AI, demografi och beredskap – det vi pratar om just nu

Krigsplacering

Nästa år tror jag att vi kommer att prata mycket om demografi och beredskap. I höst har alla tillsvidareanställda i Region Örebro län fått ett brev hem med besked om sin krigsplacering. Det låter dramatiskt, men handlar om att i händelse av kris eller krig fortsätter en att gå till jobbet. Att krigsplacera personal är något som vi som arbetsgivare kan göra för att kunna planera bemanningen av sin krigsorganisation, alltså så som vi ska organisera oss om det råder höjd beredskap i Sverige.

0,7 barn per kvinna i Sydkorea

När vi mött Partnerskapet för regional utveckling i höst har alla kommuner lyft de demografiska utmaningarna. Jag såg ett exempel på hur snabbt det kan svänga. Jesus Fernandez-Villaverde är professor i nationalekonomi vid universitetet i Pennsylvania och gäst i Sverige under Nobelfestligheterna. I en intervju i DN säger han att i Sydkorea uppskattas antalet födslar per kvinna nu till 0,7:

Det innebär att ”om du har en skola med 100 barn per årskurs i dag, då kommer en årskurs nästa generation att bestå av 35 barn. Generationen efter är det 12. På två generationer går man från 100 till 12 barn.”

För att befolkningen ska vara stabil över tid krävs ett födelsetal på 2,1 barn per kvinna. Förra året var den siffran 1,4 för Sverige. Trots det har Sverige har hittills klarat sig bättre än andra EU-länder. En förklaring är en väl utbyggd barnomsorg att vi ”lyckats justera könsrollerna och skapa bättre balans mellan arbete och familj”. Även om vi klarat oss bättre, innebär den demografiska utvecklingen att samhället får mycket högre kostnader för pensioner och sjukvård. För Regional utveckling kan det komma att handla om hårdare prioriteringar av våra utvecklingsmedel och tjänster som exempelvis kollektivtrafik.

Fortsätta satsa på våra unga

Vi har länge satsat på barn och unga i länets gemensamma utvecklingsarbete. Jag tror att det är viktigt att hålla fast vi den satsningen. Att barn växer upp till vuxna som mår bra, kan slutföra sina studier och bidra till samhällets utveckling är viktigt för varje enskild individ och avgörande för vår gemensamma välfärd. Tidigare har samhället tagit för givet att de sedan ska hitta en partner och försöka få barn. I dag ser vi att det inte längre är en självklarhet. Psykisk ohälsa och höga bostadspriser lyfts ofta som två faktorer som bidrar till att färre kvinnor vill föda barn.

En av indikatorerna i utvecklingsstrategin är att andelen barn i årskurs 9 som har en ljus framtidstro ska öka jämfört med 2017. Att få det att gå hand i hand med en god beredskap är en ekvation vi måste lösa tillsammans.

Vi tackar för allt gott samarbete under året som gått. Nu väntar en period av helger och firanden innan vi drar igång arbetet igen. Tillsammans skapar vi utvecklingskraft!

God jul och gott nytt år!

Petter Arneback Hjulström
regional utveckingsdirektör