Region Örebro läns webbplats för Regional utveckling

Kalender
Logotyp för webbplatsen Logotyp för webbplatsen

Regional utvecklingsstrategi

För att utveckla en region krävs en gemensam utgångspunkt. Den regionala utvecklingsstrategin är en plattform för länets aktörer att utgå ifrån i det gemensamma arbetet framåt – tillsammans mot hållbar regional tillväxt och utveckling.

Vår vision är:

Sveriges hjärta, en attraktiv och pulserande region för alla.

Syftet med den regionala utvecklingsstrategin är att stärka konkurrenskraften och att bidra till hållbar regional tillväxt och utveckling i Örebro län. För att nå dit behöver vi agera smart, jämställt och hållbart genom samverkan – det vill säga att både enskilt och tillsammans sträva mot våra övergripande mål: stark konkurrenskraft, hög och jämlik livskvalitet och god resurseffektivitet. Hållbarhet är inte bara ett ord i tiden, det innebär också en strategisk väg för tillväxt och utveckling. När vi tillsammans strävar mot samma mål är allt möjligt.

 

Tio prioriterade områden

Våra övergripande mål beskriver vad vi vill uppnå i vårt län och är vägvisare för samverkan inom strategins tio prioriterade områden.

Strategiska inriktningar

  • Skapa ett företagsklimat där entreprenörer har goda förutsättningar att starta, driva och utveckla företag.
  • Öka internationaliseringsgraden och kunskapsinnehållet i näringslivet.
  • Underlätta för fler etableringar, investeringar och finansieringsmöjligheter.

Ett lönsamt men lokalt sårbart näringsliv
Näringslivet är lönsamt och tillväxten ligger i nivå med övriga riket. Färre än rikssnittet arbetar i växande branscher och fler än rikssnittet arbetar i krympande branscher. Många länsbor jobbar i tillverkande företag och det finns potential att stärka branscher som stödjer tillverkningsindustrin. Flest nya jobb skapas idag i växande småföretag. Företagsklimatet är överlag gott och visar generellt på positiva trender över tid. Flera orter är dock sårbara på grund av en smal branschbredd.

Kunskapsinnehållet i det som produceras i länet behöver öka
Kunskapsnivån i det som produceras i länet är relativt låg. Detta tar sig uttryck i sjunkande FoU-investeringar och en svag utveckling i antal kunskapsintensiva företag. Universitetssjukhuset med sin högspecialiserade hälso- och sjukvård utgör ett undantag, tillsammans med universitetet och en handfull nischade exportföretag runt om i länet. Dessa är tillväxtmotorer för hela länet.

Vi behöver locka hit fler etableringar och investeringar
De senaste årens stora etableringar av centrallager och logistikverksamheter har befäst länets attraktivitet. Att kunna erbjuda Nordens mest centrala läge med Sveriges största järnvägsknut innebär en konkurrensfördel i arbetet med att locka till sig större investeringar även inom andra branscher. I Business Region Örebro arbetar elva kommuner och Region Örebro län tillsammans för att locka hit ännu fler företag och investeringar.

Fler företag i länet behöver ta steget till en internationell marknad
Företag som är internationella har ofta egenskaper som främjar konkurrenskraften i företaget. De samverkar i högre utsträckning, har högre produktivitet och är mer innovativa än övriga företag. Under den senaste 1a5-årsperioden har Örebro län haft färre småföretag som exporterar än riksgenomsnittet. En styrka är dock att länet har högst andel företag i hela Sverige som ser internationalisering som ett alternativ för företaget. Tyvärr uppger samtidigt betydligt fler företag än rikssnittet att de upplever hinder för internationalisering.

Entreprenörskapet behöver stärkas för att skapa förnyelse i näringslivet
Flest nya jobb skapas i växande småföretag. Vi behöver nya företag för att behålla en livskraftig ekonomi. De senaste 15 åren har Örebro län legat konstant under rikssnittet när det gäller nyföretagande. Och även om nyföretagandet trots detta faktiskt ökar så har andelen länsbor som kan tänka sig att starta företag samtidigt hela tiden sjunkit och legat under rikssnittet. Bland nystartade företag står männen för den största andelen – 69 procent – även om antalet kvinnor som startar företag ökat något de senaste åren.

Tillgången till riskkapital behöver stärkas
Företagens förmåga att kunna leva upp till sin potential och i förlängningen skapa positiva samhällsekonomiska effekter är beroende av att de får finansiering av sina idéer och företag i tidiga skeden. Unga företag uppger att tillgången på krediter är ett hinder för tillväxt. Det privata, riskvilliga kapitalet går nästan uteslutande till företag som har kommit en bit i kommersialiseringsfasen. Vid en jämförelse med regioner i liknande storlek och struktur framgår det tydligt att riskkapitalinvesteringarna i länet är få.

Goda förutsättningar för entreprenörskap i hela länet
Det finns goda förutsättningar att starta, driva och utveckla företag i samtliga kommuner i länet. Detta är möjligt tack vare god infrastruktur, god kompetensförsörjning och ett gott företagsklimat.

Ökad branschbredd och fler arbetsställen
Vi har ökat branschbredden och antalet arbetsställen i länet och på så sätt minskat vissa orters sårbarhet. Vi arbetar också för att arbetsmarknaden ska bli mer diversifierad och mindre segregerad. Genom särskilda insatser stärks företagens kompetensförsörjning. Samverkan mellan företag, utbildningsaktörer, kommuner och myndigheter är god.

Livskraftiga företag med högt kunskapsinnehåll
År 2030 möter vi den nya globala ekonomin genom att ständigt rusta för en fortsatt omställning och förnyelse i länets näringsliv. Våra livskraftiga företag är avgörande för den hållbara tillväxten i länet. De levererar produkter och tjänster med högt kunskapsinnehåll och driver verksamheter utifrån god omvärldskunskap och en medvetenhet om de långsiktiga utmaningarna.

Attraktionskraft driver nya etableringar
Vårt län är attraktivt och lockar både nationella och internationella etableringar och investeringar. Detta är ett resultat av vårt kontinuerliga arbete med att stärka och marknadsföra vår position som bästa logistikläge och våra infrastrukturella och industriella förutsättningar.

Hög grad av internationalisering i näringslivet
Länets företag är i hög grad internationaliserade. Det är viktigt eftersom internationella företag har en högre tillväxtvilja och arbetar mer med produktutveckling än andra företag. Vi ser allt fler avknoppningar och följdinvesteringar inom våra etablerade innovativa miljöer. Detta är ett resultat av de nyetableringar som multinationella företag gjort i länet.

Ett jämställt näringsliv
Kvinnor och män erbjuds samma villkor i näringslivet. Fler kvinnor än tidigare startar och driver numera företag, vilket har lett till att jämställdheten i länets näringsliv har ökat och att kvinnors och mäns kompetens tas till vara på ett effektivt sätt.

Fler nya företag med ungt entreprenörskap
Vi har ökat etableringsfrekvensen av och överlevnadsgraden hos nystartade företag. Entreprenörskapet hos barn och unga är starkt för att säkerställa den framtida kompetensförsörjningen av entreprenörer och vi arbetar långsiktigt för att ändra inställningen till företagande och risktagande. Vi hjälper barn och unga att tidigt utveckla ansvarstagande, kreativitet, nyfikenhet, initiativtagande och samarbete. Därför står våra unga rustade inför olika tänkbara framtidsscenarier.

Företagsstöd skapar utveckling och tillväxt
Vi erbjuder behovsanpassade lösningar för kapitalförsörjning för att idéer ska kunna utvecklas till nya företag, och nystartade och befintliga bolag får stöd i de investeringar de behöver göra för att utvecklas.

Nya affärsmodeller
Näringslivet präglas av nyfikenhet på nya affärsmodeller och innefattar den sociala, cirkulära och biobaserade ekonomin som bidrar till en hållbar produktion och konsumtion.

Inom området näringsliv och entreprenörskap finns det nätverk där aktörer tillsammans arbetar för att nå målen i Regionala utvecklingstrategin.

Näringsliv och entreprenörskap

  • Business Region Örebro (T)
  • Styrgrupp Business Region Örebro (P)
  • Företagsutvecklarna (T)
  • Entreprenörskapsteamet (T)

Kontakt: Kristina Eklöf

Strategiska inriktningar

  • Fördjupa långsiktig samverkan inom länets utpekade innovationsstrategiska   prioriteringar – smart specialisering.
  • Utveckla och stärk den innovationsstödjande infrastrukturen i länet för att etablera internationellt konkurrenskraftiga forsknings- och innovationsmiljöer.
  • Stärk universitetssjukvården inklusive den högspecialiserade hälso- och sjukvården i länet och dess omgivande utvecklingsmiljöer.

Hållbar tillväxt kräver innovationskraft
Hållbar tillväxt i en global ekonomi kräver hög innovationskraft och omställningsförmåga. Det är därför nödvändigt för ett litet län att arbeta strategiskt och långsiktigt med innovationsfrågor. Det bidrar till att skapa förutsättningar för en positiv näringslivs- och samhällsutveckling med ett tydligt samspel mellan näringsliv, akademi, civilsamhälle och offentlig sektor.

Vårt regionala innovationssystem behöver få större kapacitet
Det regionala innovationssystemet samlar olika sektorer och aktörer i länet för att gemensamt verka för innovativa lösningar och ökad innovationskapacitet. Målet är att bli mer konkurrenskraftig i den globala ekonomin. Två övergripande prioriteringar pekas ut i regionens innovationsstrategi för smart specialisering:

 

• Autonoma, digitaliserade och intelligenta produktionssystem 

• Livsmedel i skärningen mellan hållbarhet, hälsa, miljö och 

      måltid

 

Här bär länet, i internationell jämförelse, på unika möjligheter att skapa framtidens kunskapsintensiva industriföretag, nästa generations vård- och omsorgslösningar samt hållbara och funktionella livsmedel.

God tillväxtpotential inom den högspecialiserade hälso- och sjukvården
Tillväxtpotentialen är stor inom den högspecialiserade hälso- och sjukvården. Tillsammans med läkarutbildningen och den medicinska forskningen bidrar den till regional utvecklingskraft.

 

Den agerar även innovationsdrivare för att möta demografiska behov och utmaningar för välfärden.

Samverkan mellan universitet och samhälle
Samverkan mellan universitet och samhälle gör utbildning och forskning attraktiv och konkurrenskraftig. Privata, offentliga och civila aktörer arbetar tillsammans för att bygga upp innovativa miljöer för forskning, tester och demonstration. Detta skapar samhällsutvecklande innovationer samt nya tekniker och processer inom industrin.

Ett starkt innovationssystem som ökar konkurrenskraften
Det starka innovationssystemet ökar vår regionala konkurrenskraft och stimulerar hållbar tillväxt. Länets prioriterade specialiseringar bidrar till nytta för företag och offentliga strukturer. Offentliga medel används effektivt för att främja innovations-utveckling. Smart specialisering ökar internationaliseringen av näringslivet och uppmuntrar investeringar där både näringslivet och de offentliga verksamheterna bidrar.

Samverkan för konkurrenskraftiga forsknings- och innovationsmiljöer
Länets innovationsmiljöer stärks genom samarbete med liknande miljöer nationellt och internationellt. Det regionala innovationssystemet är samspelt och jobbar strategiskt mot gemensamma prioriteringar. Vi har en samverkansorienterad innovationsutveckling där ett antal kunskapsdrivna innovationsmiljöer är etablerade. Vi skapar nya värden genom att arbeta med inkludering av aktörer som inte tidigare haft en naturlig plats i innovationsprocesserna. På så sätt möter vi nya krav på industri, process, teknologi och på användare.

Den högspecialiserade vården bidrar till länets tillväxt och attraktionskraft
Vi har utvecklat gemensamma innovationsmiljöer för hälso- och sjukvård, universitet och näringsliv. Universitetssjukhusets roll är stark både på den nationella och på den internationella arenan. Den högspecialiserade hälso- och sjukvården är en självklar regional och nationell samarbetspartner och bidrar i hög utsträckning till länets attraktions- och utvecklingskraft. Värdet av denna hälso- och sjukvård ökar och fördelas på ett ändamålsenligt sätt vid Örebro läns tre sjukhus: Universitetssjukhuset Örebro, Karlskoga lasarett och Lindesbergs lasarett. Den högspecialiserade hälso- och sjukvården har god kvalitet, klarar kompetensförsörjningen och har god investeringspotential.  

Inom området innovationskraft och specialisering finns det nätverk där aktörer tillsammans arbetar för att nå målen i den Regionala utvecklingstrategin.

Innovationskraft och specialisering

  • Samordningsgrupp Innovationsstödsystemet (P och T)
  • Aktörsgrupp Innovationsstödsystemet Politiker (T)

Kontakt: Kristina Eklöf

Strategiska inriktningar

  • Höj måluppfyllelsen i grund- och gymnasieskolan.
  • Öka anställningsbarheten genom ökad samverkan mellan skola och arbetsliv.
  • Skapa goda utbildningsmiljöer för utsatta grupper med bristfällig eller avbruten utbildning.

God gymnasiesamverkan men det livslånga lärandet behöver stärkas
Grunden för hög livskvalitet, arbetslivets kompetensförsörjning och för samhällets utveckling är tillgång till bra utbildning från förskola till universitet. Det är viktigt att alla invånare i hela länet har goda och jämlika förutsättningar att fullfölja utbildning på minst gymnasienivå. Idag har alla elever tillgång till samtliga nationella program genom länets gymnasiesamverkan, men vi behöver bli bättre på att stimulera till och att erbjuda goda möjligheter för ett livslångt lärande.

Öka måluppfyllelsen och slut jämställdhetsgapet
Färre ungdomar än tidigare når behörighet till gymnasieskolans nationella program och andelen som går vidare till högre studier minskar. Ur ett längre tidsperspektiv har Örebro län en låg måluppfyllelse i grund- och gymnasieskolan i nationella jämförelser. Fler flickor än pojkar når gymnasiebehörighet. Fler kvinnor än män fortsätter till en högre utbildning. Samtidigt är det fler män än kvinnor som etablerar sig på arbetsmarknaden. Kvinnor har oftare än män en högre utbildning än vad som krävs för det yrke de arbetar inom, vilket både innebär att kompetens inte tas tillvara och att kvinnor blir underbetalda. Detta gap är kostsamt både för individen och för samhället.

Vi behöver fler med högre utbildning
Kraven på utbildningsnivå ökar, liksom behovet av specialiserad och yrkesutbildad arbetskraft. Andelen högutbildade har ökat nationellt under hela tjugohundratalet, men både kvinnor och män i Örebro län har en lägre utbildningsnivå jämfört med riksgenomsnittet. I en global kunskapsekonomi är tillgången till kunskap, utbildning och kompetens en avgörande konkurrensfaktor.

Samverkan är en nyckel
Vi behöver ständigt stimulera elevers kreativitet, nyfikenhet och vilja att pröva och omsätta nya idéer i handling. Kunskap om arbetsmarknaden och vad som efterfrågas behöver finnas tillgänglig under hela studietiden. För att alla elever och studenter ska få förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen är det viktigt att utbildningsanordnarna på olika sätt involverar och samverkar med det omgivande samhället.

Barnets bästa i centrum
År 2030 har vi uppnått en jämlik hälsa bland barn och vuxna genom att säkra att alla barn får en bra start i livet. En start med goda uppväxtvillkor som stimulerar deras tidiga utveckling, inlärning och hälsa. Det är ett resultat av en satsning på en likvärdig förskola och skola av hög kvalitet samt på metoder och medel som sätter barnens behov i centrum.

Bättre skolresultat och fler medvetna val
Fler fullföljer och avslutar sin grundläggande utbildning i hela länet. Vi ser fler flickor och pojkar som får förutsättningar att göra medvetna val som inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund. Samverkan har i hög utsträckning bidragit till att skolan får förutsättningar att klara måluppfyllelsen och elever kan göra mer medvetna val.

Nya former av lärande
Vi har utvecklat nya former för lärande där vi använder digitaliseringen och nya sätt att lokalisera utbildning för att överbrygga såväl attityder som geografiska hinder. Folkhögskolorna ger ännu fler elever förutsättningar för vidare studier. Hela vårt utbildningssystem stimulerar både entreprenörskap och en hållbar tillväxt. Det är av stor betydelse att vi har en lärarutbildning av hög kvalitet i länet.

 

Inom området kunskapslyft och utbildning finns det nätverk där aktörer tillsammans arbetar för att nå målen i den Regionala utvecklingstrategin.

Kunskapslyft och utbildning

  • REKO (Regionlat kompetensforum för vuxnas lärande) (T)
  • Gysam, Gymnasiesamverkan (T)
  • Gysär, Gymnasiesärskolesamverkan (T)
  • VUX syv nätverk, Vuxenutbildningens studie- och yrkesvägledarnätverk (T)

Kontakt: Ewa Lindberg

Strategisk inriktningar

  • Möt arbetskraftsefterfrågan i bristyrken och regionala styrkeområden.
  • Förbättra arbetsgivarnas strategiska kompetensförsörjningsarbete.
  • Riv hinder för utsatta grupper på arbetsmarknaden.

Utbildningssektorn behöver matcha länets kompetensbehov 
Örebro universitet är länets kunskapsmotor och en stark attraktionsfaktor för unga inflyttare. En jämförelsevis stor andel av studenterna stannar kvar i länet efter avslutad utbildning. Folkhögskolorna och studieförbunden har också en roll i utbildningssystemet, inte minst för det livslånga lärandet och för den del av arbetskraften som inte etablerat sig eller står långt från arbetsmarknaden. Utbildningsutbudets dimensionering, innehåll och tillgänglighet behöver matcha arbetsgivarnas behov bättre. Så kan vi gemensamt ta ansvar för kompetensförsörjningen i länet. Samtidigt måste utbudet utformas så att fler vill utbilda sig till det som efterfrågas. Länets styrkeområden och bristyrken behöver vara viktiga utgångspunkter för utbildningssystemets dimensionering och innehåll.

Arbetslivsaktörerna behöver vara mer aktiva och kunniga
Många arbetsgivare upplever svårigheter att rekrytera rätt kompetens. För att åstadkomma förändring och förbättring krävs handling, många gånger i en bred samverkan. Ett sådant initiativ är att arbetsgivare ofta erbjuds att påverka innehåll och praktik genom att finnas med i råd eller styrelser. Det stärker och höjer utbildningens kvalitet. Många arbetsgivare arbetar för att bli attraktiva och det kommer i hög utsträckning att stärka deras konkurrenskraft. Region Örebro län har i sin roll som regionalt utvecklingsansvarig ett regeringsuppdrag att hålla ihop länets kompetensförsörjning. 

Vi behöver bryta den segregerade utbildnings- och arbetsmarknaden
Trots en god tillväxt och en allt starkare arbetsmarknad ökar den strukturella arbetslösheten. Särskilt utsatta grupper är unga personer, kvinnor och män födda utanför Europa, långtidsarbetslösa i åldern 55 – 64 år, personer med högst förgymnasial utbildning, och personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. En utmaning är att sysselsättningsgraden bland utrikes födda endast är 60 procent. Här finns både högutbildade – som skulle kunna vara med och bidra till länets kompetensförsörjning men som saknar vägar in i det svenska samhället – och personer som saknar gymnasieutbildning och därmed ingår i riskgrupperna för långtidsarbetslöshet. En annan utmaning är att många branscher är könssegregerade och att kvinnor är överrepresenterade i lågavlönade sektorer.

Arbetskraftsförsörjningen inom vård och omsorg är en utmaning
Andelen äldre i länets befolkning ökar i relation till andelen i arbetsför ålder. Det gör att det är färre personer som måste försörja fler. Detta kan bli ett problem, både när det gäller arbetskraftsförsörjningen och att utbudet av vård och omsorg måste svara mot de demografiska behoven, särskilt i länets mindre kommuner.

Utbildning och efterfrågan matchar varandra
År 2030 matchar utbildningarnas relevans och tillgänglighet arbetsgivarnas behov och är så attraktiva att fler utbildar sig inom de områden som efterfrågas. Matchningen fokuseras på länets bristyrken och på de regionala styrkeområdena, i dialog med Örebro universitet och andra utbildningsanordnare.

Erfarenhet och social kompetens värdesätts
Örebro universitet och utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan, den kommunala vuxenutbildningen och folkhögskolan är viktiga aktörer för att stärka näringslivets och offentliga organisationers kompetensförsörjning. Arbetsgivare efterfrågar såväl formell utbildning som erfarenhet och social kompetens.

Kompetensutveckling attraherar arbetskraft
Arbetsgivarna arbetar strategiskt med rekrytering och attraktivitet. En viktig framgångsfaktor är att erbjuda kompetensutveckling under arbetslivet. Utbildningsanordnare och arbetsgivare har skaffat sig ökad kunskap och samverkar om jämställdhet, likabehandling och mångfald, vilket har gett en effektivare kompetensförsörjning.

Vi har nått social sammanhållning och ekonomisk konkurrenskraft
Ett arbete ger förutsättningar för såväl egen försörjning som hälsa och ett gott liv. Vi tar tillvara hela befolkningens kompetens, kreativitet och erfarenheter. Därför har vi nått både social sammanhållning och ekonomisk konkurrenskraft. Utbildning och kompetens hos kvinnor och män som förut hade svårt att etablera sig på arbetsmarknaden tas nu tillvara av arbetsgivare. Arbetsgivarna har skaffat sig större kompetens för att kunna möta de särskilt utsatta gruppernas behov och förenkla för dem, vilket motverkar diskriminering. Dessutom har antalet arbetsintegrerade och sociala företag ökat.

Inom området kompetensförsörjning och matchning finns det nätverk där aktörer tillsammans arbetar för att nå målen i den Regionala utvecklingstrategin.

Kunskapslyft och utbildning och Kompetensförsörjning och matchning

  • Specifika samverkansrådet för skola, utbildning och
    kompetensförsörjning (P)
  • Tjänstemannastödet för skola, utbildning och kompetensförsörjning (T)

Kontakt: Ewa Lindberg

Strategisk inriktningar

  • Skapa förutsättningar för ett starkt civilsamhälle och en stark folkbildning som bidrar till demokrati och social sammanhållning.
  • Stärk den sociala ekonomin genom ökat fokus på arbetsintegrerade sociala företag och socialt ansvarsfull upphandling.
  • Stärk länets kulturella infrastruktur med tonvikt på ett jämlikt, jämställt och tillgängligt kulturliv med barn och unga i fokus.

Civilsamhället och det offentliga skapar demokrati och sammanhållning
Den sociala sammanhållningen i samhället gynnas av att välfärden kommer alla till del, men också av att alla ges möjlighet att delta i samhällslivet, att påverka sin livsmiljö och forma sina liv. Delaktighet, tillgänglighet, tillit och trygghet är viktiga ledord. I länet finns ett starkt civilsamhälle med idrottsrörelse, studieförbund och andra organisationer samt folkhögskolor och folkbibliotek som bidrar till den demokratiska utvecklingen. De är krafter som överbygger gränser, skapar sammanhållning och ger människor mening i vardagen. Den sociala ekonomin bidrar bland annat till att inkludera människor som står långt från arbetsmarknaden och civilsamhället går ofta i första ledet när det gäller att lyfta brister i samhället. Ett exempel på det är miljörörelsen. Det är därför viktigt att värna civilsamhällets oberoende.

Kulturen ger attraktiv livsmiljö och social sammanhållning
Kultur ger människan möjligheter att utvecklas och främjar hälsa och lärande. Den är ett sammanhållande kitt där länets invånare kan mötas, beröras, skapa och utvecklas. Framförallt ger kulturen utrymme för reflektion om det gemensamma och insikt i andra människors liv och villkor, vilket är särskilt viktigt nu i en tid av växande klyftor och färre gemensamma referensramar. Det ökade regionala ansvaret för kultur genom den nationella kultursamverkansmodellen gör att kulturen i högre grad kan samspela och vara en del i det regionala tillväxtarbetet. Ett rikare utbud av kultur och fritidsaktiviteter kan bidra till en attraktivare livsmiljö och till social sammanhållning.

Vi behöver en fungerande kulturell infrastruktur i hela länet
Det finns ett rikt kulturliv i länet som rymmer både spets och bredd, men här finns också stora utmaningar. Ett jämställt, inkluderande och tillgängligt kulturliv är utmaningar som Örebro läns kulturplan lyfter fram. Ytterligare en utmaning är att förbättra förutsättningarna för kulturell kreativitet, utveckling och tillgänglighet och att skapa en fungerande kulturell infrastruktur i hela länet. Strukturen innefattar institutioner, arrangörer, professionella kulturskapare, utbildningar, amatörer inom föreningslivet och studieförbunden, finansieringsmöjligheter och olika slags lokaler.

Alla har möjlighet att forma sina liv
År 2030 har flickor och pojkar, kvinnor och män i länet möjlighet att påverka sin livsmiljö och forma sina liv, eftersom vi arbetar med jämställdhet och jämlikhet både som förutsättningar och som mål. Vi lyfter ständigt viktiga frågor som, boende, utbildning, arbetsliv och fördelning av resurser. Civilsamhället, kulturen och den sociala ekonomin är centrala för inkludering och meningsskapande byggd på demokratiska värderingar. Barn och ungdomars inflytande stimulerar de demokratiska strukturerna. Det breda utbudet av kultur och fritidsaktiviteter i hela länet attraherar barn och unga, även från socioekonomiskt svaga grupper. Tillgången till lokaler och andra ytor för fritidsaktiviteter har ökat.

Ökad delaktighet i samhället
Delaktigheten i samhället har ökat och den digitala klyftan har minskat, genom att vi tagit vara på viktiga krafter som kulturen, folkbildningen, biblioteken, det civila samhället och den sociala ekonomin. Sociala innovationer bidrar till att möta samhällets utmaningar. De arbetsintegrerande sociala företagen gör en stor insats när det gäller att skapa arbetstillfällen för personer som har varit arbetslösa länge. Genom att vi skapat goda förutsättningar för dessa företag i länet, bland annat genom upphandling, har de vuxit och blivit fler.

Blomstrande kulturliv i hela länet
Vi lägger särskild vikt vid att skapa trygghet och att skapa platser där olika människor kan mötas när vi utformar den fysiska miljön. Vi ger barn och unga större inflytande och bidrar till inkludering av nyinflyttade. Den kulturella kreativiteten blomstrar i hela länet tack vare att vi har en kulturell infrastruktur som fungerar bra. Det finns ett rikt och varierat kulturliv i hela länet som rymmer både spets och bredd.

Inom området social sammanhållning och demokrati finns det nätverk där aktörer tillsammans arbetar för att nå målen i den Regionala utvecklingstrategin.

Social sammanhållning och demokrati

  • Specifika samverkansrådet för kultur (P)
  • Chefsgrupp samverkansråd kultur (T)
  • Chefsgrupp Kulturinstitutioner (T)
  • Tjänstemannastödet för kultur (T)
  • Bibliotekschefer (T)
  • Partnerskapet för sociala innovationer i Örebro län (T)
  • Nätverket för regional kulturutveckling (T)
  • Kultursekreterarnätverket (T)
  • Danskommuner (T)
  • Scenkonst utanför tätort (T)
  • Regionalt finansierade kulturverksamheter (T)
  • Medienätverket (T)
  • Nätverket för tillgänglighet på bibliotek (T)
  • Digitala nätverket (T)
  • Ung peng handläggare (T)
  • Folkbibliotekschefer och verksamhetsansvariga (T)
  • Språknätverk inom Bokstart (T)
  • Läs- och litteraturfrämjande nätverket (T)
  • Skrivnätverket (T)
  • Författarnätverket (T)
  • Biblioterapinätverket (T)
  • Konstnärliga residens i Örebro län – AiR i Örebro län (T)
  • Föreningar som har föreningsstöd från Region Örebro län (T)

Kontakt: Katarina Strömgren Sandh

Strategisk inriktningar

  • Möt utmaningar inom folkhälsoområdet genom lokal och regional samverkan.
  • Främja psykisk hälsa genom tidiga, förebyggande och integrerade insatser till barn och unga.
  • Utveckla en tillgänglig och framtidsinriktad hälso- och sjukvård och omsorg genom samverkan med andra regioner och landsting, samt genom samverkan mellan länets kommuner och Region Örebro län.

Skillnaden i hälsa och levnadsvanor ökar mellan olika grupper
Människors livsvillkor är viktiga förutsättningar för goda levnadsvanor och för en god och jämlik hälsa. Hälsan har förbättrats i länet som helhet, men är ojämnt fördelad såväl geografiskt som socioekonomiskt. Flickor uppger i lägre grad än pojkar att de mår bra och gapet ökar. Kvinnor uppger god hälsa i lägre grad än män. Äldre personer mår sämre än yngre. Detsamma gäller personer med sämre livsvillkor, det vill säga de med lägre utbildningsnivå, sämre ekonomi och de utan arbete. Andra grupper som generellt löper större risk för ohälsa är personer med funktionsnedsättning och hbtq-personer.

Den psykiska ohälsan ökar
Majoriteten av befolkningen i länet uppger att de har ett gott psykiskt välbefinnande, men allt fler rapporterar nedsatt psykiskt välbefinnande. Männen mår bättre än kvinnorna och de äldre mår bättre än de yngre. Lägst andel med gott psykiskt välbefinnande finns bland kvinnor i åldern 16–29 år. Endast fem av tio tjejer i nian och i tvåan på gymnasiet har gott psykiskt välbefinnande, medan åtta av tio killar i samma ålder har det. En annan sårbar grupp är de flyktingar som upplevt traumatiska och livshotande händelser före och under flykten från sitt hemland till Sverige. Det ställer krav på ett gott bemötande och mottagande från samhällets grundfunktioner, bland annat vården.

Vi lever längre
Andelen äldre ökar i vårt län. Vi kan stärka det friska och skjuta upp funktionsnedsättningar genom hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Det förbättrar livskvaliteten för den enskilde och minskar samhällskostnaderna för vård och omsorg. Den ökade livslängden i kombination med medicinteknisk utveckling väcker dock frågor om prioriteringar, etik och ekonomi.

En god, jämlik och jämställd folkhälsa
Folkhälsa grundas i goda livsvillkor och levnadsvanor, tilltro till egen förmåga, tilltro till andra, delaktighet och sammanhang. Genom att vi ger förutsättningar för goda och jämlika livsvillkor för alla invånare i hela länet har vi uppnått en god, jämlik och jämställd hälsa. Arbetet har vilat på samverkan inom och mellan kommuner, civilsamhälle, folkbildning, myndigheter och Region Örebro län.

Särskilda insatser för sårbara grupper
Utöver breda folkhälsoinsatser gör vi även särskilda insatser för sårbara grupper. Psykisk hälsa och levnadsvanor är prioriterade områden, särskilt bland barn och unga, liksom behov kopplade till det ökade antalet äldre. Hälsan i länet har även förbättrats genom att utbildningsnivån i befolkningen har höjts.

En jämlik, jämställd och tillgänglig hälso- och sjukvård
År 2030 har vi en jämlik och jämställd hälso- och sjukvård. Det innebär att vård och tandvård, behandling och bemötande erbjuds på lika villkor för alla oavsett vårdgivare. Sjukvården har minskat sin miljöpåverkan. Digitalisering och e-hälsa ökar individens delaktighet och stimulerar kunskapsutbyte. Tillgänglighet är en mycket viktig kvalitetsfråga. Hela kedjan – från första kontakt till rätt vård i rätt tid – fungerar väl och alla patienter har lätt att nå vården utifrån sina personliga förutsättningar.

Effektiv samverkan ger vård av hög kvalitet
Närsjukvården och övriga hälso- och sjukvården har ett väl fungerande samarbete. Universitetssjukvården och dess enheter genomsyrar stora delar av hälso- och sjukvården vid såväl länets tre sjukhus som i övriga delar av verksamheten. Den högspecialiserade vården är en självklar tillgång för både länets befolkning och övriga landet. Detta bidrar till en effektiv och jämnt fördelad hälso- och sjukvård med hög kvalitet i hela länet.

Inom området hälsofrämjande arbete och hälso- och sjukvård finns det nätverk där aktörer tillsammans arbetar för att nå målen i den Regionala utvecklingstrategin.

Hälsofrämjande arbete och hälso- och sjukvård

  • Specifika samverkansrådet för social välfärd samt vård och omsorg (P)
  • Tjänstemannastöd för social välfärd samt vård och omsorg (T)
  • Specifikt samverkansråd för folkhälsa (P)
  • Tjänstemannastöd för folkhälsa (T)
  • Ifo-chefsnätverket (individ- och familjeomsorg) (T)
  • BBIC-nätverket (Barns behov i centrum) (T)
  • Familjerättssekreterare (T)
  • Socialchefsmöte (T)
  • Familjehemssekreterarnätverk (T)
  • Arbetsgrupp för kunskapsstyrningsfrågor (T)
  • Vård- och omsorgschefsnätverket (T)
  • Samverkansledarnätverket (T)
  • Funktionshinderchefsnätverket (T)
  • Statistikgrupp folkhälsa (T)
  • MAS/MAR-nätverket. Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt ansvarig
  • för rehabilitering (T)
  • Kommunal e-hälsa och välfärdsteknik inom Socialtjänsten (T)
  • Arbetsutskott samverkan e-hälsa (T)
  • Arbetsterapeuternas utbildningsgrupp (T)
  • Arbetsgrupp ELSA (Elevhälsosamtal sammanställt och analyserat) (T)
  • Arbetsgrupp Kunskapslyft folkhälsa (kopplad till chefsgrupp folkhälsa (T)
  • Strategisk arbetsgrupp föräldraskapsstödsutveckling (T)
  • Arbetsgrupp föräldraskapsstöd (T)
  • Barnföljarnätverket (T)
  • Styrgrupp samverkan för God och nära vård (T)

Kontakt: Ingmar Ångman

Strategisk inriktningar

  • Säkra försörjningen av dricksvatten med hög kvalitet till rimlig kostnad för hela länet.
  • Öka den hållbara lokala livsmedelsproduktionen, där offentliga aktörer ska vara pådrivande genom inköp till egna verksamheter.
  • Uppnå hållbar energiförsörjning genom att öka energieffektiviteten och andelen förnybar energi.

En tidvis problematisk vattenförsörjning
För att städer och samhällen ska fungera och vara attraktiva behöver flöden av exempelvis dricksvatten, livsmedel och energi fungera. Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel. På grund av bland annat klimatförändringar, en växande befolkning och läckage från industriområden, jordbruk och skogsbruk ökar risken för försämrad vattenkvalitet i våra vattentäkter. Redan idag är det tidvis problem med kvaliteten och tillgången till dricksvatten i länet.

Vi behöver öka länets hållbara produktion av livsmedel
Länet är självförsörjande på spannmål, griskött och ägg och har relativt hög självförsörjningsgrad för nötkött, lammkött och potatis. Däremot har länet en begränsad tillgång på trädgårdsodling, såsom frukt, bär och grönsaker i växthus och på friland. Beroendet av livsmedel som produceras i andra delar av världen är därför stort. De stora geografiska avstånden mellan producenter och konsumenter, den ensidiga livsmedelsproduktionen och beroendet av globala handelssystem är växande miljöproblem. Vi behöver därför öka länets hållbara produktion av livsmedel och öka lönsamheten, exporten och innovationskraften i livsmedelskedjan samtidigt som vi når relevanta nationella och internationella miljömål. Matproduktion kan på det sättet få ökad betydelse för tillväxt och jobb, speciellt på landsbygderna. En utmaning är det kommande generationsskiftet eftersom genomsnittsåldern bland lantbrukarna är hög.

Goda möjligheter för en hållbar biobaserad samhällsekonomi
De gröna näringarna inom bland annat jordbruk och skogsbruk är betydelsefulla i stora delar av länet. Jordbruket bidrar med såväl lokalt odlade ekologiska produkter som med att stärka besöksnäringen. Skogsnäringen har en nyckelroll i utvecklingen av en mer biobaserad samhällsekonomi – en bioekonomi – där både traditionella och nya varor och tjänster produceras av en hållbar skogsråvara som ersätter fossila och ändliga råvaror. Det finns också goda möjligheter att öka den regionala försörjningen av drivmedel och energi från de gröna näringarna.

Vi behöver öka andelen förnybar energi
Vi måste bli mer resurseffektiva och ställa om till förnybara energikällor för att säkra energiförsörjningen. Alla större fjärrvärmeleverantörer i Örebro län har som mål att vara helt eller nästan helt fossilfria år 2020. Länet har potential för ökad produktion av solenergi och biogas. Det ger – utöver minskat fossilberoende – ökad lokal försörjning och en rad andra positiva samhällseffekter.

Robusta flöden av dricksvatten, livsmedel och energi
År 2030 lyckas vi upprätthålla flödena av dricksvatten, livsmedel och energi på nödvändig och förväntad nivå. Vi har även minskat flödenas sårbarhet. Försörjningen av dricksvatten med hög kvalitet till rimlig kostnad är säkrad för hela länet.

Stark innovationskraft i livsmedelskedjan
Produktionen av livsmedel är hållbar och stark, de gröna näringarna växer och länets sårbarhet minskar. Vi har minskat matsvinnet i hela livsmedelskedjan och efterfrågan ökar på livsmedel som är gynnsamma för såväl klimat och miljö som människors hälsa. Innovationskraften i livsmedelskedjan är stark. Vi har nått de miljömål som är kopplade till detta område. Kompetensen om jordbruksmarkens och de gröna näringarnas samhällsvärde har ökat. Det medför att vi kan göra medvetna överväganden vid planering och etablering av nya verksamheter på bördig jordbruksmark.

Utvecklad bioekonomi
Vi utvecklar och stimulerar bioekonomin inom skogs- och jordbruket utan att försumma andra intressen och värden, till exempel friluftslivet, naturturismen och den biologiska mångfalden. När vi bygger bostäder och lokaler använder vi träråvara i större utsträckning. Jordbruket bidrar med såväl lokalt odlade ekologiska produkter som med att stärka besöksnäringen.

Effektivt användande av jordens resurser och energi
Jordens resurser används mer effektivt tack vare fler cirkulära system. Fler varor är fria från farliga ämnen, och de baseras i hög utsträckning på förnyelsebara råvaror. Den offentliga upphandlingen har varit ett viktigt verktyg för att uppnå en ansvarsfull och hållbar produktion, konsumtion och säker försörjning. Vi har även säkrat energiförsörjningen, både genom att bli mer resurseffektiva och genom att ställa om till förnybara energikällor.

Inom området konsumtion och försörjning finns det nätverk där aktörer tillsammans arbetar för att nå målen i den Regionala utvecklingstrategin.

Konsumtion och försörjning

  • Nätverk för hållbart resande i Örebroregionen (T)
  • Fastighetsnätverket (T)
  • EENet Örebro (T)
  • Leverantörsnätverk (T)
  • Energi- och klimatnätverket (T)

Kontakt: Thérèse Hjelseth

Strategisk inriktningar

  • Etablera en regional planering för bostadsförsörjning med gemensamma målbilder och ökad samverkan.
  • Förbättra förutsättningarna för bostadsbyggande vid en växande befolkning och som en utvecklingsfaktor vid en minskande befolkning.
  • Skapa en gemensam plattform för bostadssökande för att kunna erbjuda en mångfald av alternativ oberoende av kommungränser.

Rekordstort byggande – men fortsatt brist på bostäder
En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett attraktivt och växande län. Bristen på bostäder gör att länet inte kan växa till sin fulla potential. Idag råder det bostadsbrist i elva av tolv centralorter. De senaste åren har Örebro varit den stad i Sverige som haft högst fart i bostadsproduktionen, och byggtakten i länets mellanstora kommuner är snabbare än på länge. Det finns med andra ord bättre förutsättningar än tidigare för att skapa en bostadsmarknad i balans i stora delar av länet.

Delar av länet saknar förutsättningar för bostadsbyggande
De långsiktiga förutsättningarna för bostadsförsörjning skiljer sig åt mellan länets olika delar. I Örebro kommun har det under flera år varit svårt att hinna bygga tillräckligt för att kunna tillmötesgå efterfrågan. I många av de mindre kommunerna har förutsättningarna för bostadsbyggande länge varit svåra. Det beror dels på att befolkningen minskar, dels på oklara finansiella förutsättningar för att bygga nytt eftersom regelverket för avskrivningar gör att marknadsvärdet på ett nybyggt hus är lägre än byggkostnaden.

Vi behöver skapa flyttkedjor för att frigöra efterfrågade bostäder
Många kommuner upplever att de har brist på bostäder anpassade för äldre, vilket hämmar rörligheten på bostadsmarknaden. Billiga hyres- och bostadsrätter efterfrågas av unga och nyanlända som ska etablera sig på bostadsmarknaden.

Vi behöver minska segregation och trångboddhet
Det ökade antalet människor som kommit till länet de senaste åren ställer ytterligare krav på bostadsproduktionen, eftersom vi behöver tillgodose bostadsbehovet. Den långsiktiga samhällsplaneringen måste utformas så att bostadsbyggandet minskar segregationen och trångboddheten. Den sociala servicen behöver också utökas på flera orter. Samverkan över kommungränser behöver öka för att ge invånarna bättre möjligheter till bostäder, transporter och service.

En bostadsmarknad i balans
År 2030 är bostadsmarknaden i balans i hela länet. Vi kan erbjuda olika typer av goda boendemiljöer, bostäder och livsmiljöer och det är lättare för arbetsgivarna att attrahera arbetskraft med rätt kompetens. Vi har skapat förutsättningar för boende där befolkningen ökar och förutsättningar för befolkningsutveckling där befolkningen åldras och minskar. Kommunerna är, och har varit, mycket aktiva och gett bostadsmarknaden så goda förutsättningar som möjligt. De nya bostäderna är byggda på ett miljövänligt sätt, de är energieffektiva och håller god arkitektonisk kvalitet.

Attraktiva boendemiljöer skapar social hållbarhet
Tryggheten, tilliten och den goda, jämställda och jämlika hälsan ökar eftersom allt fler bor i bra bostäder i områden med förutsättningar för social gemenskap. Vi motverkar segregation och exponering för skadliga miljöfaktorer som dålig luftkvalitet och trafikbuller i vår samhällsplanering. Vi bygger bostäder så att de boende får nära till grönområden, förskolor och skolor samt kulturella och sociala mötesplatser. Närhet till kommersiell service, välfärdstjänster och kommunikationer har skapat en långsiktigt hållbar bostadsförsörjning i attraktiva boendemiljöer.

 

Attraktiva boendemiljöer har en tydlig koppling till social hållbarhet. Därför har vi tillgodosett civilsamhällets behov av ytor, lokaler och mötesplatser och säkrat tillgången till snabbt och driftssäkert bredband på landsbygderna. Bra samordning mellan byggande och hållbara pendlingsmöjligheter De hållbara pendlingsmöjligheterna är goda och bidrar till den fungerande arbetskraftsförsörjningen. Arbetsresorna med kollektivtrafik, cykel eller till fots har ökat kraftigt. Det gör att klimatutsläppen, den sociala belastningen och hälsoriskerna har minskat. Många människor kan i stor utsträckning klara sitt vardagsresande utan att vara beroende av bilen, eftersom bostadsplaneringen är samordnad med infrastrukturplaneringen. I områden utanför de större stråken är det svårt att erbjuda konkurrenskraftiga alternativ till bilen. Här kommer transporttillgängligheten även fortsättningsvis i hög grad bygga på bilen.

Minskad segregation tack vare god samhällsplanering
Vi har lyckats minska boendesegregationen på stadsdelsnivå genom bland annat god samhällsplanering. Den sociala servicen har utökats på flera orter. Vi har också säkrat bostadsförsörjningen, skapat flyttkedjor och minskat trångboddheten. Vi samverkar mer över kommungränserna för att underlätta boende, transporter och service.

Inom området bostadsförsörjning och attraktiva miljöer finns det nätverk där aktörer tillsammans arbetar för att nå målen i den Regionala utvecklingstrategin.

Bostadsförsörjning och attraktiva miljöer

  • Arena Röp (regional översiktlig planering) (T)

Kontakt: Johan Ljung

Strategisk inriktningar

  • Skapa förutsättningar för ett hållbart transportsystem enligt strukturbilderna.
  • Utveckla Örebro län som nod längs nationella och internationella transportstråk.
  • Säkra en robust tillgång till bredband i hela länet.

Fortsatt utveckling av pendlingen behövs för konkurrenskraften Kraven på specialiserad arbetskraft ökar på grund av den allt mer globala konkurrensen. Regioner som har god tillgång till arbetskraft och som erbjuder goda pendlingsmöjligheter är därför attraktiva för näringsliv, människor och investerare. Därför är det viktigt för länets kompetensförsörjning och globala konkurrenskraft att ingå i en större, funktionell arbetsmarknadsregion. Trenden är att allt fler pendlar allt längre sträckor, vilket gör att arbetsmarknadsregionerna blir större. Urbaniseringstrenden pekar mot att de mindre kommunerna kommer att bli allt mer beroende av inpendling för att klara den framtida arbetskraftsförsörjningen.

Att höja kapaciteten för persontransporter är viktigt i en växande region. Kollektivtrafiken är i särklass bäst på att skapa kapacitet för många resenärer på liten yta. Men det finns grupper som även i framtiden kommer att vara beroende av bilen. Det handlar exempelvis om de som bor utanför de starka kollektivtrafikstråken, yrkesgrupper med behov att transportera specialutrustning samt personer med vissa funktionsnedsättningar.

Vi har ett strategiskt läge i Norden men svag internationell tillgänglighet
Örebro län har ett strategiskt läge mellan de tre storstadsregionerna Stockholm, Oslo och Göteborg. Framförallt är närheten till Stockholm mycket betydelsefull för tillväxten. Länet har blivit en alltmer integrerad del av Stockholm-Mälarregionen tack vare omfattande infrastrukturinvesteringar och satsningar på regionaltågstrafiken. Våra förutsättningar att knyta tätare band med storstadsregionerna försämras av långa restider till framförallt Oslo och Göteborg – men även till Stockholm. Därför kan Stockholm inte vara grunden för vårt läns tillväxt. Vi behöver istället i högre grad bygga vidare på våra egna styrkor och specifika förutsättningar för att klara den framtida tillväxten. Örebro Airport är viktig för att länet ska ha snabba internationella förbindelser. Framförallt frakt, men även charter, utgör en betydande del av flygplatsens transporter.

Transporternas negativa påverkan behöver begränsas
Nästan 90 procent av de motoriserade pendlingsresorna sker med bil och bara drygt 10 procent med kollektivtrafik. Det är framför allt unga människor – 20 år och yngre – som reser på ett hållbart sätt. Därefter ökar bilanvändandet kraftigt med stigande ålder, på bekostnad av både kollektivtrafik, gång och cykel. Kvinnors och mäns resande är snarlikt, men kvinnor åker något mindre bil till förmån för gång och cykel. Vägtransporterna står för drygt en tredjedel av alla koldioxidutsläpp. Utsläppen av koldioxid minskar, men för långsamt för att vi ska nå de nationella klimatmålen. I tätare områden innebär vägtrafiken även lokala miljöproblem, där normer för buller och luftkvalitet överskrids längs viktiga delar i vägnätet. Redan idag är det också kapacitetsbrist i centrala delar av väg- och gatunätet i högtrafik.

Bilen behövs i första hand på landsbygderna
Bilen ska i första hand vara ett alternativ för dem som bor på landsbygderna, där kollektivtrafiken kan vara gles och avstånden är för långa för cykelpendling. Bilens negativa miljö- och klimatbelastning kommer sannolikt att till viss del begränsas av förnybara drivmedel. En fortsatt hög andel bilresor från de delar av landsbygderna som saknar en väl utbyggd kollektivtrafik bedöms därför inte stå i kontrast till målet om minskad klimatpåverkan från länets transporter. Den del av bilresorna som sker på landsbygden utanför tätbebyggda områden har också liten betydelse för lokala miljöproblem och trängsel i vägsystemet.

Örebro län attraherar logistikföretag
Örebro län genomkorsas av Sveriges största transportleder för gods, både på väg och på järnväg. Tillsammans utgör Västra stambanan, Mälarbanan, E18 och E20 de nationellt viktiga stråken mellan Stockholm och Oslo samt Stockholm och Göteborg. Väg 50 fyller tillsammans med godsstråket genom Bergslagen en viktig funktion i att knyta samman mellersta och norra delarna av Sverige med de södra delarna av landet och Centraleuropa. Hallsberg är landets viktigaste godsnod med stor betydelse även ur ett internationellt perspektiv. Vår flygplats är Sveriges fjärde största fraktflygplats. I kombination med vårt geografiska läge, gott samarbete och logistikutbildning på civilingenjörsnivå vid Örebro universitet har detta skapat goda förutsättningar för logistikföretag att etablera sig i länet.

En anpassad kollektivtrafik och kortare restider
De äldre i hela länet har god tillgång till samhällsservice och kollektivtrafiken har förbättrat möjligheterna för unga på landsbygderna att pendla till och från skola och fritidsaktiviteter. Vi har också lyckats korta restiderna med kollektivtrafik mellan Örebro och kommunhuvudorterna samt till Stockholm, Oslo och Göteborg. Tack vare korta restider och hög turtäthet har kollektivtrafiken nått en hög marknadsandel i dessa stråk. Att fler åker tåg istället för flyg har haft en positiv inverkan på den totala klimatbelastningen. Samtidigt har flygets egen klimatpåverkan minskat. Även den regionala pendlingen har stärkts sedan vi fick nya stationslägen längs Nobelbanan. Det är av stor vikt för kompetensförsörjning och näringslivets affärsresor.

Storregional samverkan i en starkare region
Örebro län har goda relationer och samarbeten med Stockholm-Mälarregionen, Värmlands län och Dalarnas län. Genom effektiv regionaltågstrafik har vi knutit samman vårt län med Stockholm-Mälarregionen och drar nytta av huvudstaden som motor i utvecklingen. Restiderna med kollektivtrafik till Stockholm, Oslo och Göteborg har kortats väsentligt. Vi har dessutom tagit vara på länets mångfald av attraktiva boendemiljöer.

Ett hållbart transportsystem
År 2030 har vi skapat ett hållbart transportsystem. Andelen kollektivtrafik, cykling och gång har ökat, vilket både har förbättrat livskvaliteten och minskat transporternas miljöpåverkan. Allt fler bilar drivs med el eller biodrivmedel. Fler av dem som pendlar till och från Örebro väljer i större utsträckning kollektivtrafiken istället för bilen, vilket har gjort att pendlingskapaciteten ökat. Behovet av resor har också minskat tack vare ny teknik och utbyggnaden av bredband.

Ett attraktivt läge som lockar etableringar och investeringar
Vårt län är attraktivt och lockar både nationella och internationella företagsetableringar och investeringar. Sysselsättningen inom logistikbranschen har ökat ytterligare och Örebro län har befäst och utvecklat positionen som näst bästa logistikläge efter Göteborgsregionen.

 

Andra områden om Transporter och infrastruktur

  • Nuläge Näringsliv och entreprenörskap: De senaste årens stora etableringar av centrallager och logistikverksamheter har befäst länets attraktivitet. Att kunna erbjuda Nordens mest centrala läge med Sveriges största järnvägsknut innebär en konkurrensfördel i arbetet med att locka till sig större investeringar även inom andra branscher.

Inom området transporter och infrastruktur finns det nätverk där aktörer tillsammans arbetar för att nå målen i den Regionala utvecklingstrategin.

Transporter och infrastruktur

  • Beredningsgrupp till regionala chefssamverkansgruppen för trafik och infrastruktur (T)
  • LänsIT-grupp (T)

Kontakt: Johan Ljung

Strategisk inriktningar

  • Öka tillgängligheten och utbudet av kultur, upplevelser och evenemang.
  • Höj exportmognaden för små och medelstora företag inom besöksnäringen.
  • Stärk länets attraktionskraft genom ökad samordning och paketering av besöksmål och besöksattraktioner.

Attraktiva miljöer och stora evenemang
Örebro län har ett stort utbud av attraktiva natur-, kultur- och stadsmiljöer. Upplevelser och evenemang, allt ifrån initiativ från amatörer till professionella evenemang av högsta kvalitet gör idag Örebro län till en attraktiv region att bo i eller besöka och flytta till. Attraktiva miljöer för upplevelser och ett aktivt friluftsliv bidrar även till ökat välbefinnande och förbättrad folkhälsa för länets invånare. Att fortsätta utveckla ett attraktivt och diversifierat utbud av kultur, natur, idrott och upplevelser av olika slag är viktigt för att stärka attraktionskraften och livskvaliteten.

Stora möten och evenemang är en växande näring där länet har en stark position och goda förutsättningar att öka ännu mer. Detta gäller Örebro, men även kommuner som Karlskoga och Hällefors.

Besöksnäringen viktig för landsbygderna
Besöksnäringen har haft en stark tillväxt i Örebro län. Den främsta orsaken är en mycket stark tillströmning av utländska besökare under sommarmånaderna. Ett attraktivt län lockar besökare och inflyttare, vilket gynnar länets tillväxt.

Besöksnäringen är viktig för landsbygdernas utveckling, eftersom den skapar möjligheter för människor att bo kvar och hitta sysselsättning och inkomster. En fortsatt växande lönsamhet och resurseffektivitet i besöksnäringen kräver ökad samordning och kvalitetssäkring av produkt- och destinationsutveckling på regional och kommunal nivå. Hindren på företagsnivå är låg exportmognad, låga kunskaper i digitala verktyg, brist på bäddar, låg investeringstakt och brist på paketerade produkter för fler säsonger.

Skogen viktig för många intressenter
Skogen är en förutsättning för många småföretagare på landsbygderna med inriktning på friluftsliv och naturturism. Länet har många naturreservat, ett kulturreservat och två nationalparker som tillsammans med omgivande natur kan användas för besöksnäring och friluftsliv. Idag är andelen produktionsskog stor medan andelen rekreationsskog är liten. Det är viktigt med god samverkan mellan naturturismens intressenter och skogsägarna, så att skogen kan användas såväl som en hållbar råvara, som för naturturism och friluftsliv, och för att främja den biologiska mångfalden.

År 2030 har alla människor i länet tillgång till stimulerande
fritidsaktiviteter, oberoende av bakgrund och intresse. Aktiviteter och evenemang är tillgängliga för alla. Kultur, evenemang och naturupplevelser har utvecklats vidare och blivit än mer attraktiva, konkurrenskraftiga och hållbara. Det har bidragit till ökad ekologisk hållbarhet och ekonomisk tillväxt, men även till att förbättra livsmiljön för oss som bor här. Vi använder och utvecklar natur- och kulturmiljöerna utan att värdena förstörs. Upplevelser och evenemang av högsta klass är en viktig del av länets varumärke. Det finns goda förutsättningar för de aktörer som tillsammans står för utbudet, såväl för näringslivet och professionella aktörer som för civilsamhället.

Ett län som är attraktivt att besöka
Destinationsutvecklingen är tydligt kopplad till Örebro läns unika förutsättningar. För att kunna erbjuda en god tillgänglighet till destinationer har vi också en god samordning av kommunikationsmöjligheter och utveckling av områden och stråk med kultur eller naturvärden. För att nå dit har vi samverkat över läns- och kommungränser. Vi förpackar och marknadsför länets tillgångar och kvaliteter, vilket leder till ökad konkurrenskraft och exportmognad. Produktutveckling och tematiska destinationer har skapat ett län som är attraktivt att besöka och leva i under alla säsonger. Detta har skapat fler arbetstillfällen och ökad hållbar tillväxt i länet. Örebro är nu den största mötesstaden utanför de tre storstadsregionerna. 

Inom området upplevelser och evenemang finns det nätverk där aktörer tillsammans arbetar för att nå målen i den Regionala utvecklingstrategin.

Upplevelser och evenemang

  • Branschrådet (T)
  • Regionala turismutvecklingsgruppen (T)
  • Aktörsnätverket för besöksnäring (T)
  • Samverkansgrupp för turism- och besöksnäringsutveckling inom Östra Mellansverige (T)

Kontakt: Katarina Strömgren Sandh och Kristina Eklöf

Viktiga utgångspunkter

En central utgångspunkt för hållbar utveckling
En viktig utgångspunkt för hållbar utveckling är generationsperspektivet. Den utveckling som tillfredsställer dagens behov får inte äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Därför är barn- och ungdomsperspektivet centralt i strategins genomförande och för att uppnå en hållbar utveckling.

Alla har rätt till en trygg uppväxt
Barns och ungas uppväxtvillkor är ett prioriterat område för att nå folkhälsomålet: att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen och utgår från FN:s konvention om barnets rättigheter både utifrån ett barnperspektiv och barnets egna perspektiv. Det är viktigt att stärka förutsättningarna för alla barn och unga – flickor och pojkar – att kunna gå vidare till studier och arbete. När barn och unga är trygga kan de växa upp till vuxna som känner tillit och som kan ta tillvara sina möjligheter. Det ökar sammanhållningen i samhället och fler möten mellan människor kan leda till att fler idéer omvandlas till nödvändig innovation, nya affärsmodeller och ökad ekonomisk konkurrenskraft. Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen.

Här har vi samlat de texter som handlar om barn och unga och sorterat dem enligt strategins rubriker: Nuläge, Önskvärt läge och Strategiska inriktningar. Inom respektive område.

Näringsliv och entreprenörskap

  • Barn och unga Önskevärt läge: Entreprenörskapet hos barn och unga är starkt för att säkerställa den framtida kompetensförsörjningen av entreprenörer och vi arbetar långsiktigt för att ändra inställningen till företagande och risktagande. Vi hjälper barn och unga att tidigt utveckla ansvarstagande, kreativitet, nyfikenhet, initiativtagande och samarbete. Därför står våra unga rustade inför olika tänkbara framtidsscenarier

Kunskapslyft och utbildning

  • Nuläge barn och unga: Grunden för hög livskvalitet, arbetslivets kompetensförsörjning och för samhällets utveckling är tillgång till bra utbildning från förskola till universitet. … Idag har alla elever tillgång till samtliga nationella program genom länets gymnasiesamverkan, men vi behöver bli bättre på att stimulera till och att erbjuda goda möjligheter för ett livslångt lärande.
  • Nuläge barn och unga: Färre ungdomar än tidigare når behörighet till gymnasieskolans nationella program och andelen som går vidare till högre studier minskar. Ur ett längre tidsperspektiv har Örebro län en låg måluppfyllelse i grund- och gymnasieskolan i nationella jämförelser. Fler flickor än pojkar når gymnasiebehörighet.
  • Nuläge barn och unga: Vi behöver ständigt stimulera elevers kreativitet, nyfikenhet och vilja att pröva och omsätta nya idéer i handling. Kunskap om arbetsmarknaden och vad som efterfrågas behöver finnas tillgänglig under hela studietiden. För att alla elever och studenter ska få förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen är det viktigt att utbildningsanordnarna på olika sätt involverar och samverkar med det omgivande samhället.
  • Önskvärt läge barn och unga: År 2030 har vi uppnått en jämlik hälsa bland barn och vuxna genom att säkra att alla barn får en bra start i livet. En start med goda uppväxtvillkor som stimulerar deras tidiga utveckling, inlärning och hälsa. Det är ett resultat av en satsning på en likvärdig förskola och skola av hög kvalitet samt på metoder och medel som sätter barnens behov i centrum.
  • Önskvärt läge barn och unga: Fler fullföljer och avslutar sin grundläggande utbildning i hela länet.
  • Önskvärt läge barn och unga + jämställdhet: Vi ser fler flickor och pojkar som får förutsättningar att göra medvetna val som inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund. Samverkan har i hög utsträckning bidragit till att skolan får förutsättningar att klara måluppfyllelsen och elever kan göra mer medvetna val.
  • Önskvärt läge barn och unga: Höj måluppfyllelsen i grund- och gymnasieskolan.

Kompetensförsörjning och matchning

  • Nuläge barn och unga, jämställdhet och integration: Trots en god tillväxt och en allt starkare arbetsmarknad ökar den strukturella arbetslösheten. Särskilt utsatta grupper är unga personer, kvinnor och män födda utanför Europa, långtidsarbetslösa i åldern 55 – 64 år, personer med högst förgymnasial utbildning, och personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. En utmaning är att sysselsättningsgraden bland utrikes födda endast är 60 procent. Här finns både högutbildade – som skulle kunna vara med och bidra till länets kompetensförsörjning men som saknar vägar in i det svenska samhället – och personer som saknar gymnasieutbildning och därmed ingår i riskgrupperna för långtidsarbetslöshet. En annan utmaning är att många branscher är könssegregerade och att kvinnor är överrepresenterade i lågavlönade sektorer.

Social sammanhållning och demokrati

  • Önskvärt läge barn och unga: Barn och ungdomars inflytande stimulerar de demokratiska strukturerna. Det breda utbudet av kultur och fritidsaktiviteter i hela länet attraherar barn och unga, även från socioekonomiskt svaga grupper.
  • Önskvärt läge integration och barn och unga: Vi lägger särskild vikt vid att skapa trygghet och att skapa platser där olika människor kan mötas när vi utformar den fysiska miljön. Vi ger barn och unga större inflytande och bidrar till inkludering av nyinflyttade.
  • Strategisk inriktning jämställt och barn och unga: Stärk länets kulturella infrastruktur med tonvikt på ett jämlikt, jämställt och tillgängligt kulturliv med barn och unga i fokus.

Hälsofrämjande och hälsa- och sjukvård

  • Önskvärt läge barn och unga: Psykisk hälsa och levnadsvanor är prioriterade områden, särskilt bland barn och unga, liksom behov kopplade till det ökade antalet äldre.
  • Strategisk inriktning barn och unga: Främja psykisk hälsa genom tidiga, förebyggande och integrerade insatser till barn och unga. 

Bodstadsförsörjning och attraktiva miljöer

  • Nuläge barn och unga och integration: Många kommuner upplever att de har brist på bostäder anpassade för äldre, vilket hämmar rörligheten på bostadsmarknaden. Billiga hyres- och bostadsrätter efterfrågas av unga och nyanlända som ska etablera sig på bostadsmarknaden.

Transport och infrastruktur 

  • Nuläge barn och unga: Det är framför allt unga människor – 20 år och yngre – som reser på ett hållbart sätt. Därefter ökar bilanvändandet kraftigt med stigande ålder, på bekostnad av både kollektivtrafik, gång och cykel.
  • Önskvärt läge barn och unga: De äldre i hela länet har god tillgång till samhällsservice och kollektivtrafiken har förbättrat möjligheterna för unga på landsbygderna att pendla till och från skola och fritidsaktiviteter.

En möjlighet och utmaning
Alla människor ska känna sig som en del av det svenska samhället och kunna vara med och bidra, oavsett var de är födda eller vilken bakgrund de har. Detta är en utgångspunkt i det regionala utvecklingsarbetet.

 

I länet råder ett allt större underskott på personer i arbetsför ålder vilket om inget görs kommer att innebära stora samhällsproblem. Att det kommer personer till länet utifrån är därför av stor vikt. På grund av världsläget tog Örebro län emot en stor andel asylsökande under 2015. En viktig utmaning är att länets olika samhällsaktörer kraftsamlar för att få till stånd en positiv utveckling med utbildningar, arbetstillfällen och integration.

Näringsliv och entreprenörskap

  • Önskvärt läge integration: Vi arbetar också för att arbetsmarknaden ska bli mer diversifierad och mindre segregerad.

Kunskapslyft och utbildning

  • Önskvärt läge integration: Folkhögskolorna ger ännu fler elever förutsättningar för vidare studier.
  • Önskvärt läge integration: Skapa goda utbildningsmiljöer för utsatta grupper med bristfällig eller avbruten utbildning.

Kompetensförsörjning och matchning

  • Nuläge barn och unga, jämställdhet och integration: Trots en god tillväxt och en allt starkare arbetsmarknad ökar den strukturella arbetslösheten. Särskilt utsatta grupper är unga personer, kvinnor och män födda utanför Europa, långtidsarbetslösa i åldern 55 – 64 år, personer med högst förgymnasial utbildning, och personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. En utmaning är att sysselsättningsgraden bland utrikes födda endast är 60 procent. Här finns både högutbildade – som skulle kunna vara med och bidra till länets kompetensförsörjning men som saknar vägar in i det svenska samhället – och personer som saknar gymnasieutbildning och därmed ingår i riskgrupperna för långtidsarbetslöshet. En annan utmaning är att många branscher är könssegregerade och att kvinnor är överrepresenterade i lågavlönade sektorer.
  • Önskvärt läge integration och jämställdhet: Utbildningsanordnare och arbetsgivare har skaffat sig ökad kunskap och samverkar om jämställdhet, likabehandling och mångfald, vilket har gett en effektivare kompetensförsörjning.
  • Önskvärt läge integration och jämställdhet: Vi tar tillvara hela befolkningens kompetens, kreativitet och erfarenheter. Därför har vi nått både social sammanhållning och ekonomisk konkurrenskraft. Utbildning och kompetens hos kvinnor och män som förut hade svårt att etablera sig på arbetsmarknaden tas nu tillvara av arbetsgivare. Arbetsgivarna har skaffat sig större kompetens för att kunna möta de särskilt utsatta gruppernas behov och förenkla för dem, vilket motverkar diskriminering. Dessutom har antalet arbetsintegrerade och sociala företag ökat.
  • Önskvärt läge integration och jämställdhet: Riv hinder för utsatta grupper på arbetsmarknaden.

Social sammanhållnign och demokrati

  • Nuläge integration: I länet finns ett starkt civilsamhälle med idrottsrörelse, studieförbund och andra organisationer samt folkhögskolor och folkbibliotek som bidrar till den demokratiska utvecklingen. De är krafter som överbygger gränser, skapar sammanhållning och ger människor mening i vardagen. Den sociala ekonomin bidrar bland annat till att inkludera människor som står långt från arbetsmarknaden och civilsamhället går ofta i första ledet när det gäller att lyfta brister i samhället.
  • Nuläge integration: Ett jämställt, inkluderande och tillgängligt kulturliv är utmaningar som Örebro läns kulturplan lyfter fram.
  • Önskvärt läge jämställdhet och integration: År 2030 har flickor och pojkar, kvinnor och män i länet möjlighet att påverka sin livsmiljö och forma sina liv, eftersom vi arbetar med jämställdhet och jämlikhet både som förutsättningar och som mål.
  • Önskvärt läge integration: Delaktigheten i samhället har ökat och den digitala klyftan har minskat, genom att vi tagit vara på viktiga krafter som kulturen, folkbildningen, biblioteken, det civila samhället och den sociala ekonomin. Sociala innovationer bidrar till att möta samhällets utmaningar. De arbetsintegrerande sociala företagen gör en stor insats när det gäller att skapa arbetstillfällen för personer som har varit arbetslösa länge. Genom att vi skapat goda förutsättningar för dessa företag i länet, bland annat genom upphandling, har de vuxit och blivit fler.
  • Önskvärt läge integration och barn och unga: Vi lägger särskild vikt vid att skapa trygghet och att skapa platser där olika människor kan mötas när vi utformar den fysiska miljön. Vi ger barn och unga större inflytande och bidrar till inkludering av nyinflyttade.
  • Strategisk inriktning integration: Skapa förutsättningar för ett starkt civilsamhälle och en stark folkbildning som bidrar till demokrati och social sammanhållning.
  • Strategisk inriktning integration: Stärk den sociala ekonomin genom ökat fokus på arbetsintegrerade sociala företag och socialt ansvarsfull upphandling.

Hälsofrämjande arbete och hälsa- och sjukvård

  • Nuläge integration: Äldre personer mår sämre än yngre. Detsamma gäller personer med sämre livsvillkor, det vill säga de med lägre utbildningsnivå, sämre ekonomi och de utan arbete. Andra grupper som generellt löper större risk för ohälsa är personer med funktionsnedsättning och hbtq-personer.
  • Nuläge integration: En annan sårbar grupp är de flyktingar som upplevt traumatiska och livshotande händelser före och under flykten från sitt hemland till Sverige.
  • Önskvärt läge integration: Folkhälsa grundas i goda livsvillkor och levnadsvanor, tilltro till egen förmåga, tilltro till andra, delaktighet och sammanhang. Genom att vi ger förutsättningar för goda och jämlika livsvillkor för alla invånare i hela länet har vi uppnått en god, jämlik och jämställd hälsa.

Bodstadsförsörjning och attraktiva miljöer

  • Nuläge barn och unga och integration: Många kommuner upplever att de har brist på bostäder anpassade för äldre, vilket hämmar rörligheten på bostadsmarknaden. Billiga hyres- och bostadsrätter efterfrågas av unga och nyanlända som ska etablera sig på bostadsmarknaden.
  • Nuläge integration: Det ökade antalet människor som kommit till länet de senaste åren ställer ytterligare krav på bostadsproduktionen, eftersom vi behöver tillgodose bostadsbehovet. Den långsiktiga samhällsplaneringen måste utformas så att bostadsbyggandet minskar segregationen och trångboddheten.

Länets utmaningar är inte geografiskt isolerade. En hållbar regional tillväxt och utveckling kräver därför internationellt samarbete. Genomförande sker visserligen regionalt, men resultat blir endast möjligt i ett internationellt samarbete. Därför är det viktigt att de insatser vi genomför i länet tar hänsyn till ett internationellt perspektiv. Internationellt arbete stärker länets konkurrenskraft genom ny kunskap och samverkan med olika aktörer i andra länder. För det arbetet utgör FN:s globala mål, Östersjöstrategin och gemensamma EU-strategier de viktigaste internationella ramarna för länets utveckling.

Näringsliv och entreprenörskap

  • Nuläge internationalisering: Företag som är internationella har ofta egenskaper som främjar konkurrenskraften i företaget. De samverkar i högre utsträckning, har högre produktivitet och är mer innovativa än övriga företag. Under den senaste 15-årsperioden har Örebro län haft färre småföretag som exporterar än riksgenomsnittet. En styrka är dock att länet har högst andel företag i hela Sverige som ser internationalisering som ett alternativ för företaget. Tyvärr uppger samtidigt betydligt fler företag än rikssnittet att de upplever hinder för internationalisering.
  • Önskvärt läge internationellt: Vårt län är attraktivt och lockar både nationella och internationella etableringar och investeringar.
  • Önskvärt läge internationellt: Länets företag är i hög grad internationaliserade. Det är viktigt eftersom internationella företag har en högre tillväxtvilja och arbetar mer med produktutveckling än andra företag. Vi ser allt fler avknoppningar och följdinvesteringar inom våra etablerade innovativa miljöer. Detta är ett resultat av de nyetableringar som multinationella företag gjort i länet.
  • Önskvärt läge internationellt: Smart specialisering ökar internationaliseringen av näringslivet och uppmuntrar investeringar där både näringslivet och de offentliga verksamheterna bidrar.
  • Önskvärt läge internationellt: Länets innovationsmiljöer stärks genom samarbete med liknande miljöer nationellt och internationellt.

Konsumtion och försörjning 

  • Nuläge internationalisering: Beroendet av livsmedel som produceras i andra delar av världen är därför stort. De stora geografiska avstånden mellan producenter och konsumenter, den ensidiga livsmedelsproduktionen och beroendet av globala handelssystem är växande miljöproblem. Vi behöver därför öka länets hållbara produktion av livsmedel och öka lönsamheten, exporten och innovationskraften i livsmedelskedjan samtidigt som vi når relevanta nationella och internationella miljömål.

Transport och infrastruktur

  • Vi har ett strategiskt läge i Norden, inte minst på grund av att flera nationella och internationella stråk passerar regionen. Den internationella tillgängligheten för godstrafik är god, men den internationella tillgängligheten för persontrafik med tåg och flyg är svag.
  • Nuläge internationalisering: Örebro Airport är viktig för att länet ska ha snabba internationella förbindelser. Framförallt frakt, men även charter, utgör en betydande del av flygplatsens transporter.
  • Nuläge internationalisering: Hallsberg är landets viktigaste godsnod med stor betydelse även ur ett internationellt perspektiv. Vår flygplats är Sveriges fjärde största fraktflygplats.
  • Önskvärt läge: Vårt län är attraktivt och lockar både nationella och internationella företagsetableringar och investeringar.

Upplevelser och evenemang

  • Strategisk inriktning, internationalisering: Höj exportmognaden för små och medelstora företag inom besöksnäringen.

Jämställdhet – en förutsättning för god utveckling
Jämställdhet mellan kvinnor och män är en förutsättning för en god utveckling. Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv. Det omfattar bland annat frågor som makt, inflytande, ekonomi, utbildning, hälsa, arbete och fysisk integritet. I samtliga nationella och internationella strategiska dokument för en hållbar utveckling intar jämställdhet en framträdande plats och ses som avgörande för en god utveckling.

Jämställdhet bidrar till ekonomisk tillväxt
Det finns ett samband mellan jämställdhet och ekonomisk tillväxt. Tillväxten återspeglar till stor del hur människors kompetens, talang och skaparkraft tas tillvara, inte minst på arbetsmarknaden. Ökad jämställdhet bidrar till ekonomisk tillväxt genom att minska horisontell och vertikal segregation på arbetsmarknaden, det vill säga att kvinnor och män arbetar i olika näringsgrenar eller har olika yrken. Om denna segregering minskar – i fall kvinnor och män väljer utbildning och yrke efter intresse och fallenhet och inte efter kön – ökar sannolikheten att både kvinnors och mäns kompetens tas tillvara. Samma argument gäller för entreprenörskap och företagande, eftersom färre kvinnor än män är företagare.

Fler kvinnor än män är undersysselsatta
Att ha en inkomst som går att försörja sig på är en förutsättning för att kunna råda över sitt eget liv. Betydligt fler kvinnor än män jobbar mindre än de önskar. Den vanligaste orsaken till deltidsarbete är avsaknad av heltidstjänst. I många kvinnodominerade yrken finns en deltidsnorm som kan göra det svårt för både kvinnor och män inom dessa yrken att bli erbjudna en heltidstjänst. En annan orsak är att det oftast är kvinnor som går ner i arbetstid eller tackar nej till arbete när barn- och äldreomsorg inte fungerar. Män har generellt längre arbetstid men ägnar kortare tid åt hem och familj än kvinnor. Detta får negativa konsekvenser både för individen och för samhället.

En betydande potential för ekonomisk tillväxt
Det finns en betydande potential för ekonomisk tillväxt genom ökad jämställdhet. Sociala normer och kulturella förväntningar påverkar kvinnors och mäns arbetskraftsdeltagande. Till exempel kan ett jämnare uttag av föräldrapenning och god tillgång på barn- och äldreomsorg underlätta kvinnor och mäns möjlighet att kombinera förvärvsarbete och familjeliv.

Näringsliv och entreprenörskap 

  • Nuläge jämställdhet: Bland nystartade företag står männen för den största andelen – 69 procent – även om antalet kvinnor som startar företag ökat något de senaste åren.
  • Önskvärt läge jämställdhet: Kvinnor och män erbjuds samma villkor i näringslivet. Fler kvinnor än tidigare startar och driver numera företag, vilket har lett till att jämställdheten i länets näringsliv har ökat och att kvinnors och mäns kompetens tas till vara på ett effektivt sätt.

Innovationskraft och specialisering

  • Nuläge jämställdhet: Det är viktigt att alla invånare i hela länet har goda och jämlika förutsättningar att fullfölja utbildning på minst gymnasienivå.
  • Nuläge jämställdhet: Fler kvinnor än män fortsätter till en högre utbildning. Samtidigt är det fler män än kvinnor som etablerar sig på arbetsmarknaden. Kvinnor har oftare än män en högre utbildning än vad som krävs för det yrke de arbetar inom, vilket både innebär att kompetens inte tas tillvara och att kvinnor blir underbetalda.
  • Nuläge jämställdhet: Andelen högutbildade har ökat nationellt under hela tjugohundratalet, men både kvinnor och män i Örebro län har en lägre utbildningsnivå jämfört med riksgenomsnittet.

Kunskapslyft och utbildning

  • Önskvärt läge barn och unga + jämställdhet: Vi ser fler flickor och pojkar som får förutsättningar att göra medvetna val som inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund. Samverkan har i hög utsträckning bidragit till att skolan får förutsättningar att klara måluppfyllelsen och elever kan göra mer medvetna val.

Kompetensförsörjning och matchning

  • Önskvärt läge integration och jämställdhet: Utbildningsanordnare och arbetsgivare har skaffat sig ökad kunskap och samverkar om jämställdhet, likabehandling och mångfald, vilket har gett en effektivare kompetensförsörjning.
  • Önskvärt läge integration och jämställdhet: Vi tar tillvara hela befolkningens kompetens, kreativitet och erfarenheter. Därför har vi nått både social sammanhållning och ekonomisk konkurrenskraft. Utbildning och kompetens hos kvinnor och män som förut hade svårt att etablera sig på arbetsmarknaden tas nu tillvara av arbetsgivare. Arbetsgivarna har skaffat sig större kompetens för att kunna möta de särskilt utsatta gruppernas behov och förenkla för dem, vilket motverkar diskriminering. Dessutom har antalet arbetsintegrerade och sociala företag ökat.
  • Önskvärt läge integration och jämställdhet: Riv hinder för utsatta grupper på arbetsmarknaden.

Social sammanhållning och demokrati

  • Önskvärt läge jämställdhet och integration: År 2030 har flickor och pojkar, kvinnor och män i länet möjlighet att påverka sin livsmiljö och forma sina liv, eftersom vi arbetar med jämställdhet och jämlikhet både som förutsättningar och som mål.
  • Strategisk inriktning jämställt och barn och unga: Stärk länets kulturella infrastruktur med tonvikt på ett jämlikt, jämställt och tillgängligt kulturliv med barn och unga i fokus.

Hälsofrämjande arbete och hälso- och sjukvård

  • Nuläge jämställdhet: Flickor uppger i lägre grad än pojkar att de mår bra och gapet ökar. Kvinnor uppger god hälsa i lägre grad än män.
  • Nuläge jämställdhet: Majoriteten av befolkningen i länet uppger att de har ett gott psykiskt välbefinnande, men allt fler rapporterar nedsatt psykiskt välbefinnande. Männen mår bättre än kvinnorna och de äldre mår bättre än de yngre. Lägst andel med gott psykiskt välbefinnande finns bland kvinnor i åldern 16–29 år. Endast fem av tio tjejer i nian och i tvåan på gymnasiet har gott psykiskt välbefinnande, medan åtta av tio killar i samma ålder har det.

Transport och infrastruktur 

  • Nuläge jämställdhet: Kvinnors och mäns resande är snarlikt, men kvinnor åker något mindre bil till förmån för gång och cykel.

Kontakter

Susanne Rosendahl

Utvecklingsledare: Regional utvecklingsstrategi

Hade du nytta av innehållet på denna sida?

Senast uppdaterad: den 19 januari 2021