Region Örebro läns webbplats för Regional utveckling

Kalender
Logotyp för webbplatsen Logotyp för webbplatsen

Metod- och verksamhetsutveckling

Här hittar du exempel på hur vi stödjer arbetet med metod- och verksamhetsutveckling.

Område välfärd och folkhälsa stödjer arbetet med metod- och verksamhetsutveckling inom kommunernas socialtjänst och närliggande hälso- och sjukvård samt inom det tvärsektoriella folkhälsoarbetet.

  • Vi anordnar utbildningar, workshops, seminarier, konferenser
  • Vi anordnar mötesplatser för professionellt erfarenhetsutbyte och reflektion
  • Vi ger processtöd till verksamhetsutveckling i form av forskningscirklar, utvärderingsverkstäder, lärcirklar och liknande
  • Vi samarbetar med enheten för hållbar utveckling i olika epidemiologiska undersökningar
  • Vi ger handledning och konsultation
  • Vi ger implementeringsstöd till nya arbetssätt och metoder
  • Vi genomför utvärderingar och uppföljningar och ger stöd till systematisk uppföljning i verksamheterna
  • Vi stödjer processer som utgår från den nationella kunskapsstyrningen NSK- S, Nationell samverkan för kunskapsstyrning inom socialtjänsten
  • Vi deltar i styrgrupper och referensgrupper i projekt
  • Vi informerar och kommunicerar via rapporter och hemsida
  • Vi omvärldsbevakar och kommunicerar nyheter

Utbildningsgruppen för arbetsterapeuter vill stimulera till kvalitetsutveckling och kollegialt utbyte för hela professionen oavsett verksamhetsområde. Den viktigaste aktiviteten är den årliga utbildningsdagen för arbetsterapeuter där årets nytänkare koras.

Utb gruppens logga

Katarina Corlin - BUH, VUH, Syncentralen, CFH, Ekeskolan

Anneli Wase - Norra länets kommuner, Lindesbergs lasarett 

Katarina Gruvaeus - Psykiatrin, SIS, Kriminalvården

Kristina Luhr - Region Örebro län

Therese Börjesson - Södra länets kommuner

Gunnel Karlsson - Universitetssjukhuset Örebro

Katarina Olsson - Västra länets kommuner, Karlskoga lasarett

Erica Gunnarsson - Örebro kommun

Marianne Boström - Örebro universitetet 

Stipendium till Ann-Britt Ivarssons minne

Ann-Britt Ivarssons minnesfond instiftades år 2020. Ann-Britt arbetade som professor i arbetsterapi på Örebro universitet och ägnade sitt yrkesliv åt att, genom undervisning och forskning, studera och främja meningsfulla aktiviteter för personer med nedsatt aktivitetsförmåga.

Stipendiet ska hedra Ann-Britts minne samt uppmärksamma och uppmuntra utvecklingen av ämnet arbetsterapi och arbetsterapeutprofessionen. Det kommer delas ut årligen i samband med Arbetsterapeuternas utbildningsdag. Mer information och ansökningsblanketter hittar du på fondens hemsida (se ovan).

Årets nytänkare inom arbetsterapi

Årets nytänkare inom arbetsterapi är ett kvalitetspris för arbetsterapeuter i Örebro län. Priset är instiftat av utbildningsgruppen och ska tilldelas enskild arbetsterapeut eller en mindre grupp som visat prov på kreativt nytänkande, arbetssätt och metoder som utvecklar arbetsterapin. Arbetet ska kännetecknas av höga ambitioner och framåtanda. Priset delas ut i samband med arbetsterapeuternas årliga utbildningsdag och består av ett unikt diplom samt en liten gåva.

Tidigare års pristagare
Jenny Rodén-Nilsson - 2020
Lena Johansson - 2019
Anette Liljegren - 2018
Inga Blomstrand - 2017
Helena Ekmark (Boken om Kim) - 2016
Kommunrehab i Nora - 2015

--------------------------------

Kristina Luhr

Utvecklingsledare: Äldre

Målet med BBIC är att ge de barn och unga som har kontakt med socialtjänsten samma livschanser som alla andra barn i samhället.

Syftet med BBIC är att

  • stärka barns ställning i enlighet med FN:s barnkonvention och socialtjänstlagen
  • verka för samförstånd kring barnet mellan föräldrar och familj, fosterföräldrar och professionella, där alla är klara över sina skyldigheter och åtaganden
  • skapa struktur och systematik i arbetet med att identifiera, dokumentera och utvärdera  barns behov av insatser
  • öka kvaliteten och rättssäkerheten.

BBIC-triangeln

BBIC-triangeln är en modell för att utreda och följa upp de behov ett barn har. I centrum av triangeln finns barnets behov. Genom att väga samman triangelns tre sidor – se till barnets utveckling i relation till föräldrarnas förmåga i den familj och miljö de befinner sig i – görs en bedömning av vad som är barnets behov.

Triangeln

Vårt uppdrag

Område välfärd och folkhälsa ansvarar för samordningen av arbetet med BBIC. Ett nätverk med ansvariga eller utbildare i kommunerna träffas två gånger per termin för informationsutbyte, diskussion och erfarenhetsutbyte.

Alla länets tolv kommuner har permanent licens för att arbeta med BBIC.

Tarja Nordling

Utvecklingsledare: Individ och familj, IFO

Delaktighetsmodellen är ett arbetssätt som underlättar jämlik dialog mellan brukare och personal. Den bärande idén är att stödja brukare/elever att öka sin förmåga att uttrycka och formulera sina behov och önskemål tillsammans med dem som de delar vardagen med.

Modellen bygger på dialogsamtal, så kallade delaktighetsslingor, som förs i mindre grupper, brukare/elever för sig och personal för sig. Sedan träffas alla för ett gemensamt samtal.

Slingan ska ses som ”ett sammanhållet samtal” och leds av utbildade vägledare som inte är personal till brukarna/eleverna. I slingan (se bilden till höger) samtalar alla kring ett valt tema av intresse för brukarna/eleverna – det kan handla om allt från förutsättningar för fritidsintressen till om man upplever att personalen lyssnar.

Slingan

Vårt uppdrag

Välfärd och folkhälsa samordnar ett nätverk för vägledare, anordnar regelbundet utbildningar och stödjer arbetet för att implementera delaktighetsmodellen (DMO).

Johanna Häll

Utvecklingsledare: Funktionshindrade

För personer med demenssjukdom, anhöriga och de som arbetar med demensvård/ omsorg finns webbplatsen DemensSam. Där har vi samlat olika riktlinjer och rekommendationer. Du hittar även förklaringar till olika processer och dokument som ingår i utredning, uppföljning och omvårdnad av personer med demenssjukdom.

DemensSam utvecklades 2012 inom projektet ”Utbildning, uppföljning och utveckling av demensvården i Örebro län”. Socialstyrelsen finansierade projektet.

Vårt uppdrag

Område välfärd och folkhälsa samordnar och stödjer utvecklingen av sidan.

 

Karin Brage

Utvecklingsledare: Digitalisering

Att se, förstå och stödja barn och föräldrar ger bättre förutsättningar för jämlik hälsa, jämställt föräldraskap och stärkt barnrättsperspektiv. Att erbjuda ett bra samhällsstöd till föräldrar är därför ett högprioriterat område. Samhället behöver erbjuda ett så brett utbud av olika insatser som möjligt så att det når alla föräldrar, eller andra viktiga vuxna i barnets närhet, oavsett familjesituation eller hur familjens livsvillkor ser ut. Enligt artikel 18 i FN:s konvention om barnets rättigheter ska staten hjälpa föräldrar.

Föräldraskap

Strategisk arbetsgrupp

En strategisk arbetsgrupp arbetar med stöd, kvalitetskontroll och utveckling av familjecentraler och annan stödverksamhet för familjer. Arbetsgruppen utgår från regeringens strategi för ett stärkt föräldraskapsstöd och dess övergripande målsättning att alla föräldrar ska erbjudas föräldraskapsstöd under barnets hela uppväxt. Strategins tre målområden är:

1: Ett kunskapsbaserat arbetssätt
2: Ett tillgängligt stöd
3: En stödjande organisation 

Regionalt nätverk och arbetsgrupper

Länssamverkan föräldraskapsstöd är ett nätverk för länets långsiktiga och generella stödjande arbete i föräldraskapsfrågor. I nätverket finns representation från Region Örebro län, länets kommuner, länsstyrelsen, RF-Sisu, Örebro läns bildningsförbund (ÖLBF) samt Föreningen för familjecentralers främjande (FFFF).

Jämställt föräldraskap, språkutveckling och integration är några exempel på utvecklingsarbeten som arbetsgruppen arbetar med just nu. Vi använder oss av programmen ABC - Alla Barn i Centrum och FöiS - Föräldraskap i Sverige i arbetet med att stödja föräldrar.

Vårt uppdrag

Område välfärd och folkhälsa stödjer och samordnar processer för att utveckla ett långsiktigt och hållbart föräldraskapsstöd i länet enligt regeringens Nationella strategi för ett stärkt föräldraskapsstöd.

Marie Cesares Olsson

Utvecklingsledare: Folkhälsa

En familjecentral är en mötesplats för blivande föräldrar och familjer med barn 0-6 år där man kan träffa andra familjer, leka och delta i pedagogisk verksamhet, gruppverksamhet samt få hjälp och stöd i sitt föräldraskap. Hösten 2020 finns det 15 familjecentraler i Örebro län och ytterligare tre är på väg att starta. 

Region Örebro län och länets kommuner har en överenskommelse om samverkan för familjecentraler. Det finns även en strategisk arbetsgrupp som arbetar med stöd, kvalitetskontroll och utveckling av familjecentraler och annan stödverksamhet för familjer. Gruppen ska även följa upp överenskommelsen om regional samverkan för familjecentraler. 

Jämställt föräldraskap, språkutveckling och integration är några exempel på utvecklingsarbeten som arbetsgruppen och familjecentralerna arbetar med just nu. Målet är att utveckla samverkan mellan de olika professioner som finns på familjecentralerna och att få en bättre systematik i kvalitetsarbetet.

Område välfärd och folkhälsa deltar aktivt i arbetet i FFFF – Föreningen För Familjecentralers Främjande.

Vårt uppdrag

I samarbete med verksamhetsutvecklare i mödra- och barnhälsovården stödjer Område välfärd och folkhälsa kunskaps- och metodutveckling på länets familjecentraler. Arbetet sker i samverkan med länsdelarnas folkhälsoteam.

Marie Cesares Olsson

Utvecklingsledare: Folkhälsa

Regionen och länets kommuner samverkar för att fler föräldrar ska få möjlighet att få råd och stöd i sitt föräldraskap via ett föräldraskapsstödsprogram.

Få saker är viktigare än relationen med våra barn. Idag finns forskning att starka band mellan barn och föräldrar är den bästa grunden för en harmonisk uppväxt till trygga och självständiga individer. Därför samverkar vi i länet för att fler föräldrar ska få möjlighet att få råd och stöd i sitt föräldraskap via ett föräldraskapsstödsprogram. Just nu har vi två program på gång - Alla Barn i Centrum (ABC) och Föräldraskap i Sverige (FöiS).

ABC - Alla Barn i Centrum (3-12 år)

ABC (3-12 år) riktar sig till alla föräldrar eller andra viktiga vuxna runt barn. ABC består av fyra träffar, á 2,5 timme som leds av två utbildade gruppledare. Varje grupp har 10-14 deltagare. På träffarna tar föräldrar del av varandras erfarenheter och av forskning. Mellan träffarna över föräldrarna på innehållet hemma med sina barn.

Se en film om ABC (ca 5 min) och en film om en förälders upplevelse av ABC (ca 2 min)

Innehåll:

  • Träff 1 – Visa kärlek
  • Träff 2 – Vara med
  • Träff 3 – Visa vägen
  • Träff 4 – Välja strider

FöiS - Föräldraskap i Sverige (0-18 år)

FöiS är ett samhällsorienterande grupprogram för nyanlända och utrikesfödda föräldrar med barn 0-18 år. FöiS består av fem träffar, à 2,5 timme som leds av två utbildade gruppledare. Varje grupp har 10-15 deltagare. På träffarna får föräldrarna mer information om områden som är viktiga för familjelivet i Sverige, och möjlighet till gruppdiskussioner.

Innehåll:

  • Träff 1 – Familj i nytt land
  • Träff 2 – Skola, pojkar och flickor
  • Träff 3 – Hälsa och sjukvård
  • Träff 4 – Föräldrars rättigheter och skyldigheter
  • Träff 5 – Att vara förälder till en tonåring

Marie Cesares Olsson

Utvecklingsledare: Folkhälsa

I hela landet pågår ett arbete för att utveckla och ställa om till en god och nära vård där primärvården ska utgöra navet i hälso- och sjukvården. Vården ska finnas nära invånarna och det ska finnas goda möjligheter att arbeta hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande.

Omställning till en nära vård är en förändring till en mer personcentrerad vård och ett mer personcentrerat förhållningssätt. Målet är att patienten får en god, nära och samordnad vård som stärker hälsan, att patienten är delaktig utifrån sina förutsättningar och preferenser samt att hälso- och sjukvårdssystemet är mer samhällsekonomiskt effektivt och långsiktigt hållbart. Som en del i lösningen krävs nya och förbättrade arbetssätt samt ett innovativt och ändamålsenligt nyttjande av teknik och digitala tjänster.

Nedan kan du läsa mer om de länsgemensamma och kommunala utvecklingssatsningar som pågår i omställningsarbetet till en nära vård.

Vårt uppdrag

I omställningsarbetet till en nära vård ansvarar de Regionala samverkans- och stödstrukturerna (RSS) för att redovisa genomförda insatser, uppnådda resultat och användning av medel inom den statliga överenskommelsen. I Örebro län finns RSS inom Område välfärd och folkhälsa på Regional utveckling. Vi tar tillsammans med kommunerna fram användningsområden för medlen och finns sedan där som stöd för de projekt och aktiviteter som genomförs samt för de långsiktiga utvecklingssatsningarna mellan kommunerna och regionen. 

Lena Karlsson

Utvecklingsledare: Äldre

Överenskommelsen om hälso- och sjukvård i hemmet ska ge förutsättningar för nya och mer ändamålsenliga sätt att lösa de svårigheter som finns med nuvarande hemsjukvårdsavtal. Den ska ge förutsättningar för omställningen till en god och nära vård i länet. I arbetet ingår också att hitta nya arbetssätt för att stärka rehabiliteringen och lösa nutritionsbehandling vid hälso- och sjukvård i hemmet.

Malin Duckert Ek

Projektledare: Samverkan för god och nära vård

Andelen äldre i befolkningen ökar vilket leder till att efterfrågan på vårdutbildad personal kommer öka kraftigt. Tillgången till personal ser samtidigt svag ut med många pensionsavgångar och otillräckligt antal som examineras från vård- och omsorgsutbildningar. För en framgångsrik omställning till god och nära vård  i Örebro län finns behov av en gemensam kompetensförsörjningsplan för regionens hälso- och sjukvård samt den kommunala vård- och omsorgen.

Anna Bergemalm

Projektledning: Länsgemensam kompetensförsörjningsplan

Sara Norén

Processledare: Länsgemensam kompetensförsörjningsplan

I arbetet för en god och nära vård finns det behov av att lyfta fram digitaliseringens möjligheter. Arbetet med digitalisering pågår inom regionen, mellan och inom kommunerna samt i ett länsgemensamt arbete mellan regionen och länets kommuner inom området e-hälsa. Länet har ett gemensamt behov av att ytterligare utveckla e-hälsan i linje med det som beskrivs i den nationella strategin Vision e-hälsa 2025 för att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter i såväl socialtjänsten som hälso- och sjukvården.

Här kan du läsa mer om vårt arbete inom e-hälsa

Kontakt

Karin Brage

Utvecklingsledare: Digitalisering

I varje kommun i Örebro län ska det finnas en lokal processledare för omställningen till en god och nära vård. Det är viktigt att redan från start planera för hur det lokala omställningsarbetet ska hållas ihop, samordnas och stödjas. Uppdraget finansieras med kommunala överenskommelsemedel, från hösten 2021 och hela 2022.

Den lokala processledarens roll och funktion i kommunen är att arbeta med omställningen till en nära vård på den lokala samverkansnivån. Processledaren bidrar till att stärka strukturer och processer, både interna och externa, genom att vara den lokala motorn i omställningsarbetet. Den nya överenskommelsen om hälso- och sjukvård i hemmet är en del av arbetet.

Lokala aktivitetsplaner

Kommunerna har signalerat att de har olika behov och varje kommun bör därför identifiera sina behov av förstärkning på samverkansnivå. När kommunen identifierat sina behov och utmaningar kan man ta fram konkreta aktiviteter. Behov, utmaningar, aktiviteter och genomförande ska dokumenteras i en lokal aktivitetsplan som rapporteras tillbaka till Välfärd och folkhälsa. Dokumentationen på lokal nivå aggregeras upp till regional nivå för att återkopplas till Socialchefsnätverket samt till den nationella redovisningen för överenskommelsemedlen för God och nära vård.

Lena Karlsson

Utvecklingsledare: Äldre

Den psykiska ohälsan ökar bland barn och unga, i den yrkesverksamma befolkningen och bland äldre. Att förbättra den psykiska hälsan i hela befolkningen är en komplex utmaning som kräver kraftsamling av en mängd olika aktörer i region, kommuner och civilsamhälle. Ingen enskild aktör har ensam lösningen på problemet – det är en gemensam samhällsutmaning. Ett arbete med att skapa en jämlik psykisk hälsa i Örebro län kräver att alla aktörer samverkar och att medborgarna är i fokus. Vi behöver se medborgarna som en resurs i utvecklingsarbetet.

Sedan 2015 har det funnits en nationell överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och regioner om stimulansmedel för att stärka insatser inom området psykisk hälsa. Syftet är att stimulera till förbättring och förstärkning i verksamheterna samt bidra till ökad tillgänglighet och jämlikhet i arbetet med psykisk hälsa. I Örebro län finns en handlingsplan för psykisk ohälsa som alla kommuner och regionen har ställt sig bakom. Genom bred förankring och delaktighet skapar den en gemensam bild av länsövergripande målområden, utmaningar och behov. Planen fastställdes i oktober 2020 av Chefsgrupp social välfärd samt vård och omsorg och Chefsgrupp folkhälsa. De specifika samverkansråden för områdena har ställt sig bakom planen.

Nedan kan du läsa om de länsgemensamma utvecklingsarbeten som är kopplade till planen. Under respektive rubrik kommer du kunna följa arbetets gång.

Vårt uppdrag

Välfärd och folkhälsa ansvarar för att identifiera länsgemensamma utvecklingsområden, ta fram en handlingsplan samt att följa upp planen. Välfärd och folkhälsa driver och stödjer utvecklingen inom identifierade områden samt ansvarar för att genomföra vissa aktiviteter.

Ida Broman

Utvecklingsledare: Folkhälsa

Johanna Häll

Utvecklingsledare: Funktionshindrade

Birgitta Gunnarsson är anställd som Anhörigkonsulent av Föreningen för Psykiatriskt Samarbete (FPS). På uppdrag av Region Örebro län arbetar hon med att ge stöd åt anhöriga till patienter inom psykiatrin samt att implementera information om anhörigstöd i länets verksamheter. Målet är att information om möjligheten för anhöriga att få samtalsstöd ska vara en självklar del i Psykiatrins- och Socialpsykiatrins verksamheter och processer.

Efter en omfattande utredning av anhörigas behov samt en genomlysning av Psykiatrins verksamhet inom Region Örebro län togs 2007 ett politiskt beslut om att tillsätta en anhörigkonsulent. Utredningen visade att anställda inom Psykiatrin vittnade om stora behov av anhörigstöd för att den anhörige ska orka finnas vid patientens sida under vård och rehabilitering. Studien av anhöriga visade att de behöver en bättre kommunikation med den psykiatriska vården. För att känna tilltro har de behov av information om diagnoser och riktlinjer. Man kom också fram till att de anhöriga har stort behov av individuellt samtalsstöd hos FPS anhörigförening istället för inom den psykiatriska vården, där deras närstående fick vård.

Birgitta Gunnarsson arbetar mest med individuellt anhörigstöd men möter även par och familjer för stöd och rådgivning i anhörigfrågor. Birgitta har också arbetat fram en anhörigutbildning som ges på de fyra Allmänpsykiatriska Öppenvårdsmottagningarna inom regionen (Örebro, Hallsberg, Karlskoga och Lindesberg). Utbildningen fokuserar på anhörigperspektivet och har fått namnet ”Var varsam mot dig själv”.

Du som arbetar inom Område Psykiatri, Första Linjens Psykiatri eller någon av länskommunernas Socialpsykiatri kan ta kontakt med Birgitta eller hänvisa anhöriga att boka tid för stödsamtal eller gruppstöd. Ring eller skicka ett mejl där du anger namn, bostadskommun, kontaktuppgifter samt en mycket kort beskrivning av på vilket sätt hen är anhörig. För mer info se http://www.psykiatrisktsamarbete.se/ och Facebook/Evenemang/Stödgrupper.

Kontakt

Birgitta Gunnarsson
Ring 070-320 48 14
Skicka e-post

För att stimulera till patient-/brukarmedverkan finns under 2020-2021 pengar avsatta för arvode för dem som deltar i utvecklingsarbete kopplat till handlingsplan för psykisk hälsa.

Arvodet betalas ut till …

  • person med erfarenhet som patient/brukare i region eller kommun,
  • medborgare som bedöms viktig för utvecklingsarbetet,

… när grupperingar kopplade till handlingsplan psykisk hälsa kallar till uppdrag och efterfrågar kunskap och erfarenhet i arbeten de bedriver.

Kontakt

Johanna Häll

Utvecklingsledare: Funktionshindrade

För att brukare ska erbjudas vård och insatser utifrån sina behov krävs en organisation som bygger på principer om patient- och brukarmedverkan. Därför finns vår samordnare för brukarinflytande. Tjänsten skapades efter önskemål från Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa, NSPH, och finns sedan tidigare på flera håll i landet. Brukarinflytandesamordaren (BiSAM) i Örebro län ska hjälpa verksamheter i Region Örebro län och länets kommuner att mer systematiskt införa och arbeta med brukarinflytande inom psykiatri och socialpsykiatri.

BiSAM ska stötta och följa upp arbetet med brukarinflytande så att det blir en naturlig och kontinuerlig del av verksamheterna – både i pågående, förändrade och nystartade. I arbetet ingår också att sprida kunskap om psykisk ohälsa i samhället och jobba för att bryta det stigma som psykisk ohälsa ofta för med sig för personen som drabbats och dennes anhöriga. BiSAM är även samordnare för NSPH-nätverket i Örebro län som består av ett flertal brukar- och anhörigföreningar inom psykisk ohälsa. BiSAM finansieras av den så kallade ”brukarmiljonen”.

Kontakt

Anna Norrefalk

Brukarinflytandesamordnare Örebro län

Skicka e-post

Ring 070-514 94 56

Information kommer inom kort.

Kontakt

Johanna Häll

Utvecklingsledare: Funktionshindrade

Projekt CHERRIES handlar om hur hälso- och sjukvården på ett mer innovativt sätt kan bidra till att hantera konsekvenserna av lokala och regionala samhällsutmaningar.

Här kan du läsa mer om projektet CHERRIES.

Kontakt

Lena Uvhagen

Utvecklingsledare: Folkhälsa

Projektet CROSS vill hitta en modell för att täppa till välfärdsluckor.

Mer information kommer inom kort.

Kontakt

Johanna Ek

Projektledare: Cross

I dag är den psykiska ohälsan bland tonårsflickor oroväckande hög och tenderar att sjunka till ännu yngre flickor. Depression ökar också globalt och beräknas att år 2030 vara ett av de tillstånd som orsakar störst sjukdomsbörda. Att erbjuda fysisk aktivitet är ett sätt att arbeta förebyggande mot psykisk ohälsa och det anses fördelaktigt med organiserade fritidsaktiviteter som inte är tävlingsinriktade. Dans som är en av de populäraste aktiviteterna bland unga flickor kan i ett socialt sammanhang tänkas fungera som en skyddsfaktor för att förebygga psykisk ohälsa och reducera psykosomatiska besvär. 

Med den bakgrunden har ett utvecklingsarbete startat för att fler kommuner i Örebro län ska kunna erbjuda metoden ”Dans för hälsa”, en evidensbaserad metod för att stärka psykisk hälsa hos unga. Metoden handlar om att regelbundet erbjuda kravlös dans till elever med lättare psykisk ohälsa, 75 minuter per tillfälle helst två gånger per vecka.  

Utvecklingsarbetet handlar om att erbjuda

  • utbildningsplatser för utbildning av dansinstruktörer i metoden till en reducerad kostnad
  • processtöd i framtagande av implementeringsplan 
  • startbidrag för implementering av metoden.  

Sedan tidigare erbjuder Karlskoga och Örebro kommun metoden ”Dans för hälsa”. Nu har ytterligare nio av länets kommuner anmält intresse. Utvecklingsarbetet sker i samarbete mellan tre områden inom förvaltningen Regional utveckling: Kultur och ideell sektor, Välfärd och folkhälsa samt Utbildning och kompetensförsörjning.

Läs mer om metoden "Dans för hälsa"

Kontakt

Marie Cesares Olsson

Utvecklingsledare: Folkhälsa

Primärvården och barn- och ungdomspsykiatrin samverkar i arbetet med barn och ungas psykiska ohälsa. Genom att bygga en bred första linje och en gemensam ingång, ”en väg in”, skapar man en tillgänglig, jämlik och patientsäker vård. Välfärd och folkhälsa stöttar dessa utvecklingsarbeten med designmetodik och användarinvolvering.

Sommaren 2021 anställs fyra ungdomar, 18-24 år, i ett designlabb under tre veckor. De ska tillsammans med två tjänstedesigners skapa nya koncept och skissa på förbättringar av insatser för att främja ungas psykiska hälsa. Detta tillfälliga ”labb” gör en fördjupad analys av material om ungdomars psykiska mående och deras tankar kring hur man skulle vilja söka stöd. Materialet kommer från intervjuer med ett 40-tal ungdomar i länet. Man gör sedan en omvärldsspaning kring innovativa sätt att söka stöd.

Resultaten kommer fungera som inspiration för de utvecklingsarbeten som pågår inom barn- och ungdomspsykiatrin och primärvården. De kommer också kommuniceras till skolchefer och politiker.

Kontakt

Hanna Turesson Bernehed

Tjänstedesigner

Främja närvaro och förebygga frånvaro (FNoFF) är ett projekt som utgår från att närvaro i skolan är en skyddsfaktor som bidrar till psykisk hälsa och ger barn och ungdomar förutsättningar för en god framtid. Alla barn har rätt till en fungerande skolgång och närvaro är en förutsättning för detta. När det gäller att åtgärda frånvaro krävs ofta samverkan mellan flera aktörer, exempelvis vårdnadshavare, skola, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri. Eftersom forskning visar att den typen av samverkan ofta är svår och kräver olika delar för att nå ett gott resultat kommer projektet prova hur ett processledarstöd kan vara till hjälp i dessa ärenden. Processledarstödet kommer att provas i två frånvaroärenden.

Projektet riktar sig till kommuner i Örebro län som vill utveckla sitt systematiska arbete för att främja skolnärvaro och förebygga skolfrånvaro. Inledningsvis kommer kommunernas handlingsplaner och riktade insatser vid skolfrånvaro att sammanställas och analyseras för att få en bild av vilket arbete som pågår och vilka insatser som ger positivt resultat. Utifrån detta är tanken att bygga upp ett nätverk där länets olika aktörer deltar för kunskapsutbyte. Inom ramen för projektet kommer två skolor i länet att tillsammans med projektmedarbetarna implementera en systematiserad handlingsplan. 

Projektet ägs och leds av Centralt skolstöd i Örebro kommun. Laxå och Örebro är pilotkommuner i projektet. Projektet pågår augusti 2020 - dec 2021. En extern utvärderare är kopplad till projektet. 

Mer information om FNoFF

Kontaktpersoner

Staffan Karlsson, Örebro kommun

Projektledare

Skicka e-post

Ida Broman, Region Örebro län

Utvecklingsledare

Skicka e-post

Information kommer inom kort.

Kontakt

Johanna Häll

Utvecklingsledare: Funktionshindrade

Hälsolabb är en arena för lärande och experimenterande i arbetet med att stödja omställningen till en nära vård. Med utgångspunkt i invånares, patienters och brukares behov och resurser jobbar labbet med komplexa utmaningar kopplade till omställningen. Arbetet fokuserar på att göra men också på att utveckla styrning och ledning samt policy och kultur – speciellt i gränslandet mellan region och kommun.

Hälsolabb bedrivs av Experio Lab tillsammans med Sveriges kommuner och regioner (SKR), Centrum för tjänsteforskning (CTF) vid Karlstads universitet och Design vid Linköpings universitet. Det är en del i SKR:s stöd till regioner och kommuner i omställningen till en nära vård. Örebro län är tillsammans med Västernorrland och Värmland pilotregioner och arbetar med följande lokala och regionala processer

  • gemensam målbild för nära vård
  • ökad brukarmedverkan
  • förbättrad samverkan mellan kommun och region i relation till psykisk hälsa
  • utveckling av en mer personcentrerad vård
  • stöd för personer med både missbruk och psykisk ohälsa (samsjuklighet).

När det gäller den sista punkten ovan pågår ett arbete tillsammans med statens Samsjuklighetsutredning. Samarbetet består av tre steg:

  1. Ta fram en målbild tillsammans med patienter, brukare och närstående utifrån deras behov, önskemål och resurser.
  2. Diskutera och analysera konsekvenser av målbilden för styrning, ledning och organisation i region och kommun.
  3. Testa utredningens förslag genom prototyper tillsammans med patienter, brukare, medarbetare och chefer från regioner och kommuner med koppling till den lokala kunskapsstyrningsstrukturen.

Läs mer om..

Kontakt

Johanna Häll

Utvecklingsledare: Funktionshindrade

Maria ungdom öppnade i februari 2020 som en integrerad verksamhet mellan Örebro kommun och Region Örebro län. Verksamheten riktar sig till hela länet. Här kan ungdomar, 13-25 år, och deras anhöriga söka stöd för riskbruk, skadligt bruk eller beroende av alkohol och droger. Man arbetar även på uppdrag av Örebro kommuns socialtjänst och fungerar som remissinstans inom den regionala beroendevården.

Välfärd och folkhälsa kartlägger medborgarnas behov och målgruppens befintliga insatser i övriga kommuner. Vi tar även fram förslag för hur dessa kan stärkas i anslutning till Maria ungdom, för att få till ett jämlikt stöd för ungdomar i hela länet.

Kontakt

Hanna Turesson Bernehed

Tjänstedesigner

Information kommer inom kort.

Kontakt

Lise Bergman Nordgren

Regional samordnare Suicidprevention

Ring 019-60 27 296

Information kommer inom kort.

Kontakt

Johanna Häll

Utvecklingsledare: Funktionshindrade

Information kommer inom kort.

Kontakt

David Relan

Tjänstedesigner

Daniel Berglund

Projektledare: Tillsammans för alla barns bästa

Youth Aware of Mental Health (YAM) är ett program som främjar den psykiska hälsan bland unga i årskurs 7 och 8. Programmet genomförs i skolan på skoltid i syfte att ge eleverna kunskap om psykisk hälsa, främja diskussion och färdighet i att möta livets svårigheter samt utveckla förmågan att handskas med egna och andras känslor. YAM uppmuntrar deltagarna att lära sig mer om psykisk hälsa och erbjuder kontaktin­formation till både lokala och nationella hjälpinstanser samt organisationer som bedriver ungdomsverksamhet.  

Att ge eleverna kunskapshöjande insatser om psykisk hälsa i skolan kan motverka/minska inåtvända psykiska problem. Chefsgrupp folkhälsa beslutade i juni 2020 att genomföra en förstudie för att undersöka möjligheter att bygga upp en organisation för och introducera YAM i länets skolor (se slutrapport från förstudien ovan). Just nu pågår ett förarbete för att genomföra ett pilotprojekt i länet där ett antal skolor testar att erbjuda YAM till elever i åk 8. 

Mer information om YAM

Kontakt

Ida Broman

Utvecklingsledare: Folkhälsa

Tidiga tecken är ett kartläggningsinstrument som följer upp åldrande personer med kognitiv funktionsnedsättning för att undersöka om förändringar hos personen beror på demens eller normalt åldrande.

Tidiga tecken kan användas för att se och förstå orsak till förändringar i åldrandet. Instrumentet är till för att kunna möta upp med rätt stöd, bemötande och insatser vid tillkommande kognitiva funktionsnedsättningar. Det kan också användas i kontakten med hälso- och sjukvården.

Vårt uppdrag

Välfärd och folkhälsa samordnar tillsammans med Örebro kommun ett nätverk för utbildade coacher för Tidiga tecken.

Johanna Häll

Utvecklingsledare: Funktionshindrade

ViSam – Vår planering och Informationsöverföring i en Samlad modell – är en samverkansmodell som tagits fram i syfte att förbättra kvalitet och ge förutsättningar för en sammanhållen vård och omsorg för alla patientgrupper i Örebro län.

ViSam-modellen

ViSam-modellen finns tillgänglig på webben för samtliga vårdgivare och är utformad för att ge stöd i verksamheternas dagliga arbete. Den innehåller beslutsstöd vid försämrat hälsotillstånd i hemmet samt rutiner för säker utskrivning från slutenvården. Modellen omfattar också rutiner för att genomföra en SIP, samordnad individuell plan, inom öppenvården och i samband med utskrivning från slutenvården. Tillsammans utgör dessa delar en samlad modell som bidrar till att skapa struktur för vårdpersonal och lyfta fram den enskildes behov och delaktighet. ViSam-modellen antogs hösten 2013 och har från 2018 anpassats efter lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, ”Lag 2017:612”.

Samverkan vid utskrivning

Samverkan vid utskrivning drevs som ett projekt av Område välfärd och folkhälsa under två år, 2018-2020. Projektet var framgångsrikt och när det avslutades hade följande mål uppnåtts:

  • Länsgemensamma riktlinjer och rutiner i utskrivningsprocessen för alla patientgrupper i ViSam-modellen
  • En modell för att följa upp ekonomisk reglering i samverkan – se ”Modell för betalningsansvar” ovan
  • En resultatportal med statistik för uppföljning av utskrivningsklara patienter som vårdats på vårdenheter inom Region Örebro län. Portalen är tillgänglig för samtliga parter och uppdateras dagligen  - se länk ovan

Vårt uppdrag

Område välfärd och folkhälsa samordnar och stödjer utvecklingen av ViSam-modellen. I juni 2020 ställde sig "Chefsgruppen för social välfärd samt vård och omsorg" bakom ett tydliggörande av organisation och roller kring ViSam, samt en utveckling av upprätthållandet av modellen. En utvecklingsledare på Välfärd och folkhälsa har sedan hösten 2020 uppdraget som processledare med ansvar för utveckling och samordning. Se länk ovan "ViSam samverkansmodell – organisation och roller".

Kristina Luhr

Utvecklingsledare: Äldre

Hade du nytta av innehållet på denna sida?

Senast uppdaterad: den 26 april 2021