Region Örebro läns webbplats för Regional utveckling

Kalender
Logotyp för webbplatsen Logotyp för webbplatsen

Metod- och verksamhetsutveckling

Här hittar du exempel på hur vi stödjer arbetet med metod- och verksamhetsutveckling.

Område välfärd och folkhälsa stödjer arbetet med metod- och verksamhetsutveckling inom kommunernas socialtjänst och närliggande hälso- och sjukvård samt inom det tvärsektoriella folkhälsoarbetet.

  • Vi anordnar utbildningar, workshops, seminarier, konferenser
  • Vi anordnar mötesplatser för professionellt erfarenhetsutbyte och reflektion
  • Vi ger processtöd till verksamhetsutveckling i form av forskningscirklar, utvärderingsverkstäder, lärcirklar och liknande
  • Vi samarbetar med enheten för hållbar utveckling i olika epidemiologiska undersökningar
  • Vi ger handledning och konsultation
  • Vi ger implementeringsstöd till nya arbetssätt och metoder
  • Vi genomför utvärderingar och uppföljningar och ger stöd till systematisk uppföljning i verksamheterna
  • Vi stödjer processer som utgår från den nationella kunskapsstyrningen NSK- S, Nationell samverkan för kunskapsstyrning inom socialtjänsten
  • Vi deltar i styrgrupper och referensgrupper i projekt
  • Vi informerar och kommunicerar via rapporter och hemsida
  • Vi omvärldsbevakar och kommunicerar nyheter

Utbildningsgruppen för arbetsterapeuter vill stimulera till kvalitetsutveckling och kollegialt utbyte för hela professionen oavsett verksamhetsområde. Den viktigaste aktiviteten är den årliga utbildningsdagen för arbetsterapeuter där årets nytänkare koras.

Utb gruppens logga

Katarina Corlin - BUH, VUH, Syncentralen, CFH, Ekeskolan

Anneli Wase - Norra länets kommuner, Lindesbergs lasarett 

Katarina Gruvaeus - Psykiatrin, SIS, Kriminalvården

Kristina Luhr - Region Örebro län

Therese Börjesson - Södra länets kommuner

Gunnel Karlsson - Universitetssjukhuset Örebro

Katarina Olsson - Västra länets kommuner, Karlskoga lasarett

Erica Gunnarsson - Örebro kommun

Marianne Boström - Örebro universitetet 

Stipendium till Ann-Britt Ivarssons minne

Ann-Britt Ivarssons minnesfond instiftades år 2020. Ann-Britt arbetade som professor i arbetsterapi på Örebro universitet och ägnade sitt yrkesliv åt att, genom undervisning och forskning, studera och främja meningsfulla aktiviteter för personer med nedsatt aktivitetsförmåga.

Stipendiet ska hedra Ann-Britts minne samt uppmärksamma och uppmuntra utvecklingen av ämnet arbetsterapi och arbetsterapeutprofessionen. Det kommer delas ut årligen i samband med Arbetsterapeuternas utbildningsdag. Mer information och ansökningsblanketter hittar du på fondens hemsida (se ovan).

Årets nytänkare inom arbetsterapi

Årets nytänkare inom arbetsterapi är ett kvalitetspris för arbetsterapeuter i Örebro län. Priset är instiftat av utbildningsgruppen och ska tilldelas enskild arbetsterapeut eller en mindre grupp som visat prov på kreativt nytänkande, arbetssätt och metoder som utvecklar arbetsterapin. Arbetet ska kännetecknas av höga ambitioner och framåtanda. Priset delas ut i samband med arbetsterapeuternas årliga utbildningsdag och består av ett unikt diplom samt en liten gåva.

Tidigare års pristagare
Jenny Rodén-Nilsson - 2020
Lena Johansson - 2019
Anette Liljegren - 2018
Inga Blomstrand - 2017
Helena Ekmark (Boken om Kim) - 2016
Kommunrehab i Nora - 2015

--------------------------------

Kristina Luhr

Utvecklingsledare: Äldre

Målet med BBIC är att ge de barn och unga som har kontakt med socialtjänsten samma livschanser som alla andra barn i samhället.

Syftet med BBIC är att

  • stärka barns ställning i enlighet med FN:s barnkonvention och socialtjänstlagen
  • verka för samförstånd kring barnet mellan föräldrar och familj, fosterföräldrar och professionella, där alla är klara över sina skyldigheter och åtaganden
  • skapa struktur och systematik i arbetet med att identifiera, dokumentera och utvärdera  barns behov av insatser
  • öka kvaliteten och rättssäkerheten.

BBIC-triangeln

BBIC-triangeln är en modell för att utreda och följa upp de behov ett barn har. I centrum av triangeln finns barnets behov. Genom att väga samman triangelns tre sidor – se till barnets utveckling i relation till föräldrarnas förmåga i den familj och miljö de befinner sig i – görs en bedömning av vad som är barnets behov.

Triangeln

Vårt uppdrag

Område välfärd och folkhälsa ansvarar för samordningen av arbetet med BBIC. Ett nätverk med ansvariga eller utbildare i kommunerna träffas två gånger per termin för informationsutbyte, diskussion och erfarenhetsutbyte.

Alla länets tolv kommuner har permanent licens för att arbeta med BBIC.

Tarja Nordling

Utvecklingsledare: Individ och familj, IFO

Delaktighetsmodellen är ett arbetssätt som underlättar jämlik dialog mellan brukare och personal. Den bärande idén är att stödja brukare/elever att öka sin förmåga att uttrycka och formulera sina behov och önskemål tillsammans med dem som de delar vardagen med.

Modellen bygger på dialogsamtal, så kallade delaktighetsslingor, som förs i mindre grupper, brukare/elever för sig och personal för sig. Sedan träffas alla för ett gemensamt samtal.

Slingan ska ses som ”ett sammanhållet samtal” och leds av utbildade vägledare som inte är personal till brukarna/eleverna. I slingan (se bilden till höger) samtalar alla kring ett valt tema av intresse för brukarna/eleverna – det kan handla om allt från förutsättningar för fritidsintressen till om man upplever att personalen lyssnar.

Slingan

Vårt uppdrag

Välfärd och folkhälsa samordnar ett nätverk för vägledare, anordnar regelbundet utbildningar och stödjer arbetet för att implementera delaktighetsmodellen (DMO).

Johanna Häll

Utvecklingsledare: Funktionshindrade

För personer med demenssjukdom, anhöriga och de som arbetar med demensvård/ omsorg finns webbplatsen DemensSam. Där har vi samlat olika riktlinjer och rekommendationer. Du hittar även förklaringar till olika processer och dokument som ingår i utredning, uppföljning och omvårdnad av personer med demenssjukdom.

DemensSam utvecklades 2012 inom projektet ”Utbildning, uppföljning och utveckling av demensvården i Örebro län”. Socialstyrelsen finansierade projektet.

Vårt uppdrag

Område välfärd och folkhälsa samordnar och stödjer utvecklingen av sidan.

 

Karin Brage

Utvecklingsledare: Digitalisering

Att se, förstå och stödja barn och föräldrar ger bättre förutsättningar för jämlik hälsa, jämställt föräldraskap och stärkt barnrättsperspektiv. Att erbjuda ett bra samhällsstöd till föräldrar är därför ett högprioriterat område. Samhället behöver erbjuda ett så brett utbud av olika insatser som möjligt så att det når alla föräldrar, eller andra viktiga vuxna i barnets närhet, oavsett familjesituation eller hur familjens livsvillkor ser ut. Enligt artikel 18 i FN:s konvention om barnets rättigheter ska staten hjälpa föräldrar.

Föräldraskap

Strategisk arbetsgrupp

En strategisk arbetsgrupp arbetar med stöd, kvalitetskontroll och utveckling av familjecentraler och annan stödverksamhet för familjer. Arbetsgruppen utgår från regeringens strategi för ett stärkt föräldraskapsstöd och dess övergripande målsättning att alla föräldrar ska erbjudas föräldraskapsstöd under barnets hela uppväxt. Strategins tre målområden är:

1: Ett kunskapsbaserat arbetssätt
2: Ett tillgängligt stöd
3: En stödjande organisation 

Regionalt nätverk och arbetsgrupper

Länssamverkan föräldraskapsstöd är ett nätverk för länets långsiktiga och generella stödjande arbete i föräldraskapsfrågor. I nätverket finns representation från Region Örebro län, länets kommuner, länsstyrelsen, RF-Sisu, Örebro läns bildningsförbund (ÖLBF) samt Föreningen för familjecentralers främjande (FFFF).

Jämställt föräldraskap, språkutveckling och integration är några exempel på utvecklingsarbeten som arbetsgruppen arbetar med just nu. Vi använder oss av programmen ABC - Alla Barn i Centrum och FöiS - Föräldraskap i Sverige i arbetet med att stödja föräldrar.

Vårt uppdrag

Område välfärd och folkhälsa stödjer och samordnar processer för att utveckla ett långsiktigt och hållbart föräldraskapsstöd i länet enligt regeringens Nationella strategi för ett stärkt föräldraskapsstöd.

Marie Cesares Olsson

Utvecklingsledare: Folkhälsa

En familjecentral är en mötesplats för blivande föräldrar och familjer med barn 0-6 år där man kan träffa andra familjer, leka och delta i pedagogisk verksamhet, gruppverksamhet samt få hjälp och stöd i sitt föräldraskap. Hösten 2020 finns det 15 familjecentraler i Örebro län och ytterligare tre är på väg att starta. 

Region Örebro län och länets kommuner har en överenskommelse om samverkan för familjecentraler. Det finns även en strategisk arbetsgrupp som arbetar med stöd, kvalitetskontroll och utveckling av familjecentraler och annan stödverksamhet för familjer. Gruppen ska även följa upp överenskommelsen om regional samverkan för familjecentraler. 

Jämställt föräldraskap, språkutveckling och integration är några exempel på utvecklingsarbeten som arbetsgruppen och familjecentralerna arbetar med just nu. Målet är att utveckla samverkan mellan de olika professioner som finns på familjecentralerna och att få en bättre systematik i kvalitetsarbetet.

Område välfärd och folkhälsa deltar aktivt i arbetet i FFFF – Föreningen För Familjecentralers Främjande.

Vårt uppdrag

I samarbete med verksamhetsutvecklare i mödra- och barnhälsovården stödjer Område välfärd och folkhälsa kunskaps- och metodutveckling på länets familjecentraler. Arbetet sker i samverkan med länsdelarnas folkhälsoteam.

Marie Cesares Olsson

Utvecklingsledare: Folkhälsa

Regionen och länets kommuner samverkar för att fler föräldrar ska få möjlighet att få råd och stöd i sitt föräldraskap via ett föräldraskapsstödsprogram.

Få saker är viktigare än relationen med våra barn. Idag finns forskning att starka band mellan barn och föräldrar är den bästa grunden för en harmonisk uppväxt till trygga och självständiga individer. Därför samverkar vi i länet för att fler föräldrar ska få möjlighet att få råd och stöd i sitt föräldraskap via ett föräldraskapsstödsprogram. Just nu har vi två program på gång - Alla Barn i Centrum (ABC) och Föräldraskap i Sverige (FöiS).

ABC - Alla Barn i Centrum (3-12 år)

ABC (3-12 år) riktar sig till alla föräldrar eller andra viktiga vuxna runt barn. ABC består av fyra träffar, á 2,5 timme som leds av två utbildade gruppledare. Varje grupp har 10-14 deltagare. På träffarna tar föräldrar del av varandras erfarenheter och av forskning. Mellan träffarna över föräldrarna på innehållet hemma med sina barn.

Innehåll:

  • Träff 1 – Visa kärlek
  • Träff 2 – Vara med
  • Träff 3 – Visa vägen
  • Träff 4 – Välja strider

FöiS - Föräldraskap i Sverige (0-18 år)

FöiS är ett samhällsorienterande grupprogram för nyanlända och utrikesfödda föräldrar med barn 0-18 år. FöiS består av fem träffar, à 2,5 timme som leds av två utbildade gruppledare. Varje grupp har 10-15 deltagare. På träffarna får föräldrarna mer information om områden som är viktiga för familjelivet i Sverige, och möjlighet till gruppdiskussioner.

Innehåll:

  • Träff 1 – Familj i nytt land
  • Träff 2 – Skola, pojkar och flickor
  • Träff 3 – Hälsa och sjukvård
  • Träff 4 – Föräldrars rättigheter och skyldigheter
  • Träff 5 – Att vara förälder till en tonåring

Marie Cesares Olsson

Utvecklingsledare: Folkhälsa

Tidiga tecken är ett kartläggningsinstrument som följer upp åldrande personer med kognitiv funktionsnedsättning för att undersöka om förändringar hos personen beror på demens eller normalt åldrande.

Tidiga tecken kan användas för att se och förstå orsak till förändringar i åldrandet. Instrumentet är till för att kunna möta upp med rätt stöd, bemötande och insatser vid tillkommande kognitiva funktionsnedsättningar. Det kan också användas i kontakten med hälso- och sjukvården.

Vårt uppdrag

Välfärd och folkhälsa samordnar tillsammans med Örebro kommun ett nätverk för utbildade coacher för Tidiga tecken.

Johanna Häll

Utvecklingsledare: Funktionshindrade

När en patient behandlats färdigt på sjukhus ska den kommunala vården och omsorgen ta vid. I Örebro län samverkar kommuner och region för att minska vårdtiderna för utskrivningsklara patienter. Område välfärd och folkhälsa har under två år drivit ett projekt för att samordna utvecklingsarbetet som regleras i lagen för samverkan vid utskrivning (2018).

Projektet har haft en god måluppfyllelse – verksamheterna i länet har varit framgångsrika med att uppfylla den nya lagens krav. Antalet utskrivningsklara dagar har minskat under hela projekttiden och Örebro län har haft värden som ligger under rikssnittet. Betalningsansvar för kommunerna har bara varit aktuellt vid något enstaka tillfälle och patienterna är övervägande nöjda med utskrivningsprocessen. Projektet Samverkan vid utskrivning har nu avslutats och övergår i Samverkan vid god och nära vård.

Mål som projektet Samverkan vid utskrivning uppnått är:

  • länsgemensamma riktlinjer och rutiner i utskrivningsprocessen för alla patientgrupper i ViSam-modellen
  • en modell för att följa upp ekonomisk reglering i samverkan
  • en resultatportal med statistik för uppföljning av utskrivningsklara patienter som vårdats på vårdenheter inom Region Örebro län. Portalen är tillgänglig för samtliga parter och uppdateras dagligen

I slutrapporten (se högerspalten) beskrivs de identifierade utvecklingsområden som kvarstår:

  • Utveckla arbetet med SIP
  • Utveckla/stärka rollen som fast vårdkontakt i öppenvården 
  • Öka patientens upplevelse av delaktighet och trygghet 
  • Utveckla arbetet med patientkontrakt tillsammans med SIP 
  • Bättre träffsäkerhet för preliminärt utskrivningsdatum
  • Utveckla ViSam-modellen – organisation och roller

Malin Duckert Ek

Projektledare: Samverkan för god och nära vård

Kristina Luhr

Utvecklingsledare: Äldre

En individanpassad och sammanhållen vård och omsorg ställer krav på helhetssyn och samarbete över professions- och organisationsgränserna.

ViSam – Vår planering och Informationsöverföring i en Samlad modell – är en samverkansmodell som tagits fram i syfte att förbättra kvalitet och ge förutsättningar för en sammanhållen vård och omsorg för alla patientgrupper i Örebro län. Modellen antogs hösten 2013 och har från 1 januari 2018 anpassats efter nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård ”Lag 2017:612”.

Modellen ska användas av vårdgivarna och innehåller bedömning med beslutsstöd vid försämrat hälsotillstånd i hemmet samt rutiner för säker utskrivning från slutenvården. Den omfattar också rutiner för att genomföra samordnad individuell plan (SIP) inom öppenvården och i samband med utskrivning från slutenvården. Tillsammans utgör dessa delar en samlad modell som bidrar till att skapa struktur för vårdpersonal och lyfter fram den enskildes behov och delaktighet.

ViSam-modellen finns tillgänglig för samtliga vårdgivare och allmänhet på webben och är utformad för att ge stöd i verksamheternas dagliga arbete.

Vårt uppdrag

ViSam-modellen förbättrar kvaliteten och ger förutsättningar för en sammanhållen vård och omsorg. Område välfärd och folkhälsa samordnar och stödjer utvecklingen av modellen.

Kristina Luhr

Utvecklingsledare: Äldre

Hade du nytta av innehållet på denna sida?

Senast uppdaterad: den 8 januari 2021