Projektet Stråket Värmland - Örebro
Stråket Värmland–Örebro är ett initiativ för ökad samverkan mellan grannlänen. Arbetet ska utgå från gemensamma behov och stärka samhället i flera perspektiv – för trygghet, arbete och goda livsmiljöer. Målet är ett mer sammanlänkat och konkurrenskraftigt Mellansverige, där Värmlands län och Örebro län tar plats och bidrar till utveckling i hela landet.
Stråketprojektet vill ensa och förena initiativ, och bidra till nya, för att bygga en stark samverkansplattform. Gemensamt gör vi varandra och Sverige starkare.
Vi samlar aktörer, stärker kunskapsutbytet och identifierar nya sätt att samverka över länsgränsen. Från kommuner och regioner till näringsliv, civilsamhälle och statliga aktörer. Stråket Värmland-Örebro har en särskilt stor potential till ökat samarbete, utifrån frågor om totalförsvar, infrastruktur och en alltmer sammanlänkad arbetsmarknadsregion.
Bakgrund
I Värmland och Örebro län pågår flera större satsningar för att stärka tillväxt och attraktivitet. Bland de mest centrala finns arbetet med Svenska säkerhetsstråket, Oslo–Stockholm 2.55 och utredningen om Nobelbanan. Parallellt växer ett brett samarbete fram mellan offentliga aktörer, universitet, näringsliv och Försvarsmakten – inte minst kopplat till regionens betydelse för Sveriges totalförsvar. Här hänger frågor om säkerhet, tillväxt, kompetensförsörjning och välfärd tätt ihop.
Under 2023 gjorde Region Örebro län och Region Värmland en gemensam analys av nyttorna med kortare restid mellan Örebro och Karlstad. Slutsatsen var tydlig: snabbare tågtrafik kan ge stora effekter för näringsliv, kultur, universitet och arbetsmarknad. Arbetet ledde till ett politiskt handslag om att fördjupa samarbetet.
Ett gemensamt projekt
Samtidigt drivs många initiativ parallellt – från infrastruktur till etableringsfrämjande. En kartläggning visar att det i dag saknas en gemensam målbild och regelbunden samordning mellan aktörerna. Risken är dubbel: både dubbelarbete och att viktiga frågor faller mellan stolarna.
Därför behövs ett gemensamt projekt som sträcker sig över kommun-, region- och myndighetsgränser. En tydligare övergripande ambition för stråket skulle göra det lättare att samla kompetens, skapa nya samarbeten och ge varje initiativ bättre förutsättningar att bidra till helheten. Projektet ska inte styra allt, men skapa en struktur där aktörer kan mötas, dela insikter och utveckla nya lösningar – med särskilt fokus på totalförsvarsfrågan.
Det är när man stirrar utmaningen rakt in i vitögat som man förstår varför den måste mötas. Ett exempel: kommuner i Värmlands län och Örebro län tillhör dem med lägst utbildningsnivå i Sverige, enligt nyligen publicerad statistik från SCB. Detta samtidigt som behovet av rätt kompetens växer i både privat och offentlig sektor i denna del av landet. En knepig ekvation att lösa, för både individ och samhälle. Läs mer om statistiken här.
Ett brett arbete pågår fram till våren 2028 med att lyfta fram och stärka samverkan över länsgränsen mellan Örebro län och Värmlands län. Kommunerna mellan Karlstad och Örebro – Karlskoga, Kristinehamn, Storfors och Degerfors – har tillsammans med de båda större kommunerna och regionerna beslutat att arbeta aktivt för stärkt samverkan. Inom områden som kompetensförsörjning, demografiska utmaningar, beredskapsfrågor, utveckling med hjälp av EU-medel och mycket annat arrangeras samtal och sammanhang där behov av mer, eller förändrat, samarbete kan dryftas, liksom hur vi stärker attraktivitet och syn på oss i ett nationellt perspektiv.
”Det territoriella perspektivet” är ett svårt begrepp att förklara enkelt – men är vägledande för hur projektet jag fått uppdraget att leda ska fungera. Att jobba utifrån hur samhället redan fungerar eller borde fungera, snararare än att hindras av administrativa gränser, kan man lite slarvigt översätta det.
Det råder högtryck på arbetsmarknaden i gränslandet mellan länen. Det ger råg i ryggen åt det fortsatta arbetet med Nobelbanan. Redan nu rullar ”samarbetsbussen” 500 mellan Örebro och Karlstad för att bidra till goda möjligheter för människor att röra sig till och från jobb och fritid.
På både ”femhundringen” och i kupéerna på en framtida Nobelbana borde dock fler människor från de två länen sitta. Jag tänker på dem som är inlåsta i strukturen med den låga utbildningsnivån, just här i våra trakter. Hur ser vi till att den gemensamma utmaningen om kompetensbehov kontra rådande kompetensnivå hanteras klokt? Så att vi kan växla upp den goda utvecklingen i Stråket för både människor och verksamheter? Inte för att alla människor vill eller ska ha högre utbildning – men för att vi ska använda människors kraft och förmågor lite klokare än idag.
Välkommen att höra av dig till mig om du har tankar kring hur vi får Stråket Värmland-Örebro att utvecklas på olika sätt.
Kenneth Handberg
kenneth.handberg@regionorebrolan.se
IUC i Värmland och IUC Industrihubb i Örebro län gör gemensam sak. Tillsammans har de riggat en stor projektansökan som om det beviljas, kommer erbjuda konkret stöd till utveckling i små och medelstora industriföretag som är underleverantörer till försvaret och försvarsindustrin.
Avsikten är att stärka den försvarsindustriella värdekedjan i stråket.
När behoven av robusta leverantörskedjor till försvarsindustrin växer i Sverige och Europa behöver också samverkan och initiativförmåga växa för att nå resultat. Här kan projektet göra skillnad.
– I Värmlands län och Örebro län finns en stark industriell bas, hög teknisk kompetens och företag med potential att spela en viktig roll i framtidens försvars- och säkerhetsindustri. Det känns självklart att göra gemensam sak kring den här tanken, säger Mattias Säfström, IUC Värmland.
Anders Moberg vid IUC Industrihubb i Örebro län har gott hopp om att projektidén ska beviljas medel då det är en genomarbetad projektidé som bygger på en betydande problembild för leverantörerna och en samhällsutmaning i stort.
– Det här är ett exempel på när det är klokt att diskutera hur de vanliga vägarna för samverkan och ansökningar av medel fungerar. Här försöker vi tänka nytt och följa den försvarsindustriella försörjningskedjans geografi som näringslivet arbetar med istället för andra administrativa gränser.
Sent på vårterminen 2026 avgörs det om projektet beviljas i alla led. Processer pågår i de båda regionerna, hos Tillväxtverket samt Region Västmanland, då kommunerna Arboga, Kungsör och Köping också berörs.
– Använd den nordiska samarbetsmodellen för att bygga inhemskt stöd för Nobelbanan och en snabbare tågförbindelse mellan Oslo och Stockholm. Då har ni goda möjligheter att få gehör i EU-systemet.
Så uttryckte sig Pat Cox vid ett besök i både Värmlands län och Örebro län den 19 maj. Cox är EU:s koordinator för stomnätskorridoren Skandinavien–Medelhavet (ScanMed) inom det transeuropeiska transportnätverket TEN-T. Han för dialog med länder och aktörer som driver större infrastrukturprojekt och kan bidra med kunskap om EU:s strategiska och ekonomiska processer.
Pat Cox var inbjuden av bolaget Oslo-Sthlm 2.55 och reste under några dagar från Oslo mot Stockholm för att träffa företag, politiker, Försvarsmakten och intresseorganisationer i området. Inom Stråket Värmland–Örebro genomfördes bland annat besök på A9 i Kristinehamn samt hos BAE Systems och Saab i Karlskoga. På Örebro slott genomfördes också samtal med aktörer som beskrev behov och lägesbild.
Värna framgångsrikt samarbete
Under ett anförande betonade Pat Cox vikten av bred samling kring långsiktiga infrastruktursatsningar – något han menade att de nordiska länderna traditionellt varit bra på.
– Ni behöver ladda om batteriet för det nordiska arbetssättet, som varit så framgångsrikt tidigare. Genomatt skapa enighet inom era länder ökar förutsättningen för genomslag. Förhåll er varken positivt eller negativt till hur det ska gå – förhåll er bestämt. Det är vad som leder den här typen av projekt framåt, sa Cox.
Han uttryckte också en vilja till fortsatt nära samarbete mellan hans koordinatorfunktion och aktörerna bakom arbetet med Oslo–Stockholm-förbindelsen.
Regeringen har nyligen beslutat om den Nationella planen för transportinfrastruktur 2026-2037. Totalt handlar det om 1 171 miljarder som regeringen fördelat över landet i olika infrastruktursatsningar. Jonas Karlsson är VD för bolaget Oslo-Sthlm 255 och här kommenterar den nationella planen.
- Vilka är de bästa delarna med planen sett till ambitionen om en snabbare förbindelse mellan Oslo och Stockholm?
- Det bästa är att man skärpt skrivningarna om Värmlandsbanans strategiska betydelse och att man börjar peka ut åtgärder även om de är små och skulle behöva påskyndas.
- Vilka delar saknar du i den nationella planen, som hade tillfört nytta i Värmland och Örebro?
- Det som saknas är uppdrag om att börja utreda en ny gränsförbindelse tillsammans med Norge. Inte minst mot bakgrund av att Jernbanedirektoratet i Norge pekar ut behovet tydligt i Fjerntogstrategin som presenterade i början av april. Dessutom är avsaknaden av åtgärder på Mälarbanan ett stort problem både nu och på sikt.
- Hur jobbar Oslo-Sthlm 2.55 vidare nu, när nationell plan har släppts?
- Vi kommer behöva fördjupa arbetet med att få förståelse för åtgärder på Mälarbanan. Det kommer krävas en kraftsamling där både Stockholm och industrin i stråket är viktig. När lokaliseringsutredningen för Nobelbanan är klar till hösten måste vi tänka kreativt kring hur vi kan påskynda genomförandet. Den är det första steget i stråket mellan Oslo och Stockholm. Dessutom måste vi hitta en lösning som gör att den KVU och lokaliseringsutredning som Norge nu rekommenderar också svaras upp på från svenskt håll. Näringslivet har erbjudit sig att bidra till en ny gränsbana och mycket tyder på att betydande delar av kostnaden går att hämta hem från de som använder banan på samma sätt som Öresundsbron.
Kontakter
Hade du nytta av innehållet på denna sida?
Hur kan vi göra sidan bättre?
Tack för din återkoppling!
Senast uppdaterad: den 18 maj 2026