Region Örebro läns webbplats för Regional utveckling

Kalender
Logotyp för webbplatsen Logotyp för webbplatsen

Sammanfattade resultat dialoger inför ny kulturplan

Här hittar du sammanfattade resultat av de dialoger och den enkät som genomfördes april-augusti 2022. Dialogerna har handlat om de olika kulturområdena, samverkan med kommuner och samverkan med andra samhällsområden.

Observera! Texterna är under bearbetning och uppdateras löpande.

Dialogen genomfördes som ett digitalt möte den 1 juni med cirka 100 deltagande från olika kulturområden.

Deltog gjorde personer som påverkar länets kulturliv i sitt yrke eller genom ideellt arbete. Exempelvis professionella kulturskapare eller andra kulturaktörer (offentligt finansierad, som egen företagare inom kulturella kreativa näringar, kulturpedagog, inom museum, arkiv eller Länsstyrelsen), tjänstepersoner inom någon av länets kommuner (på en förvaltning, inom bibliotek, kulturskola, arrangörsverksamhet eller liknande), representanter för kulturföreningar, studieförbund eller folkbildningen, utbildningsanordnare (universitet, folkhögskola, gymnasium eller annan utbildning).

Deltagarna fick anmäla sig till ett kulturområde för att diskutera tre frågor i mindre grupper (2-4 personer).

Frågor

  • Vilka är de stora utmaningarna för ditt kulturområde 2024-2027 om syftet är att kulturområdet ska fungera på bästa sätt?
  • Upplever du att ditt kulturområde är med och gör Örebro län till en mer attraktiv plats att besöka eller bo i? Om ja; hur är ditt kulturområde med och stärker länets attraktivitet? Beskriv på vilket sätt och gärna med konkreta exempel.
  • Upplever du att ditt kulturområde är med och stärker hållbarheten i Örebro län? Om ja; hur bidrar ditt kulturområde till ett mer hållbart samhälle? Beskriv hur och gärna med konkreta exempel.

Vid fråga 1 bestod grupperna av deltagare som valt samma kulturområde.

Vid fråga 2 blandades grupperna och bestod av personer från olika kulturområden. Samma gruppindelning behölls vid fråga 3.

Resultat

Utmaningar och exempel på attraktivitet och hållbarhet inom de olika kulturområdena från dialogen den 1 juni och enkäten (öppen 2 juni-2 augusti) finns sammanfattade nedan.

Utmaningar
  • Arbete för barnrätt på och genom folkbiblioteken.
  • Att skapa förståelse för bibliotekets roll och attraktivitet i ett demokratiskt samhälle samt vikten av bibliotek för lokalsamhällets utveckling.
  • Samverkan med andra aktörer kommunalt, regionalt, nationellt. Exempelvis samverkansprojektet Bergslagsbibblan, skola och familjecentraler.
  • Det digitala utanförskapet i samhället och bibliotekens kostnader för e-tjänster.
  • Främja läsning särskilt för barn och unga. Minskade läs- och skrivkunskaper hos barn och unga. Främja läsning för att stärka demokratin.
  • Att skapa relevans och därmed eventuellt ändrade arbetssätt utifrån behov hos de, i bibliotekslagen, prioriterade grupperna.
  • Likvärdig biblioteksservice i hela länet.
  • Likvärdig skolbiblioteksverksamhet i hela länet.
  • Avvägningarna mellan nationell, regional och kommunal infrastruktur.
Utvalda exempel attraktivitet
  • Biblioteken är kulturcentra med mycket lägre tröskel för ovana besökare och för besökare där ekonomin är ett hinder för annan kulturkonsumtion.
  • Biblioteken är mötesplatser där man lär känna andra människor, kan delta i evenemang och bli delaktig i lokalsamhället - allt detta sätt att trivas och rota sig där man bor.
  • Utbud. Litteratur/berättelser i olika format. Kulturevenemang för alla åldrar. Information, kunskap, bildning.
Utvalda exempel hållbarhet
  • Att bedriva folkbiblioteksverksamhet kan vara att genomföra FN:s hållbarhetsmål i praktiken, om biblioteken och deras huvudmän vill det och ger resurser till det. Själva biblioteksidén bygger på att genomföra cirkulär ekonomi, det vill säga ett gemensamt ägande av kunskap i form av till exempel böcker. Det skulle också kunna utökas till exempelvis verktygsbibliotek.
  • Demokratisk och social hållbarhet är själva kärnvärdet i biblioteksverksamhet.

Utmaningar
  • Det behöver vara enklare att försörja sig inom bild och form-området. Exempelvis: inget obetalt arbete, öka intäkter, bli bättre på att ta betalt, följa MU-avtalet, höja verksamhetsbidrag så att det inte urholkas, se över fördelning av medel inom samverkansmodellen, se över arbetsförhållanden.
  • Förbättra förutsättningarna att verka som konstnär inom bild och form-området i Örebro län. Exempelvis genom ateljéstöd, fler uppdrag, utställningsplatser, verkstäder och arbetsplatser samt fler mötesplatser och platser för samverkan och stöd för bättre marknadsföring.
  • Stärk museet som plats för bild och form i hela Örebro län.
  • Att nå icke-kulturvana. Exempelvis: män, personer som bor i utsatta områden, andra etniska grupper än svenskar, personer som inte bor i städer, språkminoriteter och personer med funktionsnedsättning.
  • Verka för att unga konstnärer utbildar sig och stannar kvar i Örebro län: förbättra möjligheten för högre konstutbildningar i länet. Se till att Örebro konstskola finns kvar.
  • Att stärka konstens egenvärde i samhället.
  • Övrigt: Att återfå publiken i samma eller högre nivå som före pandemin, mer kultur i skolan och stärk konstpedagogiken i länet.
Utvalda exempel attraktivitet
  • Konstutbudet i länet är en stor attraktionskälla. Utan kultur vore Region Örebro en trist plats att bo på. Kulturkvarteret, Open Art, Konsthallen, Ställberg, Konst på hög, Konstfrämjandet, med mera.
  • Kultur är oerhört viktigt för att göra en plats attraktiv! /…/ Vid [en workshop] fick deltagarna uppgiften att ʺskapa en så oattraktiv plats/stad som möjligtʺ. Svaren då var: ʺstäng biblioteken, lägg ner all konsertverksamhet och andra kulturevenemangʺ. Så svaret är självklart: Kultur och mötesplatser är bland det viktigaste som finns för att göra en plats attraktiv.
Utvalt exempel hållbarhet
  • Det är otroligt viktigt att människor oavsett bakgrund får möjlighet att vara kreativa, få ett sammanhang och utveckla sina specialintressen utan att bli sedda som ett problem. En del beteenden som ses som icke önskvärda och till och med samhällsfarliga är ibland ett sätt att hitta sammanhang och bekräftelse genom en handling som lika gärna hade kunnat vara en kulturyttring i stället. /…/ Kreativitet är ju det vi behöver mer av för att överleva som samhälle.

Utmaningar
  • Det finns inte förutsättningar för alla i Örebro län att ta del av dans. Viktigt att nå hela länet och alla barn och unga i skola och på fritid oavsett var i länet någon bor.
  • Dans som konstform behöver värderas högre, spridas och bli mer känt som konstområde för allmänheten.
  • Att få fler professionella danskonstnärer och yngre danskonstnärer att bosätta sig, stanna kvar och verka i länet.
  • Bättre ekonomiska förutsättningar, och fler arbetsmöjligheter för danskonstnärer i länet.
  • Frigöra resurser och utveckla en fungerande infrastruktur för den professionella dansen i länet. Etablera en långsiktig och stabil samverkan mellan olika slags aktörer som institutioner, scener, skolor, kommuner och regionen. Skapa möjlighet att utvecklas i sitt yrke exempelvis genom att erbjuda fortbildning för danspedagoger.
  • Fortbildning för danspedagoger och andra berörda aktörer inom dansen.
  • Annat: Inkludera fler olika former av dans, inte bara den professionella dansen, i dansarbetet i länet. Pedagogisk verksamhet är viktig.
Utvalda exempel attraktivitet
  • Att ha ett pulserande kulturliv är helt avgörande för ett läns attraktivitet, ju fler kreativa människor som är aktiva, desto mer vitalitet, liv, energi. Dansen är en spännande och relativt oupptäckt konstform som det finns ett ökat intresse från allmänheten att ta del av. Dansen behöver därför ha en självklar plats i det kulturella utbudet.
  • Nyskapande dans bidrar med nya tankesätt och perspektiv på olika frågor som berör unga. Att visa dans är ett sätt att reflektera kring aktuella frågor på ett känslomässigt plan  /…/
Utvalda exempel hållbarhet
  • Att som danskonstnär kunna etablera sig på en mindre ort under en längre period minskar resandet. Och motverkar centralisering av skapandet, det vill säga att det mesta inom dans produceras på större orter och sedan turnerar runt om i landet istället för lokal produktion.
  • Att utöva dans (även uppleva dans) har stora positiva effekter på hälsan och bidrar på så sätt till mänsklig hållbarhet.

Utmaningar
  • Att få unga att bli intresserade av filmmediet och utvecklas inom området.
  • Stärka skolbio i Örebro län.
  • Svårt att få ekonomin att gå ihop inom biografverksamheten i Örebro län. Vad lockar besökarna? Hur höjs attraktionskraften? Viktigt med offentliga medel.
  • Det är viktigt med ökad finansiering av filmproduktion i Örebro län, där regionala medel är en viktig förutsättning för att fler filmproduktioner ska äga rum i länet.
  • Viktigt att etablera fungerande nätverk som stöd inom den professionella filmen i Örebro län. Utan nätverk med olika kompetenser går det inte att skapa film i länet eller distribuera ut filmen nationellt och internationellt. Unga talanger har svårt att stanna och får ingen inspiration att vidareutvecklas. Det är viktigt att utveckla infrastrukturen inom filmområdet.
  • Filmområdet har låg status i samhället. Film ses som en fritidsaktivitet, inte som ett yrke.
  • Viktigt med utbildning och vidareutbildning inom filmområdet i Örebro län, så att länet kan behålla och attrahera professionella filmare.
  • En stor utmaning är att få publiken att hitta tillbaka till svensk film.
Utvalt exempel attraktivitet
  • Professionell filmproduktion lockar besökare och kan därför hjälpa till att utveckla besöksindustrin. Maria Lang-filmerna, som gjordes för tio år sedan, har lockat ett stort antal turister till Nora. Professionell filmproduktion för TV och bio gör att det görs filmer som ses av många, både nationellt och internationellt. Vilket kan öka länets attraktionskraft.
Utvalt exempel hållbarhet
  • Filmområdet bidrar absolut till olika typer av hållbarhet. Film har alltid använts till att lyfta svåra ämnen och frågor och är det medie som har haft störst genomslag. Genom filmen får vi viktiga dokumentärer, naturliv, samhällsreflektioner, utsatthet, orättvisor med mera. Allt kan lyftas med film och filmmediet påverkar alla våra sinnen och känslor. Det kulturella filmskapandet är livsviktigt. Där sociala medier, reklam och snabbkonsumerad media är en bidragande del till mycket ohälsa är den kulturella filmen en positiv kraft både i filmskapandeprocessen när man samarbetar mot gemensamma mål samt när man ser bra reflekterande filmer.

Utmaningar
  • Kulturarvssektorn behöver uppvärderas. Det behövs till exempel mer resurser till Örebro läns museum så att de kan verka på en bra nivå och arbeta med kulturmiljö, samlingar, utåtriktad verksamhet i sina lokaler och i hela länet.
  • Samverkansmodellen missgynnar finansieringsmässigt vissa delar av kulturarvssektorn.
  • Att få fler att engagera sig inom kulturarvsarbetet genom civilsamhället, exempelvis genom att utveckla formerna för arbetet.
  • Att göra kulturarvsområdet relevant i vår samtid utan att ge avkall på kärnuppdrag.
  • Utveckla samverkan mellan institutioner och civilsamhälle inom kulturarvsområdet. Samverkan behöver också stärkas mellan olika kulturområden och andra aktörer.
  • Den digitala utvecklingen inom kulturarvsområdet.
  • Det är viktigt att stärka kulturmiljöarbetet i länet, att vårda och värna Örebro läns kulturmiljöer.
  • Annat: Det är viktigt att främja besöksnäringen i Örebro län genom kulturarvet. Det är viktigt att bevara olika hantverkskunnanden genom museerna i länet. Kulturarvet hotas genom politiska beslut kopplade till samhällsutbyggnaden.
Utvalda exempel attraktivitet
  • Välbevarade kulturmiljöer ger en attraktiv stad och landsbygd som många vill bo i. Bidrar till att regionen har många besöksmål i form av kulturmiljöer. Kulturarv ger mening till platser och skapar band till historien.
  • Ett engagemang kring kulturmiljöer och -landskap i ens närområde skapar gemenskap och stärker känslan av identitet och trygghet för boende på platsen - var än man kommer från eller är född. Att veta mer om platsen där man bor skapar trygghet och förankring i ens vardag. /…/ Kan också skapa vilja att engagera sig i platsens utveckling, till exempel samhällsplanering.
Utvalt exempel hållbarhet
  • Kulturarv bidrar till mänsklig - eller kulturell - hållbarhet. Kulturarvsaktörer kan bidra med perspektiv på vår egen tid genom att berätta om det förflutna. Dessa perspektiv öppnar upp för andra sätt att se på hur vi själva lever. På så sätt kan man visa att vi har valmöjligheter - vi måste inte konsumera så mycket som vi gör i vår tid till exempel. Det finns andra sätt att leva ett gott liv. Ställer vi om vårt sätt att handla i vardagen genom att tänka och reflektera kring våra materiella begär kan vi kanske göra skillnad? Det måste börja på insidan.

Under dialogen den 1 juni vad det för få deltagare för att kunna publicera resultatet från detta kulturområde i skrivande stund.

Under sommaren är vår webenkät öppen och under hösten kommer fler riktade dialoger ske för att kunna säkerställa resultatet för detta kulturområde.

Sammanställning publiceras under höst/vinter 2022.

Utmaningar
  • Musikaktörer inom samverkansmodellen (Länsmusiken och främjandeverksamhet musik) ska verka i hela länet, inte enbart i centrala Örebro kommun. Alternativt ska samverkansmedlen fördelas till flera aktörer i länet.
  • Stärk de ekonomiska förutsättningarna och trygghetssystemen för professionella musiker i Örebro län. Svårighet att leva på sin musik, behov av trygghetssystem och stärkta arbetsvillkor. Ett problem är att hobbyutövare tar mindre betalt och konkurrerar ut professionella. En annan svårighet är att musiker saknar kompetens inom viktiga områden som marknadsföring, bokföring och olika digitala lösningar. Det finns till exempel behov av nischade agenter/streamingproducenter.
  • Det är en brist på arrangörer och samverkan mellan de arrangörer som finns. De som finns behöver koordineras bättre genom exempelvis nätverk.
  • Samverkan över regiongränserna.
  • Viktigt att säkra återväxten i branschen. Pandemin har medfört att viktiga aktörer för det professionella musiklivet har lämnat branschen.
  • Studieförbund och föreningar är viktiga aktörer inom musikområdet. Det är viktigt att inte offentliga bidrag dras ned, det är därmed viktigt med permanenta medel eller fleråriga satsningar.
  • Det är svårare att verka som professionell musiker och att arrangera professionell musik på landsbygden än i staden. Det finns därför mindre professionell kultur för barn och unga på landsbygden. Stärk möjligheterna för unga att ta del av och skapa musik i hela länet, till exempel genom en kulturskola som kan nå alla. Det är viktigt med tålamod och uthållighet när det gäller att nå musikovan publik på landsbygden och behålla den. Det gäller inte enbart hela länet utan även olika socioekonomiska grupper i befolkningen.
Utvalt exempel attraktivitet
  • Frågan kan vändas på: om det inte finns ett någorlunda attraktivt musikliv på en ort eller i ett område/bygd, så kommer orten/bygden/området för många inte framstå som särskilt attraktivt. På många håll finns det musik eller professionella musikkluster som gör platsen attraktiv för vissa, men ett breddat och mer kvalificerat musikutbud skulle öka attraktiviteten.
Utvalt exempel hållbarhet
  • Närvaron av musik är jätteviktig för många människor, både som utövandet, lyssnandet, det sociala sammanhanget med mera. Utan den meningsfulla fritiden, det individuella eller kollektiva kreativa skapandet, det sociala sammanhanget med mera, riskerar vi att människorna tappar i hälsa, engagemang och mycket annat. Det är inte hållbart.
  • Ett flertal musik-event och festivaler som vi producerat har haft teman som har med hållbarhet att göra. ʺVärlden Låterʺ Folk/Världsmusik-festival tillsammans med Karlskoga Folkhögskola var ett event som var ett integrationsprojekt där musik och dans från över 20 länder presenterades under två dagar. Alla världsdelar var representerade. Eventet hade cirka 3 000 besökare med ursprung från över 30 länder.

Utmaningar
  • Locka fler medlemmar till aktiva slöjdföreningar.
  • Det behövs två heltider slöjdkonsulenter inom samverkansmodellen.
  • Tillgång till analoga och digitala mötesplatser för slöjdare. Det finns även behov av öppna slöjdlokaler, till exempel skolslöjdsalar.
  • Marknadsföra slöjden och öka statusen för slöjden i samhället.
Utvalt exempel attraktivitet
  • Det finns flera lokala initiativ där slöjden är en del av till exempel en kulturslinga och på så sätt är med att skapa attraktivitet. Ljusstråk, Kulturglimtar, Mullhyttemarknaden, Larsmäss är exempel på arrangemang som har betydande inslag av slöjd och som lockar både länsbor och besökare från andra delar av landet.
Utvalt exempel hållbarhet
  • Slöjd innebär ett förhållningssätt till omvärlden, tingen och andra människor som handlar om tillvaratagande som är innerligt och långsiktigt. Slöjden kan ses som en motkraft till dagens masskonsumtion och höga resursförbrukande av jordens tillgångar.
  • Slöjden är i sin ʺnaturʺ hållbar, med korta kretslopp, med naturmaterial, materialen tas gärna på nära håll, i kommun, län eller Sverige.

Utmaningar
  • Det är viktigt att inte offentliga bidrag dras ned, det är därmed viktigt med permanenta medel eller fleråriga satsningar. 
  • Vikten av att till exempel behålla Scenkonst utanför tätort som en permanent satsning.
  • Sämre ekonomiska förutsättningar på grund av samhällsutvecklingen, exempelvis pandemin. Kostnader för teaterlokaler/scener och biljettpriser som är för låga. För lite medel för att upprätthålla professionell verksamhet såväl som amatörverksamhet.
  • Svårigheter att nå ut med teater till alla skolor i länet på grund av olika förutsättningar i våra kommuner. Samordning behövs.
  • Det saknas en mindre intim scen för 150 personer inom teaterområdet. Kulturkvarterets scen fungerar inte.
  • Enskilda frilansande scenkonstnärer/skådespelar behöver bättre ekonomiska förutsättningar att starta teaterprojekt i länet. Det behövs bättre möjligheter att söka olika slags projektmedel under hela året.
  • Stärka kulturens egenvärde och frihet.
  • Att skapa samverkansprojekt mellan teckenspråkig teater och teater för hörande i Örebro. Går det att skapa en teckenspråkig scen i Örebro?
  • Arbeta mer med teater och hälsa, särskilt när det kommer till hälsofrämjande insatser inom psykiatrin.
  • Att bredda deltagandet så att teatern når fler än gruppen "vit medelklass".
  • Studieförbund och föreningar är viktiga aktörer inom teaterområdet.
  • Det behövs utbildade ledare och lokaler inom amatörteatern. Pandemin har påverkat deltagandet inom amatörteaterföreningarna och publiken negativt. Förlustbidrag behövs.
Utvalt exempel attraktivitet
  • När det handlar om teaterkonst så är vår uppfattning att vi absolut är med och gör regionen mer attraktiv. Vi får uttryck för detta av vår publik hela tiden. Ofta hör vi från publik att det inte är sommar förrän man varit på Stadra Teater. Att Stadra är en av sommarens höjdpunkter. Detta handlar troligtvis också om vårt förhållningssätt till publiken, att vi gör allt för att de ska få en ordentlig upplevelse av ett teaterbesök här.
Utvalt exempel hållbarhet
  • Kultur och hälsa är ett begrepp som är vedertaget och som det skett forskning kring. I vårt fall är teaterarbetet i olika former hälsobefrämjande, stimulerande och utvecklande bland annat för barn och ungdomar. Vi har otaliga exempel då man i vår konstform dels ska underordna sig kollektivet men samtidigt utvecklat sin roll och sin personlighet för att få maximalt uttryck. Det är en social skolning som handlar om att bygga människor och i förlängningen utvecklar ett demokratiskt samhälle.

Dialoger för samverkan mellan kommuner och region hölls med Specifika samverkansrådet för kultur den 8 april och 10 juni med tjänstepersoner (främst kulturchefer) i länets alla kommuner.

Den första dialogen var digital och fokuserade på nuläge. Den andra var en fysisk workshop med kommande gemensamma samverkansmål i fokus.

Resultat

  • Samverkansmål i nuvarande kulturplan är fortfarande relevanta och behöver inte ändras i sak.
  • Bra att prioriterade grupper finns utpekade. Var noga med att det inte blir för många, då innebär det ingen prioritering.
  • Viktigt med kontinuerlig överblick och tydliggörande av rollfördelningen av kommun och region.
  • Förtydliga vissa mål.

Förslag på gemensamma kommunal-regionala samverkansmål 2024-2027

Mål 1
  • Stärka förutsättningarna och det systematiska arbetet för att alla barn i länet ska få tillgång till kultur i skolan och på fritiden. En viktig del i arbetet är ökad samverkan mellan kultur och skola. Fortsatt arbete för samverkan mellan länets kulturskolor är ett annat område.
Mål 2
  • Stärka arbetet med kultur och hälsa i länet. Fokusområden är psykisk ohälsa, funktionshinder, äldreomsorg och kultur som förebyggande. Unga och äldre pekas ut som viktiga grupper. En viktig del i arbetet är ökad samverkan mellan kultur och omsorgerna.
Mål 3
  • Utveckla och stärka samverkan mellan länets kommuner samt utöka samverkan med Nätverket för regional kulturutveckling och större kulturinstitutioner. Fokusområden är kulturskolesamverkan, inkludering samt att stärka den kulturella infrastrukturen i hela länet.

Kulturen behöver samverka med andra samhällsområden för att vara med och skapa ett hållbart och attraktivt län.

En dialog hölls den 8 juni i form av en fysisk workshop med representanter från Region Örebro län inom relevanta områden. Deltog gjorde tjänstepersoner från följande områden på förvaltningen Regional utveckling: Energi och klimat, Näringslivsutveckling, Turism, Trafik och samhällsplanering, Utbildning och arbetsmarknad, Välfärd och folkhälsa och Kultur.

Dialogen handlade om gemensamma målsättningar i nuvarande kulturplan och vart vi vill nå tillsammans 2024-2027.

Resultat

Strategiska fokusområden

Kulturen har stor betydelse genom att skapa förståelse för och våga ställa frågor kring omställningsarbete och klimathotet.

Tjänstepersoner från Områdena Kultur och Energi och klimat fortsätter nuvarande samverkan, följer upp tidigare aktiviteter och skapar förutsättningar för nya gemensamma aktiviteter utifrån FN:s hållbarhetsmål.

Föreslagna aktiviteter
  • Gemensamma workshops, forum och samtal.
  • Arbeta för en ökad/stärkt cirkulär- och delningsekonomi.
  • Hållbara resor till kulturaktiviteter.
  • Prioritera och trycka på hållbarhet i ansökningar och fördelning av medel.

Strategiska fokusområden
  • Arbeta med och för Kulturella kreativa näringar (KKN) i Örebro län.
  • Att skapa mervärde samt attraktivitet för boende och besökande i länet genom samverkan.
  • Använda GIS-kartläggningen inom kultur (GIS=Geografiskt InformationsSystem), inklusive kartläggningen av Kulturella mötesplatser i Örebro län, för att skapa högre förståelse och underlag för samverkan.
  • Kultur- och filmturism.
Föreslagna aktiviteter
  • Kartlägga var entreprenörskap finns i olika kulturella utbildningar, och långsiktigt jobba för att entreprenörskap ska komma in i fler olika kulturella utbildningar.
  • Arrangera utbildningsdag för KKN inom entreprenörskap och företagande.
  • Sprida relevanta företagsstöd, till exempel Timbanken för KKN, i olika nätverk.
  • Samverka inom projektet Kulturella kraftfält.
  • Lägga till KKN som en egen del av prioriterade aktörer inom klusterutvecklingen.
  • Dialog och samverkan med företagskoordinatorns projekt för besöksnäringen.
  • Använda representation från näringsliv och turism i referensgrupper kring kulturstödutdelning, när det bedöms att stödformen har potential att utveckla kulturella entreprenörskap och få effekter inom turism/besöksnäring.

Strategiska fokusområden

Fokus i samverkan sker kring att kartlägga, konkretisera och sprida hur kollektivtrafik, skolskjuts och länets modell "KulturKraft - för varenda unge" kan samverka i den kulturella infrastrukturen för att uppnå en solidariskt fördelad kultur.

Föreslagna aktiviteter
  • Skapa en tydlig nulägesbild av hur det ser ut inom trafik och kultur med koppling till Regional Utvecklingsstrategi (RUS) och trafikförsörjningsprogrammet, samt nulägesbild per kommun.
  • Kontinuerliga samtal mellan tjänstepersoner på Områdena Kultur och Samhällsplanering.
  • Göra en konsekvensanalys om vad som händer om barn och unga inte kan ta sig till kultur under skoltid och fritid med stöd av kollektivtrafik. Analysen görs med stöd av relevanta grupper. GIS-kartläggningen inom kultur kan också användas som faktaunderlag.
  • Kartlägga sociooekonomiska demografiska statistikområden (så kallade desokluster) med fokus på barn och unga.
  • Informationsspridning till politiker och kommunala tjänstepersoner samt länets skolor.
  • Göra egna behovsanalyser för att uppnå strategiska mål.
  • Lära av exempel i andra delar av landet.

Strategiska fokusområden
  • Unga vuxna som varken arbetar eller studerar (UVAS).
  • Samverka över områdesgränser utifrån att möta socioekonomiska utmaningar.
  • Säkerställa att vi tillgodoser barns rättigheter (enligt Barnkonventionen).
Föreslagna aktiviteter
  • Fortsätta samverkan i nuvarande projekt och "expeditioner". Exempelvis språkfrämjande insatser och projekt för unga som varken arbetar eller studerar (UVAS).
  • Börja delta i länsnätverk för kommuners aktivitetsansvar (KAA).
  • Sprida goda resultat till relevanta geografiska områden.
  • Utgå från GIS-kartläggningen av den kulturella infrastrukturen för att kartlägga och arbeta med socioekonomi och dess utmaningar.
  • Nå föräldrar på SFI.
  • Undersöka om fritidsgårdar är en bra plattform för att nå målgruppen.

Samverkan ska fortsätta utifrån redan antagna inriktningar och mål.

Läs antagna inriktningar och mål för Samverkan kultur och hälsa

Strategiska fokusområden
  • Fortsatt arbete för god, jämlik och jämställd hälsa i Örebro län med fokus på att minska skillnaderna i hälsa mellan olika grupper. Verktyg i arbetet är långsiktiga överenskommelser och uppföljning av de insatser som görs. Mål är att minska utanförskapet och öka hälsan genom minskad barnfattigdom, integrationsarbete, ökad måluppfyllelse i skolan, solidarisk fördelning av kultur- och fritidsaktiviteter, minskad psykisk ohälsa bland unga samt ökad hälsa bland äldre.
  • Arbeta för att personer med funktionsnedsättning eller psykisk ohälsa har möjlighet att delta i kulturaktiviteter.
Föreslagna aktiviteter
  • Utveckla samverkan mellan civilsamhället och det offentliga.
  • Stärka arbetet med Bokstart Örebro län.
  • Utveckla samverkan kring ungas delaktighet och inflytande (Barnkonventionen) med familjecentraler och annat föräldraskapsstöd.
  • Skapa gemensamma utbildningsinsatser och/eller inspirationsdagar.
  • Skapa en arbetsgrupp för att hitta samarbeten mellan parterna som ingår i ”Överenskommelser med kommuner och civilsamhälle” och Biblioterapinätverket.
  • Bjuda in varandra till interna områdesmöten (arbetsplatsträffar/APT) för ökad kunskap om varandras uppdrag.
  • Arbeta för hälsofrämjande insatser inom vården för barn och ungas psykiska hälsa genom att utveckla samverkan mellan Nära vård och UVAS-gruppen (det vill säga gruppen som arbetar med Unga Som Varken Studerar eller Arbetar).
  • Samarbeta för ökad måluppfyllelse och en fungerande skola genom att utveckla samverkan mellan tjänstepersoner på Områdena Utbildning och arbetsmarknad, Välfärd och folkhälsa samt Kultur och civilsamhälle.
  • Utveckla mätverktyg för att undersöka hälsoekonomi; kostnader och resultat.
  • Gemensamt omvärldsbevaka och öka kunskap genom att läsa relevanta rapporter och skrifter.
  • Barn och ungas möte med sin framtid ("Expedition 2").

Strategiska fokusområden
  • Cultural planning (en samhällsplaneringsmetod som tar sin utgångspunkt i ett samhälles kulturella resurser).
  • Kulturella hotspots.
  • Gestaltad livsmiljö.
  • Stad och landsbygd.
Föreslagna aktiviteter
  • Utöka den strategiska samverkan genom att tjänstepersoner från Områdena Kultur och Trafik- och samhällsplanering deltar i ”Strategisk samverkansgrupp” och bjuder in varandra i befintliga nätverk.
  • Utöka samverkan kring gestaltad livsmiljö genom att föra samtal om hur konst berikar samhällsbygget.
  • Utbildning för konstnärer i gestaltad livsmiljö.
  • Se över möjlighet att skapa nätverksträffar mellan konstnärer, kulturgeografer, samhällsplanerare och arkitekter.

Hade du nytta av innehållet på denna sida?

Senast uppdaterad: den 10 augusti 2022