Område välfärd och folkhälsa stödjer arbetet med metod- och verksamhetsutveckling inom kommunernas socialtjänst och närliggande hälso- och sjukvård samt inom det tvärsektoriella folkhälsoarbetet.
Utbildningsgruppen för arbetsterapeuter vill stimulera till kvalitetsutveckling och kollegialt utbyte för hela professionen oavsett verksamhetsområde. Den viktigaste aktiviteten är den årliga utbildningsdagen för arbetsterapeuter där årets nytänkare koras.
Katarina Corlin - BUH, VUH, Syncentralen, CFH, Ekeskolan
Anneli Wase - Norra länets kommuner, Lindesbergs lasarett
Karin Botvalde Gremark - Södra länets kommuner
Katarina Olsson - Västra länets kommuner, Karlskoga lasarett
Erica Gunnarsson - Örebro kommun
Lisa Spang - Örebro universitetet
Susanna Fanell - Allmänpsykiatrisk öppenvård, Region Örebro län
Maria Ågren - Beroendecentrums öppenvårdsmottagning, Region Örebro län
Jonathan Hedlund - Neurorehab, Region Örebro län
Årets nytänkare inom arbetsterapi
Årets nytänkare inom arbetsterapi är ett kvalitetspris för arbetsterapeuter i Örebro län. Priset är instiftat av utbildningsgruppen och ska tilldelas enskild arbetsterapeut eller en mindre grupp som visat prov på kreativt nytänkande, arbetssätt och metoder som utvecklar arbetsterapin. Arbetet ska kännetecknas av höga ambitioner och framåtanda. Priset delas ut i samband med arbetsterapeuternas årliga utbildningsdag och består av ett unikt diplom samt en liten gåva.
Målet med BBIC är att ge de barn och unga som har kontakt med socialtjänsten samma livschanser som alla andra barn i samhället.
Syftet med BBIC är att
- stärka barns ställning i enlighet med FN:s barnkonvention och socialtjänstlagen
- verka för samförstånd kring barnet mellan föräldrar och familj, fosterföräldrar och professionella, där alla är klara över sina skyldigheter och åtaganden
- skapa struktur och systematik i arbetet med att identifiera, dokumentera och utvärdera barns behov av insatser
- öka kvaliteten och rättssäkerheten.
BBIC-triangeln
BBIC-triangeln är en modell för att utreda och följa upp de behov ett barn har. I centrum av triangeln finns barnets behov. Genom att väga samman triangelns tre sidor – se till barnets utveckling i relation till föräldrarnas förmåga i den familj och miljö de befinner sig i – görs en bedömning av vad som är barnets behov.
Vårt uppdrag
Område välfärd och folkhälsa ansvarar för samordningen av arbetet med BBIC. Ett nätverk med ansvariga eller utbildare i kommunerna träffas två gånger per termin för informationsutbyte, diskussion och erfarenhetsutbyte.
Alla länets tolv kommuner har permanent licens för att arbeta med BBIC.
För personer med demenssjukdom, anhöriga och de som arbetar med demensvård/omsorg finns webbplatsen DemensSam. Där har vi samlat olika riktlinjer och rekommendationer. Du hittar även förklaringar till olika processer och dokument som ingår i utredning, uppföljning och omvårdnad av personer med demenssjukdom.
DemensSam utvecklades 2012 inom projektet ”Utbildning, uppföljning och utveckling av demensvården i Örebro län”. Socialstyrelsen finansierade projektet.
Kontakt
Tidiga tecken är ett kartläggningsinstrument som följer upp åldrande personer med kognitiv funktionsnedsättning för att undersöka om förändringar hos personen beror på demens eller normalt åldrande.
Tidiga tecken kan användas för att se och förstå orsak till förändringar i åldrandet. Instrumentet är till för att kunna möta upp med rätt stöd, bemötande och insatser vid tillkommande kognitiva funktionsnedsättningar. Det kan också användas i kontakten med hälso- och sjukvården.
Läs mer om Tidiga tecken
År 2025 ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter. Vi vill underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet.
Samverkan mellan Region Örebro län och länets kommuner
Regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner har en överenskommelse med en gemensam vision, fokusområden och effektmål för e-hälsoarbetet fram till 2025. I Örebro län har vi tagit fram en regional handlingsplan med olika aktiviteter där vi samverkar för att nå vår del i "Vision e-hälsa 2025". Aktuella projekt, uppdrag, förstudier och aktiviteter som beskrivs i årliga aktivitetsplaner.
Kommunalt nätverk
Ett kommunalt nätverk arbetar på uppdrag av socialchefsnätverket utifrån en framtagen kommunal handlingsplan. Syftet med handlingsplanen är att stödja utvecklingen inom område e-hälsa och välfärdsteknologi i samverkan mellan kommunerna för att uppnå målen i "Vision e-hälsa 2025" samt målen i den Regionala digitala agendan (RDA). Fokus ligger på de aktiviteter som inte ingår i samverkan med regionen utan endast är kommungemensamma.
Målet är att alla länsinvånare, oavsett funktionsvariation eller ålder, ska få bo i tillgängliga boendemiljöer med stöd av behovsanpassad välfärdsteknologi. Därför utvecklar Region Örebro län, tillsammans med sex kommuner, en användardriven testbädd för att fler ska känna sig trygga, självständiga och aktiva.
Kontakt
Folkhälsoarbete ska främja jämlik och jämställd hälsa och förebygga fysisk, psykisk och social ohälsa. Generellt är folkhälsan i landet och länet god men skillnaderna mellan olika grupper ökar vilket innebär att ojämlikheten ökar. Arbetet bedrivs på befolkningsnivå snarare än på grupp- och individnivå. Det finns två inriktningar som är viktiga i folkhälsoarbetet: Undanröja risker genom sjukdoms- och skadeförebyggande arbete och skapa mer av det som håller oss friska genom hälsofrämjande arbete.
Promotion, empowerment och prevention
Insatserna i det lokala folkhälsoarbetet består framför allt av hälsofrämjande åtgärder – promotion. Det är aktiviteter vars syfte är att förbättra hälsan samt stödja och utveckla skyddsfaktorer mot ohälsa.
I det hälsofrämjande arbetet strävar man efter delaktighet med befolkningen och att stödja människor i att själva definiera och hantera sin situation – empowerment.
Dessa åtgärder behöver kompletteras av sjukdomsförebyggande åtgärder – prevention, vars fokus är att förebygga ohälsa och minimera riskfaktorer.
Socialtjänstens uppdrag och socialt arbete har nära släktskap med folkhälsoarbete och folkhälsovetenskap. Den gemensamma analysen är att goda uppväxt- och levnadsvillkor är en nyckel till ett gott liv och till jämlik och jämställd hälsa. Att människor upplever ekonomisk och social trygghet samt jämlikhet i levnadsvillkor beskriver socialtjänstlagen som mål för socialtjänsten. För folkhälsoarbetet är samma saker medel för att uppnå våra mål om hälsa.
Epidemiologiskt underlag för folkhälsoarbetet
Att ta fram kunskap om hur skydds- och riskfaktorer påverkar hälsan/ohälsan är en viktig del i det strategiska folkhälsoarbetet. Därför får barn, ungdomar, vuxna och äldre i länet regelbundet svara på frågor om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa i enkäter. De faktorer som har störst betydelse för hälsan kallas hälsans bestämningsfaktorer.
Du kan läsa mer om de befolkningsundersökningar som Region Örebro län genomför under Folkhälsan i siffror (se länk ovan). Där kan du även hitta de senaste resultaten, ta del av interaktiva rapporter och analysrapporter.
Område välfärd och folkhälsa stödjer arbetet med att utveckla en evidensbaserad praktik inom kommunernas socialtjänst, närliggande hälso- och sjukvård och folkhälsa. En del i detta är att initiera och delta i praktiknära forskning inom dessa områden.
Samverkan med patient/brukare/närstående
För att utveckla socialtjänsten och hälso- och sjukvården, och göra rätt prioriteringar, är det viktigt att samverka med personer som har egen erfarenhet som patient, brukare och/eller närstående. Verksamheter i Region Örebro län för dialog och samverkar med representanter för länets patient- och brukarorganisationer, och/eller personer med egen erfarenhet, vid t ex forskningsprojekt, kunskapsstyrning, större utrednings-/utvecklingsarbeten och andra betydande förändringar i verksamheten.
Här kan du läsa mer om hur du kan vara delaktig
Barns delaktighet och insatser
Att stärka barns delaktighet i den sociala barnavården har under många år varit en viktig fråga inom socialtjänsten. Ändå visar forskning att mycket arbete återstår för att stärka barnets perspektiv.
Område välfärd och folkhälsa deltar i ett forskningsprojekt som finansieras av det statliga Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd – Forte. Under tre år ska vi studera barns delaktighet i utredning och insats samt insatsernas utfall inom den sociala barnavården i kommunerna i Örebro län. Projektet bygger på ett nära samarbete mellan forskare och yrkesverksamma inom länets socialtjänster och har ett starkt fokus på gemensamt lärande och utveckling.
Projektet ska leda till ökad kunskap om hur barns delaktighet påverkar utformandet av insatser och om insatserna varit till hjälp för barnet. I slutändan bidrar det till ändrade arbetssätt, så att barnet och familjen får insatser som är bättre anpassade efter sina specifika problem.
En bakgrund till forskningsprojektet finns i rapporten Rättighetsbärare eller problembärare? som finns att beställa på Allmännabarnhusets hemsida.
Att se, förstå och stödja barn och föräldrar ger bättre förutsättningar för jämlik hälsa, jämställt föräldraskap och stärkt barnrättsperspektiv. Att erbjuda ett bra samhällsstöd till föräldrar är därför ett högprioriterat område. Samhället behöver erbjuda ett så brett utbud av olika insatser som möjligt så att det når alla föräldrar, eller andra viktiga vuxna i barnets närhet, oavsett familjesituation eller hur familjens livsvillkor ser ut. Enligt artikel 18 i FN:s konvention om barnets rättigheter ska staten hjälpa föräldrar.
Strategisk arbetsgrupp
En strategisk arbetsgrupp arbetar med stöd, kvalitetskontroll och utveckling av familjecentraler och annan stödverksamhet för familjer. Arbetsgruppen utgår från regeringens strategi för ett stärkt föräldraskapsstöd och dess övergripande målsättning att alla föräldrar ska erbjudas föräldraskapsstöd under barnets hela uppväxt. Strategins tre målområden är:
1: Ett kunskapsbaserat arbetssätt
2: Ett tillgängligt stöd
3: En stödjande organisation
Regionalt nätverk och arbetsgrupper
Länssamverkan föräldraskapsstöd är ett nätverk för länets långsiktiga och generella stödjande arbete i föräldraskapsfrågor. I nätverket finns representation från Region Örebro län, länets kommuner, länsstyrelsen, RF-Sisu, Örebro läns bildningsförbund (ÖLBF) samt Föreningen för familjecentralers främjande (FFFF).
Jämställt föräldraskap, språkutveckling och integration är några exempel på utvecklingsarbeten som arbetsgruppen arbetar med just nu. Vi använder oss av programmen ABC - Alla Barn i Centrum och FöiS - Föräldraskap i Sverige i arbetet med att stödja föräldrar.
Vårt uppdrag
Område välfärd och folkhälsa stödjer och samordnar processer för att utveckla ett långsiktigt och hållbart föräldraskapsstöd i länet enligt regeringens Nationella strategi för ett stärkt föräldraskapsstöd.
En familjecentral är en mötesplats för blivande föräldrar och familjer med barn 0-6 år där man kan träffa andra familjer, leka och delta i pedagogisk verksamhet, gruppverksamhet samt få hjälp och stöd i sitt föräldraskap. Hösten 2020 finns det 15 familjecentraler i Örebro län och ytterligare tre är på väg att starta.
Region Örebro län och länets kommuner har en överenskommelse om samverkan för familjecentraler. Det finns även en strategisk arbetsgrupp som arbetar med stöd, kvalitetskontroll och utveckling av familjecentraler och annan stödverksamhet för familjer. Gruppen ska även följa upp överenskommelsen om regional samverkan för familjecentraler.
Jämställt föräldraskap, språkutveckling och integration är några exempel på utvecklingsarbeten som arbetsgruppen och familjecentralerna arbetar med just nu. Målet är att utveckla samverkan mellan de olika professioner som finns på familjecentralerna och att få en bättre systematik i kvalitetsarbetet.
Område välfärd och folkhälsa deltar aktivt i arbetet i FFFF – Föreningen För Familjecentralers Främjande.
Vårt uppdrag
I samarbete med verksamhetsutvecklare i mödra- och barnhälsovården stödjer Område välfärd och folkhälsa kunskaps- och metodutveckling på länets familjecentraler. Arbetet sker i samverkan med länsdelarnas folkhälsoteam.
Jämlikhet inom hälso- och sjukvården innebär att vård, behandling och bemötande ges på lika villkor och med likvärdigt bemötande. Att inkludera alla familjer, oavsett familjeform och bakgrund, samt att uppmärksamma hur föräldrar mår och ge dem det stöd de behöver för att barnet ska få en bra start i livet är därför viktigt. Ett jämställt föräldraskap gynnar barns hälsa, utveckling och välbefinnande och leder till att de skapar starka relationer till fler vuxna. Barn vars föräldrar delar på ansvaret för det obetalda hemarbetet och omsorgen av barnet mår bättre och klarar sin skolgång bättre. De utvecklar också sina sociala färdigheter bättre.
Ett jämställt föräldraskap motverkar sjukskrivningar och risken för stressrelaterad ohälsa hos föräldrarna vilket gynnar hela familjen – inte minst barnet. Det är därför av största vikt för oss som möter föräldrar att stödja dem i sin strävan efter ett jämställt föräldraskap. Det kan till exempel innebära ett jämnare uttag av föräldrapenning och att bryta stereotypa förväntningar om kön och könsroller. Av oss professionella kräver detta kunskap, metoder och ett normmedvetet förhållningssätt. Nedan finns länkar för inspiration i det arbetet.
Här finns material riktat till föräldrar och andra viktiga vuxna runt barn som upplevt flykt. Tack vare sitt kontaktnät och tidigare erfarenheter av att arbeta med personer på flykt har Uppsala universitet snabbt kunnat sammanställa evidensbaserat material som översatts till ryska och ukrainska. Materialet kan delas ut till föräldrar för att ge dem enkla tips och råd under den första tiden efter flykten. Materialet är fritt att användas även i sociala medier.
Regionen och länets kommuner samverkar för att fler föräldrar ska få möjlighet att få råd och stöd i sitt föräldraskap via ett föräldraskapsstödsprogram.
Få saker är viktigare än relationen med våra barn. Idag finns forskning att starka band mellan barn och föräldrar är den bästa grunden för en harmonisk uppväxt till trygga och självständiga individer. Därför samverkar vi i länet för att fler föräldrar ska få möjlighet att få råd och stöd i sitt föräldraskap via ett föräldraskapsstödsprogram. Just nu har vi två program på gång - Alla Barn i Centrum (ABC) och Föräldraskap i Sverige (FöiS).
ABC - Alla Barn i Centrum (3-12 år)
ABC (3-12 år) riktar sig till alla föräldrar eller andra viktiga vuxna runt barn. ABC består av fyra träffar, á 2,5 timme som leds av två utbildade gruppledare. Varje grupp har 10-14 deltagare. På träffarna tar föräldrar del av varandras erfarenheter och av forskning. Mellan träffarna över föräldrarna på innehållet hemma med sina barn.
Se en film om ABC (ca 5 min) och en film om en förälders upplevelse av ABC (ca 2 min)
Innehåll:
- Träff 1 – Visa kärlek
- Träff 2 – Vara med
- Träff 3 – Visa vägen
- Träff 4 – Välja strider
FöiS - Föräldraskap i Sverige (0-18 år)
FöiS är ett samhällsorienterande grupprogram för nyanlända och utrikesfödda föräldrar med barn 0-18 år. FöiS består av fem träffar, à 2,5 timme som leds av två utbildade gruppledare. Varje grupp har 10-15 deltagare. På träffarna får föräldrarna mer information om områden som är viktiga för familjelivet i Sverige, och möjlighet till gruppdiskussioner.
Se en film om Föräldraskap i Sverige - Örebro län
Innehåll:
- Träff 1 – Familj i nytt land
- Träff 2 – Skola, pojkar och flickor
- Träff 3 – Hälsa och sjukvård
- Träff 4 – Föräldrars rättigheter och skyldigheter
- Träff 5 – Att vara förälder till en tonåring
I hela landet pågår ett arbete för att utveckla och ställa om till en god och nära vård där primärvården ska utgöra navet i hälso- och sjukvården. Vården ska finnas nära invånarna och det ska finnas goda möjligheter att arbeta hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande.
Omställning till en nära vård är en förändring till en mer personcentrerad vård och ett mer personcentrerat förhållningssätt. Målet är att patienten får en god, nära och samordnad vård som stärker hälsan, att patienten är delaktig utifrån sina förutsättningar och preferenser samt att hälso- och sjukvårdssystemet är mer samhällsekonomiskt effektivt och långsiktigt hållbart. Som en del i lösningen krävs nya och förbättrade arbetssätt samt ett innovativt och ändamålsenligt nyttjande av teknik och digitala tjänster.
Nedan kan du läsa mer om de länsgemensamma och kommunala utvecklingssatsningar som pågår i omställningsarbetet till en nära vård.
Vårt uppdrag
I omställningsarbetet till en nära vård ansvarar de Regionala samverkans- och stödstrukturerna (RSS) för att redovisa genomförda insatser, uppnådda resultat och användning av medel inom den statliga överenskommelsen. I Örebro län finns RSS inom Område välfärd och folkhälsa på Regional utveckling. Vi tar tillsammans med kommunerna fram användningsområden för medlen och finns sedan där som stöd för de projekt och aktiviteter som genomförs samt för de långsiktiga utvecklingssatsningarna mellan kommunerna och regionen.
Överenskommelsen om hälso- och sjukvård i hemmet ska ge förutsättningar för nya och mer ändamålsenliga sätt att lösa de svårigheter som finns med nuvarande hemsjukvårdsavtal. Den ska ge förutsättningar för omställningen till en god och nära vård i länet. I arbetet ingår också att hitta nya arbetssätt för att stärka rehabiliteringen och lösa nutritionsbehandling vid hälso- och sjukvård i hemmet.
Andelen äldre i befolkningen ökar vilket leder till att efterfrågan på vårdutbildad personal kommer öka kraftigt. Tillgången till personal ser samtidigt svag ut med många pensionsavgångar och otillräckligt antal som examineras från vård- och omsorgsutbildningar. För en framgångsrik omställning till god och nära vård i Örebro län finns behov av en gemensam kompetensförsörjningsplan för regionens hälso- och sjukvård samt den kommunala vård- och omsorgen.
I arbetet för en god och nära vård finns det behov av att lyfta fram digitaliseringens möjligheter. Arbetet med digitalisering pågår inom regionen, mellan och inom kommunerna samt i ett länsgemensamt arbete mellan regionen och länets kommuner inom området e-hälsa. Länet har ett gemensamt behov av att ytterligare utveckla e-hälsan i linje med det som beskrivs i den nationella strategin Vision e-hälsa 2025 för att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter i såväl socialtjänsten som hälso- och sjukvården.
Här kan du läsa mer om vårt arbete inom e-hälsa
Kontakt
I varje kommun i Örebro län ska det finnas en lokal processledare för omställningen till en god och nära vård. Det är viktigt att redan från start planera för hur det lokala omställningsarbetet ska hållas ihop, samordnas och stödjas. Uppdraget finansieras med kommunala överenskommelsemedel.
Den lokala processledarens roll och funktion i kommunen är att arbeta med omställningen till en nära vård på den lokala samverkansnivån. Processledaren bidrar till att stärka strukturer och processer, både interna och externa, genom att vara den lokala motorn i omställningsarbetet. Den nya överenskommelsen om hälso- och sjukvård i hemmet är en del av arbetet.
Lokala aktivitetsplaner
Kommunerna har signalerat att de har olika behov och varje kommun bör därför identifiera sina behov av förstärkning på samverkansnivå. När kommunen identifierat sina behov och utmaningar kan man ta fram konkreta aktiviteter. Behov, utmaningar, aktiviteter och genomförande ska dokumenteras i en lokal aktivitetsplan som rapporteras tillbaka till Välfärd och folkhälsa. Dokumentationen på lokal nivå aggregeras upp till regional nivå för att återkopplas till Socialchefsnätverket samt till den nationella redovisningen för överenskommelsemedlen för God och nära vård.
Nu hittar du vårt arbete med psykisk hälsa på en egen webbsida
Majoriteten av befolkningen i länet upplever god psykisk hälsa och tillfredställande med livet. Att förbättra den psykiska hälsan i hela befolkningen är en komplex utmaning som kräver kraftsamling av en mängd olika aktörer i region, kommuner och civilsamhälle. Ingen enskild aktör har ensam lösningen på problemet – det är en gemensam samhällsutmaning.
Johanna Bernström Högblom
Länsövergripande samordnare för suicidprevention Örebro län
ViSam – Vår planering och Informationsöverföring i en Samlad modell – är en samverkansmodell som tagits fram i syfte att förbättra kvalitet och ge förutsättningar för en sammanhållen vård och omsorg för alla patientgrupper i Örebro län.
ViSam-modellen
ViSam-modellen finns tillgänglig på webben för samtliga vårdgivare och är utformad för att ge stöd i verksamheternas dagliga arbete. Den innehåller beslutsstöd vid försämrat hälsotillstånd i hemmet samt rutiner för säker utskrivning från slutenvården. Modellen omfattar också rutiner för att genomföra en SIP, samordnad individuell plan, inom öppenvården och i samband med utskrivning från slutenvården. Tillsammans utgör dessa delar en samlad modell som bidrar till att skapa struktur för vårdpersonal och lyfta fram den enskildes behov och delaktighet. ViSam-modellen antogs hösten 2013 och har från 2018 anpassats efter lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, ”Lag 2017:612”.
Samverkan vid utskrivning
Samverkan vid utskrivning drevs som ett projekt av Område välfärd och folkhälsa under två år, 2018-2020. Projektet var framgångsrikt och när det avslutades hade följande mål uppnåtts:
- Länsgemensamma riktlinjer och rutiner i utskrivningsprocessen för alla patientgrupper i ViSam-modellen
- En modell för att följa upp ekonomisk reglering i samverkan – se ”Modell för betalningsansvar” ovan
- En resultatportal med statistik för uppföljning av utskrivningsklara patienter som vårdats på vårdenheter inom Region Örebro län. Portalen är tillgänglig för samtliga parter och uppdateras dagligen - se länk ovan
Kontakt
Processledare ViSam
019-602 63 03