Region Örebro läns webbplats för Regional utveckling

Region Örebro län Region Örebro län
Sök

Metod- och verksamhetsutveckling

Den som behöver samhällets insatser ska erbjudas hjälp som bygger på bästa tillgängliga kunskap. Målet är att de metoder som verksamheterna använder ska vara till nytta och aldrig till skada för brukaren.

Område välfärd och folkhälsa stödjer arbetet med metod- och verksamhetsutveckling inom kommunernas socialtjänst och närliggande hälso- och sjukvård samt inom det tvärsektoriella folkhälsoarbetet.

 

Utbildningsgruppen för arbetsterapeuter vill stimulera till kvalitetsutveckling och kollegialt utbyte för hela professionen oavsett verksamhetsområde. Den viktigaste aktiviteten är den årliga utbildningsdagen för arbetsterapeuter där årets nytänkare koras.

Utb gruppens logga

Katarina Corlin - BUH, VUH, Syncentralen, CFH, Ekeskolan

Anneli Wase - Norra länets kommuner, Lindesbergs lasarett 

Kristin Gustafsson - Välfärd och folkhälsa, Region Örebro län

Therese Börjesson - Södra länets kommuner

Gunnel Karlsson - Centrum för hjälpmedel

Katarina Olsson - Västra länets kommuner, Karlskoga lasarett

Erica Gunnarsson - Örebro kommun

Lis Sjöberg - Örebro universitetet 

Susanna Fanell - Allmänpsykiatrisk öppenvård, Region Örebro län

Maria Ågren - Beroendecentrums öppenvårdsmottagning, Region Örebro län

Jonathan Hedlund - Neurorehab, Region Örebro län

Årets nytänkare inom arbetsterapi

Årets nytänkare inom arbetsterapi är ett kvalitetspris för arbetsterapeuter i Örebro län. Priset är instiftat av utbildningsgruppen och ska tilldelas enskild arbetsterapeut eller en mindre grupp som visat prov på kreativt nytänkande, arbetssätt och metoder som utvecklar arbetsterapin. Arbetet ska kännetecknas av höga ambitioner och framåtanda. Priset delas ut i samband med arbetsterapeuternas årliga utbildningsdag och består av ett unikt diplom samt en liten gåva.

Tidigare års pristagare
Utvecklingsgruppen Karlskoga kommun - 2022
Caroline Avenstierna - 2021
Jenny Rodén-Nilsson - 2020
Lena Johansson - 2019
Anette Liljegren - 2018
Inga Blomstrand - 2017
Helena Ekmark (Boken om Kim) - 2016
Kommunrehab i Nora - 2015

--------------------------------

Målet med BBIC är att ge de barn och unga som har kontakt med socialtjänsten samma livschanser som alla andra barn i samhället.

Syftet med BBIC är att

  • stärka barns ställning i enlighet med FN:s barnkonvention och socialtjänstlagen
  • verka för samförstånd kring barnet mellan föräldrar och familj, fosterföräldrar och professionella, där alla är klara över sina skyldigheter och åtaganden
  • skapa struktur och systematik i arbetet med att identifiera, dokumentera och utvärdera  barns behov av insatser
  • öka kvaliteten och rättssäkerheten.

BBIC-triangeln

BBIC-triangeln är en modell för att utreda och följa upp de behov ett barn har. I centrum av triangeln finns barnets behov. Genom att väga samman triangelns tre sidor – se till barnets utveckling i relation till föräldrarnas förmåga i den familj och miljö de befinner sig i – görs en bedömning av vad som är barnets behov.

Triangeln

Vårt uppdrag

Område välfärd och folkhälsa ansvarar för samordningen av arbetet med BBIC. Ett nätverk med ansvariga eller utbildare i kommunerna träffas två gånger per termin för informationsutbyte, diskussion och erfarenhetsutbyte.

Alla länets tolv kommuner har permanent licens för att arbeta med BBIC.

Tarja Nordling

Utvecklingsledare: Individ och familj, IFO

Delaktighetsmodellen är ett arbetssätt som underlättar jämlik dialog mellan brukare och personal. Den bärande idén är att stödja brukare/elever att öka sin förmåga att uttrycka och formulera sina behov och önskemål tillsammans med dem som de delar vardagen med.

Modellen bygger på dialogsamtal, så kallade delaktighetsslingor, som förs i mindre grupper, brukare/elever för sig och personal för sig. Sedan träffas alla för ett gemensamt samtal.

Slingan ska ses som ”ett sammanhållet samtal” och leds av utbildade vägledare som inte är personal till brukarna/eleverna. I slingan (se bilden till höger) samtalar alla kring ett valt tema av intresse för brukarna/eleverna – det kan handla om allt från förutsättningar för fritidsintressen till om man upplever att personalen lyssnar.

Slingan

Vårt uppdrag

Välfärd och folkhälsa samordnar ett nätverk för vägledare, anordnar regelbundet utbildningar och stödjer arbetet för att implementera delaktighetsmodellen (DMO).

Johanna Carlsson

Utvecklingsledare: Funktionshindrade

För personer med demenssjukdom, anhöriga och de som arbetar med demensvård/omsorg finns webbplatsen DemensSam. Där har vi samlat olika riktlinjer och rekommendationer. Du hittar även förklaringar till olika processer och dokument som ingår i utredning, uppföljning och omvårdnad av personer med demenssjukdom.

DemensSam utvecklades 2012 inom projektet ”Utbildning, uppföljning och utveckling av demensvården i Örebro län”. Socialstyrelsen finansierade projektet.

Vårt uppdrag

Område välfärd och folkhälsa samordnar och stödjer utvecklingen av sidan.

 

År 2025 ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter. Vi vill underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet.

Samverkan mellan Region Örebro län och länets kommuner

Regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner har en överenskommelse med en gemensam vision, fokusområden och effektmål för e-hälsoarbetet fram till 2025. I Örebro län har vi tagit fram en regional handlingsplan med olika aktiviteter där vi samverkar för att nå vår del i "Vision e-hälsa 2025". Aktuella projekt, uppdrag, förstudier och aktiviteter som beskrivs i årliga aktivitetsplaner.

Kommunalt nätverk

Ett kommunalt nätverk arbetar på uppdrag av socialchefsnätverket utifrån en framtagen kommunal handlingsplan. Syftet med handlingsplanen är att stödja utvecklingen inom område e-hälsa och välfärdsteknologi i samverkan mellan kommunerna för att uppnå målen i "Vision e-hälsa 2025" samt målen i den Regionala digitala agendan (RDA). Fokus ligger på de aktiviteter som inte ingår i samverkan med regionen utan endast är kommungemensamma.

Målet är att alla länsinvånare, oavsett funktionsvariation eller ålder, ska få bo i tillgängliga boendemiljöer med stöd av behovsanpassad välfärdsteknologi. Därför utvecklar Region Örebro län, tillsammans med sex kommuner, en användardriven testbädd för att fler ska känna sig trygga, självständiga och aktiva. 

Läs mer om vår regionala testbädd här.

 

Kontakt

Karin Brage

Utvecklingsledare: Digitalisering

Folkhälsoarbete ska främja jämlik och jämställd hälsa och förebygga fysisk, psykisk och social ohälsa. Generellt är folkhälsan i landet och länet god men skillnaderna mellan olika grupper ökar vilket innebär att ojämlikheten ökar. Arbetet bedrivs på befolkningsnivå snarare än på grupp- och individnivå. Det finns två inriktningar som är viktiga i folkhälsoarbetet: Undanröja risker genom sjukdoms- och skadeförebyggande arbete och skapa mer av det som håller oss friska genom hälsofrämjande arbete.

Promotion, empowerment och prevention

Insatserna i det lokala folkhälsoarbetet består framför allt av hälsofrämjande åtgärder – promotion. Det är aktiviteter vars syfte är att förbättra hälsan samt stödja och utveckla skyddsfaktorer mot ohälsa.

I det hälsofrämjande arbetet strävar man efter delaktighet med befolkningen och att stödja människor i att själva definiera och hantera sin situation – empowerment.

Dessa åtgärder behöver kompletteras av sjukdomsförebyggande åtgärder – prevention, vars fokus är att förebygga ohälsa och minimera riskfaktorer.

Socialtjänstens uppdrag och socialt arbete har nära släktskap med folkhälsoarbete och folkhälsovetenskap. Den gemensamma analysen är att goda uppväxt- och levnadsvillkor är en nyckel till ett gott liv och till jämlik och jämställd hälsa. Att människor upplever ekonomisk och social trygghet samt jämlikhet i levnadsvillkor beskriver socialtjänstlagen som mål för socialtjänsten. För folkhälsoarbetet är samma saker medel för att uppnå våra mål om hälsa.

Epidemiologiskt underlag för folkhälsoarbetet

Att ta fram kunskap om hur skydds- och riskfaktorer påverkar hälsan/ohälsan är en viktig del i det strategiska folkhälsoarbetet. Därför får barn, ungdomar, vuxna och äldre i länet regelbundet svara på frågor om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa i enkäter. De faktorer som har störst betydelse för hälsan kallas hälsans bestämningsfaktorer.

Du kan läsa mer om de befolkningsundersökningar som Region Örebro län genomför under Folkhälsan i siffror (se länk ovan). Där kan du även hitta de senaste resultaten, ta del av interaktiva rapporter och analysrapporter.

Johanna Ek

Utvecklingsledare: Folkhälsa

Område välfärd och folkhälsa stödjer arbetet med att utveckla en evidensbaserad praktik inom kommunernas socialtjänst, närliggande hälso- och sjukvård och folkhälsa. En del i detta är att initiera och delta i praktiknära forskning inom dessa områden.

Samverkan med patient/brukare/närstående

För att utveckla socialtjänsten och hälso- och sjukvården, och göra rätt prioriteringar, är det viktigt att samverka med personer som har egen erfarenhet som patient, brukare och/eller närstående. Verksamheter i Region Örebro län för dialog och samverkar med representanter för länets patient- och brukarorganisationer, och/eller personer med egen erfarenhet, vid t ex forskningsprojekt, kunskapsstyrning, större utrednings-/utvecklingsarbeten och andra betydande förändringar i verksamheten.

Här kan du läsa mer om hur du kan vara delaktig

Barns delaktighet och insatser

Att stärka barns delaktighet i den sociala barnavården har under många år varit en viktig fråga inom socialtjänsten. Ändå visar forskning att mycket arbete återstår för att stärka barnets perspektiv.

Område välfärd och folkhälsa deltar i ett forskningsprojekt som finansieras av det statliga Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd – Forte. Under tre år ska vi studera barns delaktighet i utredning och insats samt insatsernas utfall inom den sociala barnavården i kommunerna i Örebro län. Projektet bygger på ett nära samarbete mellan forskare och yrkesverksamma inom länets socialtjänster och har ett starkt fokus på gemensamt lärande och utveckling.

Projektet ska leda till ökad kunskap om hur barns delaktighet påverkar utformandet av insatser och om insatserna varit till hjälp för barnet. I slutändan bidrar det till ändrade arbetssätt, så att barnet och familjen får insatser som är bättre anpassade efter sina specifika problem.

En bakgrund till forskningsprojektet finns i rapporten Rättighetsbärare eller problembärare? som finns att beställa på Allmännabarnhusets hemsida.

Camilla Pettersson

Utvecklingsledare

Att se, förstå och stödja barn och föräldrar ger bättre förutsättningar för jämlik hälsa, jämställt föräldraskap och stärkt barnrättsperspektiv. Att erbjuda ett bra samhällsstöd till föräldrar är därför ett högprioriterat område. Samhället behöver erbjuda ett så brett utbud av olika insatser som möjligt så att det når alla föräldrar, eller andra viktiga vuxna i barnets närhet, oavsett familjesituation eller hur familjens livsvillkor ser ut. Enligt artikel 18 i FN:s konvention om barnets rättigheter ska staten hjälpa föräldrar.

Föräldraskap

Strategisk arbetsgrupp

En strategisk arbetsgrupp arbetar med stöd, kvalitetskontroll och utveckling av familjecentraler och annan stödverksamhet för familjer. Arbetsgruppen utgår från regeringens strategi för ett stärkt föräldraskapsstöd och dess övergripande målsättning att alla föräldrar ska erbjudas föräldraskapsstöd under barnets hela uppväxt. Strategins tre målområden är:

1: Ett kunskapsbaserat arbetssätt
2: Ett tillgängligt stöd
3: En stödjande organisation 

Regionalt nätverk och arbetsgrupper

Länssamverkan föräldraskapsstöd är ett nätverk för länets långsiktiga och generella stödjande arbete i föräldraskapsfrågor. I nätverket finns representation från Region Örebro län, länets kommuner, länsstyrelsen, RF-Sisu, Örebro läns bildningsförbund (ÖLBF) samt Föreningen för familjecentralers främjande (FFFF).

Jämställt föräldraskap, språkutveckling och integration är några exempel på utvecklingsarbeten som arbetsgruppen arbetar med just nu. Vi använder oss av programmen ABC - Alla Barn i Centrum och FöiS - Föräldraskap i Sverige i arbetet med att stödja föräldrar.

Vårt uppdrag

Område välfärd och folkhälsa stödjer och samordnar processer för att utveckla ett långsiktigt och hållbart föräldraskapsstöd i länet enligt regeringens Nationella strategi för ett stärkt föräldraskapsstöd.

Maria Lindborg

Utvecklingsledare

En familjecentral är en mötesplats för blivande föräldrar och familjer med barn 0-6 år där man kan träffa andra familjer, leka och delta i pedagogisk verksamhet, gruppverksamhet samt få hjälp och stöd i sitt föräldraskap. Hösten 2020 finns det 15 familjecentraler i Örebro län och ytterligare tre är på väg att starta. 

Region Örebro län och länets kommuner har en överenskommelse om samverkan för familjecentraler. Det finns även en strategisk arbetsgrupp som arbetar med stöd, kvalitetskontroll och utveckling av familjecentraler och annan stödverksamhet för familjer. Gruppen ska även följa upp överenskommelsen om regional samverkan för familjecentraler. 

Jämställt föräldraskap, språkutveckling och integration är några exempel på utvecklingsarbeten som arbetsgruppen och familjecentralerna arbetar med just nu. Målet är att utveckla samverkan mellan de olika professioner som finns på familjecentralerna och att få en bättre systematik i kvalitetsarbetet.

Område välfärd och folkhälsa deltar aktivt i arbetet i FFFF – Föreningen För Familjecentralers Främjande.

Vårt uppdrag

I samarbete med verksamhetsutvecklare i mödra- och barnhälsovården stödjer Område välfärd och folkhälsa kunskaps- och metodutveckling på länets familjecentraler. Arbetet sker i samverkan med länsdelarnas folkhälsoteam.

Maria Lindborg

Utvecklingsledare

Jämlikhet inom hälso- och sjukvården innebär att vård, behandling och bemötande ges på lika villkor och med likvärdigt bemötande. Att inkludera alla familjer, oavsett familjeform och bakgrund, samt att uppmärksamma hur föräldrar mår och ge dem det stöd de behöver för att barnet ska få en bra start i livet är därför viktigt. Ett jämställt föräldraskap gynnar barns hälsa, utveckling och välbefinnande och leder till att de skapar starka relationer till fler vuxna. Barn vars föräldrar delar på ansvaret för det obetalda hemarbetet och omsorgen av barnet mår bättre och klarar sin skolgång bättre. De utvecklar också sina sociala färdigheter bättre.

Ett jämställt föräldraskap motverkar sjukskrivningar och risken för stressrelaterad ohälsa hos föräldrarna vilket gynnar hela familjen – inte minst barnet. Det är därför av största vikt för oss som möter föräldrar att stödja dem i sin strävan efter ett jämställt föräldraskap. Det kan till exempel innebära ett jämnare uttag av föräldrapenning och att bryta stereotypa förväntningar om kön och könsroller. Av oss professionella kräver detta kunskap, metoder och ett normmedvetet förhållningssätt. Nedan finns länkar för inspiration i det arbetet.

Maria Lindborg

Utvecklingsledare

Här finns material riktat till föräldrar och andra viktiga vuxna runt barn som upplevt flykt. Tack vare sitt kontaktnät och tidigare erfarenheter av att arbeta med personer på flykt har Uppsala universitet snabbt kunnat sammanställa evidensbaserat material som översatts till ryska och ukrainska. Materialet kan delas ut till föräldrar för att ge dem enkla tips och råd under den första tiden efter flykten. Materialet är fritt att användas även i sociala medier.

Regionen och länets kommuner samverkar för att fler föräldrar ska få möjlighet att få råd och stöd i sitt föräldraskap via ett föräldraskapsstödsprogram.

Få saker är viktigare än relationen med våra barn. Idag finns forskning att starka band mellan barn och föräldrar är den bästa grunden för en harmonisk uppväxt till trygga och självständiga individer. Därför samverkar vi i länet för att fler föräldrar ska få möjlighet att få råd och stöd i sitt föräldraskap via ett föräldraskapsstödsprogram. Just nu har vi två program på gång - Alla Barn i Centrum (ABC) och Föräldraskap i Sverige (FöiS).

ABC - Alla Barn i Centrum (3-12 år)

ABC (3-12 år) riktar sig till alla föräldrar eller andra viktiga vuxna runt barn. ABC består av fyra träffar, á 2,5 timme som leds av två utbildade gruppledare. Varje grupp har 10-14 deltagare. På träffarna tar föräldrar del av varandras erfarenheter och av forskning. Mellan träffarna över föräldrarna på innehållet hemma med sina barn.

Se en film om ABC (ca 5 min) och en film om en förälders upplevelse av ABC (ca 2 min)

Innehåll:

  • Träff 1 – Visa kärlek
  • Träff 2 – Vara med
  • Träff 3 – Visa vägen
  • Träff 4 – Välja strider

FöiS - Föräldraskap i Sverige (0-18 år)

FöiS är ett samhällsorienterande grupprogram för nyanlända och utrikesfödda föräldrar med barn 0-18 år. FöiS består av fem träffar, à 2,5 timme som leds av två utbildade gruppledare. Varje grupp har 10-15 deltagare. På träffarna får föräldrarna mer information om områden som är viktiga för familjelivet i Sverige, och möjlighet till gruppdiskussioner.

Se en film om Föräldraskap i Sverige - Örebro län

Innehåll:

  • Träff 1 – Familj i nytt land
  • Träff 2 – Skola, pojkar och flickor
  • Träff 3 – Hälsa och sjukvård
  • Träff 4 – Föräldrars rättigheter och skyldigheter
  • Träff 5 – Att vara förälder till en tonåring

Maria Lindborg

Utvecklingsledare

I hela landet pågår ett arbete för att utveckla och ställa om till en god och nära vård där primärvården ska utgöra navet i hälso- och sjukvården. Vården ska finnas nära invånarna och det ska finnas goda möjligheter att arbeta hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande.

Omställning till en nära vård är en förändring till en mer personcentrerad vård och ett mer personcentrerat förhållningssätt. Målet är att patienten får en god, nära och samordnad vård som stärker hälsan, att patienten är delaktig utifrån sina förutsättningar och preferenser samt att hälso- och sjukvårdssystemet är mer samhällsekonomiskt effektivt och långsiktigt hållbart. Som en del i lösningen krävs nya och förbättrade arbetssätt samt ett innovativt och ändamålsenligt nyttjande av teknik och digitala tjänster.

Nedan kan du läsa mer om de länsgemensamma och kommunala utvecklingssatsningar som pågår i omställningsarbetet till en nära vård.

Vårt uppdrag

I omställningsarbetet till en nära vård ansvarar de Regionala samverkans- och stödstrukturerna (RSS) för att redovisa genomförda insatser, uppnådda resultat och användning av medel inom den statliga överenskommelsen. I Örebro län finns RSS inom Område välfärd och folkhälsa på Regional utveckling. Vi tar tillsammans med kommunerna fram användningsområden för medlen och finns sedan där som stöd för de projekt och aktiviteter som genomförs samt för de långsiktiga utvecklingssatsningarna mellan kommunerna och regionen. 

Malin Duckert Ek

Projektledare: Samverkan för god och nära vård

Överenskommelsen om hälso- och sjukvård i hemmet ska ge förutsättningar för nya och mer ändamålsenliga sätt att lösa de svårigheter som finns med nuvarande hemsjukvårdsavtal. Den ska ge förutsättningar för omställningen till en god och nära vård i länet. I arbetet ingår också att hitta nya arbetssätt för att stärka rehabiliteringen och lösa nutritionsbehandling vid hälso- och sjukvård i hemmet.

Malin Duckert Ek

Projektledare: Samverkan för god och nära vård

Andelen äldre i befolkningen ökar vilket leder till att efterfrågan på vårdutbildad personal kommer öka kraftigt. Tillgången till personal ser samtidigt svag ut med många pensionsavgångar och otillräckligt antal som examineras från vård- och omsorgsutbildningar. För en framgångsrik omställning till god och nära vård  i Örebro län finns behov av en gemensam kompetensförsörjningsplan för regionens hälso- och sjukvård samt den kommunala vård- och omsorgen.

I arbetet för en god och nära vård finns det behov av att lyfta fram digitaliseringens möjligheter. Arbetet med digitalisering pågår inom regionen, mellan och inom kommunerna samt i ett länsgemensamt arbete mellan regionen och länets kommuner inom området e-hälsa. Länet har ett gemensamt behov av att ytterligare utveckla e-hälsan i linje med det som beskrivs i den nationella strategin Vision e-hälsa 2025 för att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter i såväl socialtjänsten som hälso- och sjukvården.

Här kan du läsa mer om vårt arbete inom e-hälsa

Kontakt

Karin Brage

Utvecklingsledare: Digitalisering

I varje kommun i Örebro län ska det finnas en lokal processledare för omställningen till en god och nära vård. Det är viktigt att redan från start planera för hur det lokala omställningsarbetet ska hållas ihop, samordnas och stödjas. Uppdraget finansieras med kommunala överenskommelsemedel.

Den lokala processledarens roll och funktion i kommunen är att arbeta med omställningen till en nära vård på den lokala samverkansnivån. Processledaren bidrar till att stärka strukturer och processer, både interna och externa, genom att vara den lokala motorn i omställningsarbetet. Den nya överenskommelsen om hälso- och sjukvård i hemmet är en del av arbetet.

Lokala aktivitetsplaner

Kommunerna har signalerat att de har olika behov och varje kommun bör därför identifiera sina behov av förstärkning på samverkansnivå. När kommunen identifierat sina behov och utmaningar kan man ta fram konkreta aktiviteter. Behov, utmaningar, aktiviteter och genomförande ska dokumenteras i en lokal aktivitetsplan som rapporteras tillbaka till Välfärd och folkhälsa. Dokumentationen på lokal nivå aggregeras upp till regional nivå för att återkopplas till Socialchefsnätverket samt till den nationella redovisningen för överenskommelsemedlen för God och nära vård.

Malin Duckert Ek

Projektledare: Samverkan för god och nära vård

Den psykiska ohälsan ökar bland barn och unga, i den yrkesverksamma befolkningen och bland äldre. Att förbättra den psykiska hälsan i hela befolkningen är en komplex utmaning som kräver kraftsamling av en mängd olika aktörer i region, kommuner och civilsamhälle. Ingen enskild aktör har ensam lösningen på problemet – det är en gemensam samhällsutmaning. Ett arbete med att skapa en jämlik psykisk hälsa i Örebro län kräver att alla aktörer samverkar och att medborgarna är i fokus. Vi behöver se medborgarna som en resurs i utvecklingsarbetet.

Film: Hur mår vi i Sverige? (dinpsykiskahalsa.se)

Begrepp inom området psykisk hälsa (socialstyrelsen.se)

Vad är psykisk hälsa? (folkhalsomyndigheten.se)

För effektiva insatser inom området psykisk hälsa (uppdragpsykiskhalsa.se)

Din psykiska hälsa – Folkhälsomyndigheten (dinpsykiskahalsa.se)

Kunskapsguiden – En webbplats som samlar kunskapsstödjande produkter från Socialstyrelsen, andra myndigheter och aktörer. Här hittar du som arbetar inom socialtjänsten eller hälso- och sjukvården stöd och vägledning för dig och din verksamhet.

Webbutbildningar om att bemöta personer med psykisk ohälsa (Socialstyrelsen) – Du som arbetar inom socialtjänsten eller hälso- och sjukvården möter ofta personer i svåra livssituationer. Bland dem kan det finnas personer som har psykisk ohälsa och till och med tankar om att ta sitt liv. Socialstyrelsen har tagit fram två webbutbildningar som ska ge ökad trygghet i att hantera svåra samtal. Genom att våga prata om det som är svårt och lyssna på den person du möter kan du göra skillnad.

Maria Belik

Utvecklingsledare

Birgitta Gunnarsson är anställd som Anhörigkonsulent av Föreningen för Psykiatriskt Samarbete (FPS). På uppdrag av Region Örebro län arbetar hon med att ge stöd åt anhöriga till patienter inom psykiatrin samt att implementera information om anhörigstöd i länets verksamheter. Målet är att information om möjligheten för anhöriga att få samtalsstöd ska vara en självklar del i Psykiatrins- och Socialpsykiatrins verksamheter och processer.

Efter en omfattande utredning av anhörigas behov samt en genomlysning av Psykiatrins verksamhet inom Region Örebro län togs 2007 ett politiskt beslut om att tillsätta en anhörigkonsulent. Utredningen visade att anställda inom Psykiatrin vittnade om stora behov av anhörigstöd för att den anhörige ska orka finnas vid patientens sida under vård och rehabilitering. Studien av anhöriga visade att de behöver en bättre kommunikation med den psykiatriska vården. För att känna tilltro har de behov av information om diagnoser och riktlinjer. Man kom också fram till att de anhöriga har stort behov av individuellt samtalsstöd hos FPS anhörigförening istället för inom den psykiatriska vården, där deras närstående fick vård.

Birgitta Gunnarsson arbetar mest med individuellt anhörigstöd men möter även par och familjer för stöd och rådgivning i anhörigfrågor. Birgitta har också arbetat fram en anhörigutbildning som ges på de fyra Allmänpsykiatriska Öppenvårdsmottagningarna inom regionen (Örebro, Hallsberg, Karlskoga och Lindesberg). Utbildningen fokuserar på anhörigperspektivet och har fått namnet ”Var varsam mot dig själv”.

Du som arbetar inom Område Psykiatri, Första Linjens Psykiatri eller någon av länskommunernas Socialpsykiatri kan ta kontakt med Birgitta eller hänvisa anhöriga att boka tid för stödsamtal eller gruppstöd. Ring eller skicka ett mejl där du anger namn, bostadskommun, kontaktuppgifter samt en mycket kort beskrivning av på vilket sätt hen är anhörig. För mer info se http://www.psykiatrisktsamarbete.se.

Kontakt

Birgitta Gunnarsson
Ring 070-320 48 14
Skicka e-post

För att stimulera till patient-/brukarmedverkan finns pengar avsatta för arvode för dem som deltar i utvecklingsarbete kopplat till handlingsplan för psykisk hälsa.

Arvodet betalas ut när grupperingar kopplade till handlingsplan psykisk hälsa kallar till uppdrag och efterfrågar kunskap och erfarenhet i arbeten de bedriver, till: 

  • person med erfarenhet som patient/brukare i region eller kommun
  • medborgare som bedöms viktig för utvecklingsarbetet

Kontakt

Johanna Carlsson

Utvecklingsledare: Funktionshindrade

För att brukare ska erbjudas vård och insatser utifrån sina behov krävs en organisation som bygger på principer om patient- och brukarmedverkan. Därför finns vår samordnare för brukarinflytande. Tjänsten skapades efter önskemål från Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa, NSPH, och finns sedan tidigare på flera håll i landet. Brukarinflytandesamordaren (BiSAM) i Örebro län ska hjälpa verksamheter i Region Örebro län och länets kommuner att mer systematiskt införa och arbeta med brukarinflytande inom psykiatri och socialpsykiatri.

BiSAM ska stötta och följa upp arbetet med brukarinflytande så att det blir en naturlig och kontinuerlig del av verksamheterna – både i pågående, förändrade och nystartade. I arbetet ingår också att sprida kunskap om psykisk ohälsa i samhället och jobba för att bryta det stigma som psykisk ohälsa ofta för med sig för personen som drabbats och dennes anhöriga. BiSAM är även samordnare för NSPH-nätverket i Örebro län som består av ett flertal brukar- och anhörigföreningar inom psykisk ohälsa. BiSAM finansieras av den så kallade ”brukarmiljonen”.

Kontakt

Anna Norrefalk

Brukarinflytandesamordnare Örebro län

e-post

070-514 94 56

Utforska länsgemensamma insatser inom området psykisk hälsa i vårat län

Anslut dig till våra öppna digitala möten för att utforska och lära dig mer om olika insatser inom området psykisk hälsa i Örebro län. Här får du möjlighet att ställa frågor och inhämta insikter som strävar efter att lyfta fram vikten av nära vård och gemensamma insatser inom psykisk hälsa.

 

Maria Belik

Utvecklingsledare

Hälso- och sjukvårdens verksamheter som riktar sig till barn och ungdomar med psykisk ohälsa välkomnar elevhälsoteamen och socialtjänsten i Örebro län till digitala informationsträffar.

Syftet är att ge samtliga elevhälsoteam och socialtjänsten i Örebro län likvärdig möjlighet till samverkan på organisatorisk nivå. Detta för att öka kunskaperna om hälso- och sjukvårdens organisation och uppdrag, samt att ge möjlighet till dialog om potentiella förbättringsområden genom att ställa frågor i chatten under mötet.

Hälsolabb är en arena för lärande och experimenterande i arbetet med att stödja omställningen till en nära vård. Med utgångspunkt i invånares, patienters och brukares behov och resurser jobbar labbet med komplexa utmaningar kopplade till omställningen. Arbetet fokuserar på att göra men också på att utveckla styrning och ledning samt policy och kultur – speciellt i gränslandet mellan region och kommun.

Hälsolabb bedrivs av Experio Lab tillsammans med Sveriges kommuner och regioner (SKR), Centrum för tjänsteforskning (CTF) vid Karlstads universitet och Design vid Linköpings universitet. Det är en del i SKR:s stöd till regioner och kommuner i omställningen till en nära vård. Örebro län är tillsammans med Västernorrland och Värmland pilotregioner och arbetar med följande lokala och regionala processer

  • gemensam målbild för nära vård
  • ökad brukarmedverkan
  • förbättrad samverkan mellan kommun och region i relation till psykisk hälsa
  • utveckling av en mer personcentrerad vård
  • stöd för personer med både missbruk och psykisk ohälsa (samsjuklighet).

När det gäller den sista punkten ovan pågår ett arbete tillsammans med statens Samsjuklighetsutredning. Samarbetet består av tre steg:

  1. Ta fram en målbild tillsammans med patienter, brukare och närstående utifrån deras behov, önskemål och resurser.
  2. Diskutera och analysera konsekvenser av målbilden för styrning, ledning och organisation i region och kommun.
  3. Testa utredningens förslag genom prototyper tillsammans med patienter, brukare, medarbetare och chefer från regioner och kommuner med koppling till den lokala kunskapsstyrningsstrukturen.

Läs mer om..

Kontakt

Johanna Carlsson

Utvecklingsledare: Funktionshindrade

Sedan 2015 har det funnits en nationell överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och regioner om stimulansmedel för att stärka insatser inom området psykisk hälsa. Syftet är att stimulera till förbättring och förstärkning i verksamheterna samt bidra till ökad tillgänglighet och jämlikhet i arbetet med psykisk hälsa. En gemensam handlingsplan för Örebro län perioden 2020–2023 skapades för att utveckla samverkan mellan verksamheter samt att möjliggöra ett långsiktigt och hållbart utvecklingsarbete inom området psykisk hälsa i länet. Planen fastställdes i oktober 2020 av Chefsgrupp social välfärd samt vård och omsorg och Chefsgrupp folkhälsa. De specifika samverkansråden för områdena har ställt sig bakom planen.

I uppföljningen nedan sammanfattas det länsgemensamma arbetet som genomförts inom ramen för handlingsplanen. Syftet med uppföljningen är att ta reda på hur de medel som avsatts för detta har använts och vilka resultat som uppnåtts.

Under 2024 har vi på Välfärd och folkhälsa i uppdrag att ta fram en länsgemensam plan för psykisk hälsa och suicidprevention för perioden 2024–2028. Arbetet ska utgå från förslaget till den nationella strategin för psykisk hälsa och suicidprevention, där 26 myndigheter deltagit i arbetet med att ta fram målområden. För att det ska ske en positiv förändring inom områdena är det viktigt att hela samhället hjälps åt och därför vill vi ge er möjlighet att delta i framtagandet av planen, genom att lyfta fram era synpunkter, behov och önskemål. Så att det lokala arbetet speglar den nationella målbilden. Tillsammans skapar vi förändring och genom att identifiera hur och när vi behöver hjälpas åt över organisationsgränserna kan vi skapa ett starkare preventionsarbete på flera nivåer samtidigt.  

För att inhämta informationen har vi skapat ett workshoppaket som går att administrera på egen hand och vi hoppas nu att din verksamhet/organisation har möjlighet att avsätta tid för detta under våren. 

Film

Klicka på den här länken för att se en film som beskriver bakgrund, syfte och mål med handlingsplanen. 

Material

Öppna informationstillfällen

Anslut till det tillfälle som passar dig:

12 februari kl 10.00-10.30 - anslut till mötet

28 februari kl 15.00-15.30 - anslut till mötet

1 mars kl 08.30-09.00 - anslut till mötet

7 mars kl 09.15-09.45 - anslut till mötet

21 mars kl 13.00-13.30 - anslut till mötet

Suicid är ett folkhälsoproblem som förutom förlusten av människoliv leder till stort psykiskt lidande och försämrad hälsa hos efterlevande och andra berörda. Under perioden 2010-2021 tog 574 personer sina liv i Örebro län. Det innebär att ca 48 personer dör till följd av suicid varje år i länet. På varje suicid beräknar man att ca 10 personer är närmast drabbade. Bland de drabbade finns barn, syskon, föräldrar, släktningar, kompisar, grannar och kollegor. I Örebro län pågår det suicidpreventiva arbeten på olika nivåer och genom utvecklingsarbeten för att matcha de lokala behoven i frågan. Suicidprevention är en gemensam fråga för samhället då det berör oss alla på olika sätt och därför är det viktigt att vi arbetar tillsammans för att komma framåt i arbetet. Det gör vi till exempel genom att sprida kunskap om suicid och suicidprevention och upprätta samverkan mellan offentlig verksamhet, näringsliv och civilsamhälle.

Livboj

Länsövergripande samordnare för suicidprevention

I Örebro län finns en länsövergripande samordnare för suicidprevention som har i uppdrag att aktivt stärka samverkan mellan Region Örebro län, länets 12 kommuner, blåljusverksamheter, näringsliv, samhällsplaneringsaktörer och civilsamhälle m.fl. Den länsövergripande samordnaren ska öka kunskapen om hela samhällets betydelse för suicidpreventivt arbete och verka som förändringsledare inom området. En central del i arbetet är också att ta fram en länsövergripande strategi för det suicidpreventiva arbetet.

Samverkansytor

Samverkan för psykisk hälsa och suicidprevention (SAMPOS) – syftet med SAMPOS-nätverket är att öka förutsättningarna för ett jämlikt arbete med psykisk hälsa och suicidprevention i Örebro län. Nätverket har i uppdrag att skapa en god samverkanstruktur för arbetet med psykisk hälsa och suicidpreventiva insatser. För att uppfylla uppdraget ska nätverket:

  • Arbeta för att få en samlad bild av arbetet som sker kring psykisk hälsa och suicidprevention i länet som utgår från både regionala och kommunala perspektiv, där även pågående utbildningsinsatser och planera aktiviteter koppat till dessa ingår
  • Dela goda exempel och utmaningar med varandra
  • Diskutera idéer och agera bollplank kring förslag på aktiviteter som kopplas till den länsövergripande suicidpreventionssamordningen. Gruppen kan bereda förslag med bas i dessa diskussioner som sedan lyfts i chefsgrupp folkhälsa
  • Kunna ta fram förslag till hur de ekonomiska medlen för psykisk hälsa gällande suicidprevention ska fördelas. Beslutsfattare är chefsgrupp för social välfärd och samt vård och omsorg

Ladda ner nätverkets lila årshjul för 2024.

Öppen samverkan – suicidprevention är ett samverkansforum där olika aktörer bjuds in till ett förutsättningslöst möte utifrån ett speciellt tema kopplat till en riskgrupp. En möjlighet att samverka över organisationsgränserna i en aktuell fråga. Under mötet finns en respekt för de olika aktörernas möjligheter och begränsningar och fokus ligger på att öka sin kunskap om suicidpreventivt arbete och samverkanspartners olika uppdrag. Det är en möjlighet att ställa frågor till varandra, tipsa varandra, knyta nya kontakter och inspireras. Öppen samverkan erbjuds 1-2 gånger per termin utifrån olika teman kopplat till en riskgrupp. Sammankallande och mötesordförande är länsövergripande samordnare för suicidprevention.

Digital länsövergripande plattform i teams är en samlingsplats för det suicidpreventiva arbetet i Örebro län. Här finns nätverk, inspiration och information samt möjlighet att snabbt bli uppdaterad kring vad som är på gång inom området suicidprevention i länet. Kontakta länsövergripande samordnare för suicidprevention för inbjudan.

Läs mer om arbetet för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa på vårdgivarwebben

Kontakt

Johanna Bernström Högblom

Länsövergripande samordnare för suicidprevention Örebro län

Utbildningstrappa Suicidprevention uppdat5.jpg

Nedan kan du läsa mer om utbildningarna i utbildningstrappan. Du hittar även aktuella utbildningar och arrangemang på

Målgrupp för nivå 1 i utbildningstrappan är all personal i kommunal verksamhet, för att säkerställa en bred baskunskap om psykisk ohälsa, suicid och bemötande. Syftet är att skapa bra förutsättningar för att förebygga psykisk ohälsa, upptäcka psykiskt lidande i tid och få grundläggande verktyg för bra bemötande och agerande i svåra situationer i all kommunal verksamhet. Kommunal verksamhet är en av de större arbetsgivarna i varje kommun och genom att tillgodose att all personal har grundkunskap inom området psykisk ohälsa säkerställer man även att det finns en viss kunskapsnivå inom området hos ett stort antal invånare i Örebro län – som de i sin tur bär med sig ut i alla sammanhang som de befinner sig i.

Informationen om de föreslagna utbildningarna nedan är inhämtade från respektive hemsida och/eller i dialog med kontaktpersoner för utbildningarna.

Våga fråga är en suicidpreventiv utbildning som går igenom fakta och myter om självmord, lär ut hur man identifierar varningstecken på när psykisk ohälsa kan uppstå och hur man kan stötta någon som mår dåligt. Finns i två olika utföranden, föreläsning och utbildning. Föreläsningen är gratis och erbjuds digitalt via Suicide Zero varje månad. Den avslutas med en frågestund. Utbildningen är uppdelad i två delar. Del 1 består av föreläsningar och frågestunden i del 2 är ersatt med samtalsövningar där deltagarna har möjlighet att träna på samtalsverktyget BÖRS.

Här kan du läsa mer om Våga fråga

Hållbarhet

För att säkerställa att alla medarbetare i kommunen besitter en baskunskap om psykisk ohälsa rekommenderas att utbildningen ingår som en del i introduktionsutbildningen och läggs upp på verksamhetens egen läroplattform.

Tidsåtgång och förslag på genomförande

Utbildningsdel 1 beräknas ta en timma att genomföra och görs i form av självstudier. Del 2 tar ca 1,5 timmar, genomförs i grupp vid förutbestämda datum som en del i varje verksamhets årshjul och leds av samtalsledare som är utsedd av verksamheten. Gruppen utgörs av nyanställda från olika verksamheter i kommunen. På så vis blir det en blandad grupp med möjlighet till kollegialt lärande då deltagarnas erfarenheter inom området kan variera.

Kostnad

Föreläsningen är kostnadsfri. Inväntar aktuella prisuppgifter för utbildningsformatet.

En 20 minuter lång utbildning som är en komprimerad version av Våga fråga. Utbildningen sammanfattar den viktigaste informationen om hur man ska agera om någon upplevs må dåligt och har suicidtankar.

Här kan du läsa mer om Våga fråga pocket

Hållbarhet

För att skapa en långsiktig hållbarhet av baskunskap för medarbetare inom kommunal verksamhet rekommenderas att utbildningen används som repetitionsmaterial och komplement till andra utbildningar.

Tidsåtgång och förslag på genomförande

Förslag på utförande är att utbildningstillfället sker i samband med ett APT och blir en återkommande del i verksamhetens årsplanering.

Kostnad

Utbildningen är kostnadsfri.

Ett utbildningsprogram i grundläggande psykiatri för medarbetare som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med psykisk ohälsa. Psyk-E bas består av 22 filmade föreläsningar med tillhörande faktablad. Det är ett flexibelt material som kan genomföras antingen i självstudieformat eller studiecirkelformat under ledning av en utbildningsledare på det sätt som bäst passar målgruppen och arbetsplatsen. Det går även bra att kombinera genomförandet inom en och samma arbetsplats, där några delar i materialet utförs i självstudieformat och några delar i studiecirkelformat. Materialet uppdaterades 2022. Beställaren har tillgång till utbildningen under ett års tid från inköpsdatum.

Här kan du läsa mer om Psyk-E bas

Hållbarhet

För att säkerställa att alla medarbetare i kommunen besitter en baskunskap om psykisk ohälsa rekommenderas att utbildningen ingår som en del i introduktionsutbildningen.

Tidsåtgång och förslag på genomförande

Studiecirklarna genomförs vid gemensamma förutbestämda datum som en del i varje verksamhets årshjul där gruppen utgörs av nyanställda från olika verksamheter i kommunen. På så vis blir det en blandad grupp med möjlighet till kollegialt lärande då deltagarnas erfarenheter inom området kan variera. Utbildningsledaren utses av arbetsplatsen, gärna en person som har vana att hålla i grupper. Utbildningsledaruppdraget kan fördelas på flera medarbetare för att undvika en ojämn belastning på en verksamhet.

Önskas utbildningen utföras i sin helhet i studiecirkelformat är beräknad tidsåtgång ca två timmar per lektionstillfälle, en gång i veckan under en termin.

Önskas utbildningen genomföras i självstudieformat i kombination kan 2-4 föreläsningar väljas ut som anses mest relevant för arbetsplatsen. Medarbetarna tittar på föreläsningarna inför ett uppsamlingstillfälle, där sedan tid ges till frågor och diskussion i grupp under ledning av utbildningsledare.

Önskas utbildningen genomföras i självstudieformat kan utbildningen genomföras i sin helhet eller också väljer arbetsgivaren ut de föreläsningarna som anses mest relevanta för arbetsplatsen.

Kostnad

Grundkostnad är 18 500 kr, moms tillkommer med 25%. För att få tillgång till det filmade materialet betalar man en engångskostnad och får då tillgång till utbildningen genom Karolinska institutets utbildningsplattform Canvas. För grundkostnaden får materialet användas för upp till 100 medarbetare i ett obegränsat antal grupper inom en och samma organisatoriska enhet.

Målgrupp för nivå 2 i utbildningstrappan är personal med individnära arbete exempelvis lärare, fritidspersonal, chefer, personal på äldreboende, handläggare inom socialtjänsten för att nämna några. Personal som berörs av den här utbildningsnivån kan även vara i behov av fördjupad kunskap inom området suicidprevention beroende på arbetsuppgifter. Det är upp till varje chef att bedöma vilka behov av kompetensutveckling som finns.

Information om de föreslagna utbildningarna nedan är inhämtade från respektive hemsida och/eller i dialog med kontaktpersoner för utbildningarna.

Suicidprevention i Svensk sjukvård (SPiSS) är en webbutbildning i tre delar. Utbildningens syfte är att ge ökad kunskap för att minska antal självmord och självmordsförsök. Utbildningen är relevant för både sjukvården och andra verksamheter såsom socialtjänsten, hemtjänst, skola, polis, kriminalvård, trossamfund med mera. De tre delkurserna ger grundläggande kunskap om suicid och suicidprevention. Del 1 och 2 är anpassade för primärvård, personal på sjukhus, samarbetspartners samt psykiatri och habilitering. Utbildningens 3:e del är en fördjupningsdel särskilt framtagen för personal som arbetar inom psykiatrin.

Här kan du läsa mer om SPISS

Hållbarhet

För att skapa en långsiktig hållbarhet rekommenderas att utbildningen ska ingå i medarbetarens kompetensutvecklingsplan där även repetitionstillfällen bör ingå.

Tidsåtgång och förslag på genomförande

Utbildningen tar ca 60 minuter att genomföra, där varje del tar ca 20 minuter.

Utbildningen genomförs i form av självstudier.

Kostnad

Utbildningen är kostnadsfri.

Ett kompetenshöjningsprogram som består av 14 filmade föreläsningar varav två är filmade gruppsamtal. Föreläsningarna handlar om igenkännande, vård och behandling av de vanligaste psykiatriska sjukdomstillstånden hos äldre. De filmade gruppsamtalen handlar om att samtala om döden och om samtalsgrupper för äldre. Efter avslutad utbildning kan man lämna ut ett utbildningsintyg. Beställaren har tillgång till utbildningen under två års tid från inköpsdatum.

Här kan du läsa mer om Psyk-E bas senior

Målgrupp

Rekommenderas till all personal som arbetar med äldre.

Hållbarhet

Utbildningen kan användas som ett komplement till MHFA - äldre för att säkerställa en regelbundenhet i personalens kunskapspåfyllnad. Eller istället för MHFA - äldre för de verksamheter som har ett större behov av flexibilitet i genomförandet av en utbildning p g a verksamhetens behov.

Tidsåtgång och förslag på genomförande

Varje föreläsning är ca 30 minuter och ett utbildningstillfälle är tänkt att ta två timmar med reflektioner och diskussioner kopplat till föreläsningens innehåll. Beställaren har tillgång till utbildningen i två år varför utbildningstillfällena kan spridas ut under en tvåårs period.

Studiecirkelformat rekommenderas. Medarbetarna tittar på föreläsningarna inför ett utbildningstillfälle, där sedan tid ges till frågor och diskussion i grupp under ledning av en utbildningsledare som utsetts av arbetsplatsen.

Kostnad

Grundkostnad är 18 500 kr, moms tillkommer med 25%. För att få tillgång till det filmade materialet betalar man en engångskostnad och får då tillgång till utbildningen genom Karolinska institutets utbildningsplattform Canvas. För grundkostnaden får materialet användas för upp till 100 medarbetare i ett obegränsat antal grupper inom en och samma organisatoriska enhet.

Ett kompetenshöjningsprogram kring stress och arbetsmiljö för första linjens chefer och mellanchefer i företag/organisationer, kommuner, regioner, privat och ideell sektor där det finns behov och intresse av fördjupad kunskap om att upptäcka, möta och förstå stressrelaterad ohälsa hos medarbetare. Består av sju föreläsningar på olika teman som kopplar till arbetsrelaterad stress och utmattningssyndrom. Beställaren har tillgång till utbildningen under ett års tid från inköpsdatum.

Här kan du läsa mer om Psyk-E bas arbete

Målgrupp

Första linjens chefer och mellanchefer samt HR-personal.

Hållbarhet

För att skapa långsiktig hållbarhet rekommenderas att HR-personal kontinuerligt utbildas för att i sin tur verka som utbildningsledare i chefsgrupper. Här finns möjlighet till extern utbildningsledare via ägaren av utbildningen.

Tidsåtgång och förslag på genomförande

Föreläsningarna är ca 30 minuter och är tänkta att ses med avbrott för reflektion och diskussion där innehållet kopplas till egna erfarenheter och upplevelser. Varje kurstillfälle tar ca 1,5–2 timmar, vilket ger 14-18 timmars utbildning, beroende på upplägg.

HR-personal går utbildningen under ledning av extern utbildningsledare och verkar sedan som utvecklingsledare i chefsgrupper på det sätt som passar verksamheten.

Kostnad

Grundkostnaden är 40 250 kr, moms tillkommer med 25%. För att få tillgång till det filmade materialet betalar man en engångskostnad och får då tillgång till utbildningen genom Karolinska institutets utbildningsplattform Canvas. För grundkostnaden får materialet får användas för upp till 100 medarbetare i ett obegränsat antal grupper inom en och samma organisatoriska enhet.

Detta är en webbutbildning där deltagaren får lära sig att samtala med människor som mår psykiskt dåligt och som kan ha suicidala tankar. Syftet är att ge ökad trygghet i att hantera svåra situationer. Utbildningen innehåller texter, filmer och ljudfiler och består av tre kapitel med olika teman.

Målgrupp

Personal inom socialtjänst, både utförare, handläggare och chefer. Inlogg till Socialstyrelsens utbildningsportal krävs för att få tillgång till utbildningen.

Hållbarhet

För att skapa en långsiktig hållbarhet rekommenderas att utbildningen ingår i medarbetarens kompetensutvecklingsplan där även repetitionstillfällen bör ingå.

Tidsåtgång och förslag på genomförande

Den tar ca 60 minuter att genomföra och görs i form av självstudier.

Kostnad

Utbildningen är kostnadsfri.

Syftet med utbildningen är att stötta lärare i arbetet med elevernas psykiska hälsa. Fokus ligger på att skapa trygghet i de samtal man som lärare ofta utför med sina elever, samt ge större kunskap kring psykisk ohälsa och självmord. Utbildningen är helt digital och självinstruerande. Den består av fem delar och utgår från intervjuer, interaktiv film samt tips- och checklistor.

Här kan du läsa mer om Stör döden

Målgrupp

Utbildningen är riktat till lärare på högstadiet och gymnasiet.

Hållbarhet

För att skapa en långsiktig hållbarhet rekommenderas att utbildningen ingår verksamhetens årsplanering och vara ett återkommande inslag årligen.

Tidsåtgång och förslag på genomförande

Utbildningen tar cirka 60 minuter att genomföra. Den kan genomföras i självstudieformat eller som en del i det kollegiala arbetet. Förslaget till skolorna i Örebro län är att genomföra utbildningen i grupp för att ge möjlighet till reflektion, t ex i samband med ett APT.

Kostnad

Utbildningen är kostnadsfri.

Målgrupp för nivå 3 i utbildningstrappan är personal som arbetar nära barn eller vuxna som befinner sig i riskgrupp och därmed behöver fördjupad kunskap inom området suicidprevention. Exempel på riskgrupper är personer som lider av psykisk ohälsa, har en neuropsykiatrisk funktionsvariation, somatisk sjukdom, missbruksproblematik, socioekonomiskt utsatta grupper, efterlevande till suicid, minoritetsgrupper, har drabbas av en förlust eller trauma för att nämna några.

Information om de föreslagna utbildningarna nedan är inhämtade från respektive hemsida och/eller i dialog med kontaktpersoner för utbildningarna.

Detta är en lokal utbildningsinsats som utförs av Mobil resurs - suicidprevention. Syftet är att ge en fördjupad kunskap om det kliniska suicidpreventiva arbetet samt att ge medarbetare en ökad trygghet och tydliga verktyg i svåra situationer.

Utbildningen fokuserar på:

  • att ge fördjupad kunskap om hur man kan uppmärksamma och tolka riskfaktorer
  • att få ökad förståelse för vad en suicidriskbedömning innebär utifrån att kunna identifiera och hänvisa
  • att få ökad kunskap om hur man kan bemöta och prata med en suicidnära
  • att få ökad kunskap om vart och när man kan vända sig för mer stöd och eventuellt hjälp

Förkunskaper

Då utbildning ger fördjupad kunskap inom området suicidprevention är det önskvärt att personal som anmäler sig till den här utbildningen har grundläggande kunskaper inom ämnet suicidprevention, antingen via tidigare utbildning eller arbetslivserfarenhet. Nyanställda som saknar grundläggande kunskap om suicid och suicidpreventivt arbete rekommenderas att gå MHFA - Metal Health First Aid (i första hand) eller SPiSS - Suicidprevention i Svensk Sjukvård innan.

Hållbarhet

Planen är att utbildningsinsatsen återkommer årligen vid något tillfälle för repetition och för nyanställda. En uppföljningsplan bör göras i respektive kommun. Varje utbildningstillfälle utvärderas.

Tidsåtgång och förslag på genomförande

Utbildningen ges i respektive länsdel och omfattar ca tre timmar. Antal utbildningstillfällen är kopplat till antal personer och lokalens storlek. Rekommenderat antal deltagare per utbildningstillfälle är minst 30 personer och max 80 med reservation för att det kan variera. Direktdialog mellan kommun och utbildare kan då komma att krävas för att få till ett så bra utbildningstillfälle som möjligt för båda parter.

Kostnad

Utbildningen är kostnadsfri.

Information kommer framöver.

Psyk-E bas suicid är ett utbildningsprogram som ger fördjupad kunskap om att möta och förstå suicidnära människor samt hjälpa dem hitta alternativ till självmord. Utbildningen består av 20 filmade föreläsningar med tillhörande faktablad, filmade diskussioner och fallbeskrivningar samt en manual, frågor-och-svar och en ordlista. Föreläsningarna täcker olika teman som forskning och prevention, bemötande, självmordsrisk i olika grupper, psykiatriska sjukdomstillstånd med ökad självmordsrisk samt existentiella och religiösa aspekter på självmord. Beställaren har tillgång till utbildningen under två års tid från inköpsdatum.

Här kan du läsa mer om Psyk-E bas suicid

Hållbarhet

Rekommenderas som ett alternativ till den lokala utbildningssatsningen ”Det suicidnära samtalet” för de verksamheter som har ett större behov av flexibilitet i genomförandet av en utbildning p g a verksamhetens behov.

Tidsåtgång och förslag på genomförande

Studiecirkelformat rekommenderas. Medarbetarna tittar på föreläsningarna inför ett utbildningstillfälle, där sedan tid ges till frågor och diskussion i grupp under ledning av en utbildningsledare som utsetts av arbetsplatsen.

Kostnad

Grundkostnaden är 24 500 kr, moms tillkommer med 25%. För att få tillgång till det filmade materialet betalar man en engångskostnad och får då tillgång till utbildningen genom Karolinska institutets utbildningsplattform Canvas. För grundkostnaden får materialet får användas för upp till 100 medarbetare i ett obegränsat antal grupper inom en och samma organisatoriska enhet.

Mental Health First Aid (MHFA) är lik den vid en fysisk Första hjälpen-utbildning. Syftet och målet med MHFA är att sprida kunskap om psykisk hälsa och sjukdom samt kunskap i hur man kan hjälpa en person med psykisk ohälsa.

Här kan du läsa mer om MHFA.

Kontakt

Johanna Bernström Högblom

Länsövergripande samordnare för suicidprevention Örebro län

Youth Aware of Mental Health (YAM) är ett program som främjar den psykiska hälsan bland unga i årskurs 7 och 8. Programmet genomförs i skolan på skoltid i syfte att ge eleverna kunskap om psykisk hälsa, främja diskussion och färdighet i att möta livets svårigheter samt utveckla förmågan att handskas med egna och andras känslor. YAM uppmuntrar deltagarna att lära sig mer om psykisk hälsa och erbjuder kontaktin­formation till både lokala och nationella hjälpinstanser samt organisationer som bedriver ungdomsverksamhet.  

Att ge eleverna kunskapshöjande insatser om psykisk hälsa i skolan kan motverka/minska inåtvända psykiska problem. Chefsgrupp folkhälsa beslutade i juni 2020 att genomföra en förstudie för att undersöka möjligheter att bygga upp en organisation för och introducera YAM i länets skolor (se slutrapport från förstudien ovan). Just nu pågår ett förarbete för att genomföra ett pilotprojekt i länet där ett antal skolor testar att erbjuda YAM till elever i åk 8. 

Mer information om YAM

Kontakt

Johanna Bernström Högblom

Länsövergripande samordnare för suicidprevention Örebro län

Tidiga tecken är ett kartläggningsinstrument som följer upp åldrande personer med kognitiv funktionsnedsättning för att undersöka om förändringar hos personen beror på demens eller normalt åldrande.

Tidiga tecken kan användas för att se och förstå orsak till förändringar i åldrandet. Instrumentet är till för att kunna möta upp med rätt stöd, bemötande och insatser vid tillkommande kognitiva funktionsnedsättningar. Det kan också användas i kontakten med hälso- och sjukvården.

Vårt uppdrag

Välfärd och folkhälsa samordnar tillsammans med Örebro kommun ett nätverk för utbildade coacher för Tidiga tecken.

Johanna Carlsson

Utvecklingsledare: Funktionshindrade

ViSam – Vår planering och Informationsöverföring i en Samlad modell – är en samverkansmodell som tagits fram i syfte att förbättra kvalitet och ge förutsättningar för en sammanhållen vård och omsorg för alla patientgrupper i Örebro län.

ViSam-modellen

ViSam-modellen finns tillgänglig på webben för samtliga vårdgivare och är utformad för att ge stöd i verksamheternas dagliga arbete. Den innehåller beslutsstöd vid försämrat hälsotillstånd i hemmet samt rutiner för säker utskrivning från slutenvården. Modellen omfattar också rutiner för att genomföra en SIP, samordnad individuell plan, inom öppenvården och i samband med utskrivning från slutenvården. Tillsammans utgör dessa delar en samlad modell som bidrar till att skapa struktur för vårdpersonal och lyfta fram den enskildes behov och delaktighet. ViSam-modellen antogs hösten 2013 och har från 2018 anpassats efter lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, ”Lag 2017:612”.

Samverkan vid utskrivning

Samverkan vid utskrivning drevs som ett projekt av Område välfärd och folkhälsa under två år, 2018-2020. Projektet var framgångsrikt och när det avslutades hade följande mål uppnåtts:

  • Länsgemensamma riktlinjer och rutiner i utskrivningsprocessen för alla patientgrupper i ViSam-modellen
  • En modell för att följa upp ekonomisk reglering i samverkan – se ”Modell för betalningsansvar” ovan
  • En resultatportal med statistik för uppföljning av utskrivningsklara patienter som vårdats på vårdenheter inom Region Örebro län. Portalen är tillgänglig för samtliga parter och uppdateras dagligen  - se länk ovan

Vårt uppdrag

Område välfärd och folkhälsa samordnar och stödjer utvecklingen av ViSam-modellen. I juni 2020 ställde sig "Chefsgruppen för social välfärd samt vård och omsorg" bakom ett tydliggörande av organisation och roller kring ViSam, samt en utveckling av upprätthållandet av modellen. En utvecklingsledare på Välfärd och folkhälsa har sedan hösten 2020 uppdraget som processledare med ansvar för utveckling och samordning. Se länk ovan "ViSam samverkansmodell – organisation och roller".

Kontakt

Fredrik Svensson

Processledare ViSam

019-602 63 03

Hade du nytta av innehållet på denna sida?

Senast uppdaterad: den 9 oktober 2023