla de utländska besökare som kommer under sommarmånaderna. Besöksnäringen är viktig för hela länet och är betydelsefull även för andra näringsgrenar. Branscherna har haft det tufft under coronapandemin, men inom flera geografiska delar av länet har de stärkts när hemestertrenden bidragit till ökad efterfrågan på natur-, kultur- och måltidsupplevelser. Två goda exempel är Bergslagsleden och Bergslagen cycling som utvecklat både sin produkt och kommunikation och nu är starkare reseanledningar än vad de har varit tidigare år.

Ett attraktivt län lockar besökare och nya invånare, vilket gynnar länets företag. Ett starkt attraktionsvärde skapar också en stolthet bland länets invånare och företagare och kan ge arbetsgivare stärkta förutsättningar till att rekrytera ny kompetens. Det finns alltså ett samband där attraktion för invånare även bygger attraktionskraft för företag.

Ett län som är attraktivt att besöka, bo i och bedriva verksamhet i

Turismutvecklingens förutsättningar har stärkts i takt med att länets hållbarhetsarbete och digitala infrastruktur förbättrats. Vi erbjuder en god tillgänglighet och digital synlighet av länets upplevelser och besöksmål. Vi har samlade stråk med kultur, måltid och naturvärden. Inom dessa kluster samverkar entreprenörer, aktörer och det offentliga i linje med länets gemensamma strategier kring paketering och produktutveckling med starkt fokus på hållbarhetsperspektiven. Vi samverkar även över kommun- och länsgränser.

Detta har skapat ett län som är konkurrenskraftigt och attraktivt att leva i och besöka under alla säsonger, med fler entreprenörer och fler arbetstillfällen i hela länet. Örebro är nu den största mötesstaden utanför de tre storstadsregionerna, vilket har utvecklat hela regionen till en attraktiv plats för möten och evenemang. Vi arbetar hela tiden med att utveckla en mer hållbar och konkurrenskraftig turism inom ekonomiska, kulturella, sociala och miljömässiga värden.

Förbättrad livsmiljö för länets invånare

År 2030 har länets kvinnor och män, flickor och pojkar tillgång till stimulerande fritidsaktiviteter och kultur, oberoende av bakgrund och intresse. Aktiviteter, friluftsliv, upplevelser och evenemang är tillgängliga för alla. En ökad digital utveckling har gett likvärdiga möjligheter för alla i länet att bedriva verksamhet. Vi har utvecklat hållbara metoder för att uppleva natur- och kulturmiljöer utan att värdena förstörs och på samma gång uppnått större social inkludering. Det finns goda förutsättningar för de aktörer som tillsammans står för utbudet, såväl för näringslivet och professionella aktörer som för civilsamhället. Det breda utbudet i hela länet attraherar barn och unga, även från socioekonomiskt svaga grupper. Tillgången till lokaler och andra ytor för idrott, fritid, lek och rekreation har ökat.